• Ärendebeskrivning

    1. Rapport från Länstrafiken AB
    2. Uppföljning av fattade beslut i nämnden
    3. Översyn av Kulturplan inför 2019
    4. Norge-samarbetet
    5. Läget i organisationen
  • Promemorian Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop lämnar förslag och bedömningar för den framtida utvecklingen av kultursamverkansmodellen, bland annat avseende modellens inriktning och omfattning, statliga utvecklingsbidrag, utvecklade samråd med civilsamhället samt dialog mellan den regionala och nationella nivån. Utgångspunkt för förslag och bedömningar är att minska skillnader i tillgång till kultur i hela landet och samtidigt ge utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Att utveckla kultursamverkansmodellen till sin fulla potential är angeläget. En väl fungerande samverkan mellan stat, landsting och kommuner bidrar till att resurser och kompetenser inom kulturområdet kan användas på bästa sätt.

    Region Jämtland Härjedalen ställer sig i huvudsak positiv till promemorians förslag, särskilt till förslaget om att utvecklingsbidragen fortsatt bör fördelas av Statens kulturråd, att den politiska dialogen mellan stat och region förstärks och formaliseras samt till förslaget som syftar till ändamålsenlig och förenklad uppföljning av modellen. Regionen poängterar samtidigt att medel behöver tillföras modellen till enskilda konstområden och till det administrativa arbetet.

    Förslagen och bedömningarna i promemorian bedöms inte leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för stat, landsting eller kommuner. Promemorians förslag bedöms ha genomgående positiv påverkan på jämställdhet, barnens situation, och mänskliga rättigheter.

    Bilagor

  • Tillväxtverket har inbjudit till att svara på remissen ”Riktlinjer för regionalt kompetensförsörjningsarbete”. Remissvaren ska ha kommit in till Tillväxtverket senast den 1 juni 2017.

    Kompetensförsörjning är en avgörande faktor för tillväxt. Sverige är en kunskapsekonomi, där kunskap och kompetens är ett av våra främsta konkurrensmedel gentemot omvärlden. Svenska företag är långsiktigt konkurrenskraftiga om de är mer innovativa och har en högre grad av unik kunskap än konkurrenterna i andra delar av världen.

    För att de offentliga systemen inom utbildningssektorn och arbetsmarknadsområdet ska kunna bidra till att arbetsgivare hittar den rätta kompetensen krävs underlag om kompetensbehov på kort och inte minst lång sikt. Det blev inte minst tydligt i ljuset av lågkonjunkturen 2008-2009. Behovet av att skaffa sig bättre kunskap om företagens behov av kompetens på kort och lång sikt var ett av skälen bakom regeringens uppdrag till regionalt utvecklingsansvariga att etablera regionala kompetensplattformar.

    Syftet med plattformarna var, och är att bidra till;

    • ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet,
    • ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt
    • ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar och
    • samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet.


    Arbetet med kompetensplattformarna har varierat i hög grad utifrån att de har olika syften, inriktning, fokusområden, funktion, resurser och organisatorisk hemvist. Även om en regional variation i många avseende är önskvärd och ändamålsenlig har det också visat sig finnas nackdelar. Bland annat har variationen försvårat kompetensplattformarnas dialog och relation med nationell nivå. Det har även varit svårt att beskriva plattformarnas roll och funktion ur ett förvaltningsperspektiv. Detta beror delvis på att kompetensplattformarnas arbete i mångt och mycket genomförts med hjälp av olika projektinitiativ. De enskilda projekten kan i många avseenden uppnått lyckade resultat men det har funnits en svårighet att aggregera projektresultaten då de haft olika logik, målsättningar och inriktningar.

    Regional utvecklingsstrategi

    • Länets elever genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen
    • Vi har fler i högre utbildning
    • Vi har näringslivsanpassade utbildningar
    • Det finns möjlighet till livslångt lärande för tillväxt och personlig utveckling


    Syftet med riktlinjerna
    Att skapa samsyn på lokal, regional och nationell nivå om vad som bör ingå i grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete

    Föreslag på riktlinjer

    • Utifrån strategiskt viktiga regionala prioriteringar synliggöra långsiktiga behov
    • Skapa dialog om hur regionala kompetensförsörjningsbehov kan tillgodoses
    • Dialogen förs med aktörer som representerar utbuds- och efterfrågesidan
    • Utifrån strategiskt viktiga regionala prioriteringar planera och stödja arbetet på kort och lång sikt
    • Sätta upp mål
    • Ta fram en handlingsplan för genomförandet
    • Stödja och driva genomförandet av regionalt kompetensförsörjningsarbete
    • Genomföra och stödja operativa och strategiska initiativ
    • Säkerställa ett kompetensförsörjningsperspektiv i strategiska dokument
    • Samverkan validering, yrkeshögskoleansökningar och yrkesvux


    Förslag på rekommendationer

    • Skapa nationell samordning inom kompetensförsörjningsarbetet (nationellt kompetensförsörjningsråd)
    • Stärkt mandat och ändamålsenlig finansiering för ett effektivt kompetensförsörjningsarbete
    • Nationell nivå bör erbjuda ett processtöd för regionalt kompetensförsörjningsarbete gällande
    • Fördjupade och kompletterande analyser kring näringslivets kompetensbehov på kort och lång sikt
    • Struktur för dialog och spridning av resultat mellan olika nivåer och aktörer
    • Länsstyrelsen ska sammankalla relevanta aktörer en gång per år till erfarenhetsutbyte inom etableringsuppdraget

    Bilagor

  • Förslag på uppföljning presenteras på Regional nämnden den 13 juni 2017.

  • Folkhögskolorna ska i juni varje år lämna en redovisning av verksamheten för det gångna året till Folkbildningsrådet.

    Birka folkhögskola har under verksamhetsåret 2016 genomfört drygt 7 000 deltagarveckor. Skolans IT-utveckling står i fokus; både vad gäller hårdvara och kompetensutveckling. Birka startade i augusti som första skola i landet en heltidsutbildning till fritidsledare på distans. Kursen innehåller några närträffar på Birka under året. Det är fortsatt bra söktryck till Behandlingspedagog- och Musikutbildningarna även fast det är något för få sökande till klassisk och folkmusikutbildningen. Detta gör att jazzdelen utökar sina platser för att vi totalt ska komma upp till 56 musikstuderande. Allmän linje har 60 platser och det är fortsatt en utmaning att fylla alla platser.

    Verksamheten vid Bäckedals folkhögskola har uppnått målen vad gäller både kvalitet och volym och volymresultatet blev högre än planen. Skolan samarbetar med Birka Folkhögskola, Härjedalens kommun, Arbetsförmedlingen och lokala företag för att stärka positiva effekter på sysselsättning och befolkningsutveckling i länet. Trenden med sökande har varit positiv de senaste åren med ett ökat antal studerade. En liten avmattning har dock noterats under hösten 2016. Sannolikt beroende av en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Under 2016 har internatet renoverats, vilket är en positiv faktor för skolans rekrytering av studerande. Vidare har det skett en ökning under året av ”externa” kunder både från offentlig och privat sektor. Detta har genererat ökade intäkter i form av uthyrning av lokaler och försäljning av kost.

    Bilagor

  • Strömsunds kommun har inkommit med en ansökan om medfinansiering till projektet "Modell för samverkan och kompetensförsörjning inom industrisektorn". Övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen Jämtlands län och det kommunala utvecklingsbolaget, SUAB. Projektet omsluter totalt 810 000 kronor varav 1:1-anslaget utgör 50%.

    I rapporten Läget i länet beskrivs att såväl näringslivet som offentligheten upplever allt större problem att finna rätt kompetenser och fylla vakanser. Detta relateras till ökande pensionsavgångar. Relativt oförutsedda kompetensbehov kan dock uppstå som en följd av att ett företag får en stor order som kräver personalresurser, alternativt att ett företag väljer att göra en ny etablering på en ort. I dessa situationer är det viktigt att olika aktörer och funktioner från kommunen, berörda myndigheter, skol- och utbildningssystemet och den privata sektorn kraftsamlar för att lösa situationen med fokus på de tillväxtpolitiska målsättningarna. De geografisk glesa strukturer som råder i Jämtland/Härjedalen kan ställa särskilda krav på sådan samverkan. Kartläggningar visar att Jämtlands län har demografiska utmaningar som kommer att påverka arbetskraftsförsörjningen. Då arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens uppstår tillväxthinder.

    I den regionala utvecklingsstrategin lyfts betydelsen av att bibehålla skattekraft genom att undanröja tillväxthinder, samt att frågan om god balans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft är viktig. Strömsunds kommun vill genom projektet Modell för samverkan och kompetensförsörjning inom industrisektorn utveckla, testa och utvärdera en samverkansmodell där olika aktörer arbetar strategiskt, framåtsyftande och långsiktigt för att undvika en situation där branscher och företag bromsas för att de inte får tag på den kompetens de behöver. Projektet ska även tydligt bidra till att locka fler unga, utlandsfödda och kvinnor till industrisektorn. Strömsunds kommun och företag inom den lokala industrisektorn står idag inför aktuella kompetensförsörjningsutmaningar. Arbetslösheten är relativt hög och behovet av satsningar som leder till lyckad integration är stor. De har därmed, men kommunen som projektägare, tydliga incitament och goda förutsättningar att driva utvecklingsprojektet, forma en samverkansmodell och sedermera bidra med erfarenhet och kunskap till andra kommuner i länet.

    Under förutsättning att kunskap sprids till övriga kommuner och att projektet har dialog med övriga projektsatsningar inom regionen som också är inriktade på industrisektorns utveckling och kompetensförsörjning bedöms det kunna utgöra en viktig pusselbit i helheten. Projektet sätter frågan om näringslivsutveckling kopplat till kompetensförsörjningen i fokus och bidrar även till att möta och lösa viktiga utmaningar förknippade med att arbetskraftsutbudet minskar samtidigt som antalet personer i utsatta grupper med sämre möjlighet till jobb ökar.

  • Forskningen lyfter fram ett rikt och spännande kulturliv som en viktig faktor när det gäller städers och regioners attraktionskraft. Även i regionen egen utvecklingsstrategi kopplas den globala efterfrågan på varumärket Jämtland till den kreativa sektorn. Här lyfts potentialen i att stärka den kreativa sektorn. Återkommande kulturevenemang kan därför betraktas som strategiskt vapen i regionala utveckling som påverkar såväl turismen, inflyttningen som kompetensförsörjningen. I rapporten Läget i länet konstateras att det är fortsatt viktigt att aktivt och i samverkan arbeta för orters och regionens attraktivitet, samt att kulturutbudet är en viktig faktor i detta.

    Projektet Storsjöyran som katalysator för regional utveckling och kompetensförsörjning bygger på aktiviteter som i förlängningen syftar till att fler personer ska besöka, söka arbete, studera och bosätta sig i vårt län. Det ska ”med stöd av ett av de mest etablerade och långsiktigt fungerande regionala evenemangen, Storsjöyran, skapa möjlighet för aktörer i hela Jämtland/Härjedalen att dra nytta av drivkraften som detta evenemang bidrar till”. En målsättning med projektet är att stärka bilden av regionen och i samverkan med såväl kommunerna som näringsidkare forma en modell för samverkan som skapar kringeffekter runt evenemanget, såsom affärer för turismföretagare som kan skapa erbjudanden före, under och efter Storsjöyran med målet att besökaren ska komma tidigare och stanna längre. Detta bidrar till att lyfta besöksmål utanför Östersund och de stora fjälldestinationerna. Projektet avser även att involvera kommunernas näringslivsenheter i syfte att utveckla modeller för hur regionen kan arbeta med företag i den kreativa sektorn som katalysatorer för regional utveckling. De lärdomar och erfarenheter som dras i projektet ska överföras till andra stora och viktiga evenemangsaktörer i regionen. Projektaktiviteterna löper ett år från sommaren 2017 och kommer således primärt att ge konkreta resultat under sommaren 2018 och bygger på följande aktiviteter:

    Omvärldsbevakning (studieresa med kommuner till Trondheim med fokus på den kreativa sektorns betydelse för näringslivsutveckling och kompetensförsörjning)

    Kraftsamling för helhetsupplevelse (ny plattform och modell för operativ näringslivssamverkan kring stora evenemang)

    Evenemang som regional marknadsförare mot besökare och inflyttare (utveckla modell för att stärka bilden av Jämtland/Härjedalen)

    ”Bräcke (el. annan kommun) & Yran” (utveckla företagens och kommunernas möjlighet att synas under oh c skapa affärer inför, under och efter Storsjöyran)

    Projektet bedöms ligga i linje med utvecklingsstrategins viljeriktning och målsättningar. Projektets aktiviteter kommer att stärka besöksnäring, med fokus på de kreativa och kulturella näringarna, som en tillväxtmotor. Det finns tydliga kopplingar till ambitionen att fler personer besöker och bosätter sig i länet, att länet attraherar unga vuxna att bosätta sig här, att fler personer är aktiva och skapande i kulturlivet samt att förutsättningarna för företag inom kulturella och kreativa sektorn stärks och bidrar till länets attraktionskraft.

    Projektet kopplar logiskt ihop frågor som handlar om den kreativa och kulturella sektorns utveckling med frågor som handlar om näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. Det bygger vidare på tidigare erfarenhet från de inflyttarprojekt som genomförs under evenemanget Storsjöyran med Östersunds kommun som projektägare och även på tidigare genomförda kulturinriktade projekt där Storsjöyran varit involverad.

    Bilagor

  • Stiftelsen Gaaltije har med anledning av 100-årsjubilet av det första samiska landsmötet inkommit med en ansökan om medfinansiering till projektet Staare 2018 – Åajvaladtje. Det första samiska landsmötet hölls i Staare/Östersund 1918 och innebar en startpunkt för den samiska organiseringen i Sverige. Projektet ska genom jubileumsåret bidra till att synliggöra den sydsamiska kulturen och nyttja densamma som utgångspunkt för regional utveckling och tillväxt.

    Gaaltijes uppdrag att planera och genomföra manifestationen av landsmötet har kommit från övriga samiska organisationer. Kostnaden för jubileumsåret som helhet beräknas landa på drygt 2 600 000 kronor inkluderat utgifter för artister som uppträder, lokaler, föreläsare och så vidare. Föreliggande projekt omsluter 1 383 540 kronor och avgränsas till de kostnader som hänför till själva projektledningen och administrationen av aktiviteterna. Finansieringen av enskilda uppträdanden, konferenser, utställningar och motsvarande finansieras genom exempelvis Sametingets kulturråd och dessa kostnader redovisas således inte inom projektet.

    Jubileumsåret förväntas få såväl nationell som internationell lyskraft och skapa 1000 gästnätter i regionen. Manifestationen kulmineras under en vecka i februari då det planeras ett koncentrerat program av olika aktiviteter och officiell invigning. Veckan kommer att bli en mycket viktig samisk mötesplats som också har potential att bli en reseanledning för andra än samer och även gäster från utlandet, främst Norge. Hela jubileumsåret, och specifikt veckan i februari, bidrar till att sprida kunskap om samisk tradition och historia till allmänheten vilket främjar den kulturarvsbaserade turismen. Bedömningen är även att jubileumsåret kommer att ha en avgörande betydelse för om den samiska uppfattningen blir att Östersund/Staare är bästa ort för etablering av Sametinget och parlamentsbyggnaden eller ej. Parlamentsbyggnaden i sig och den verksamhet som kopplas dit förväntas tydligt bidra till tillväxtpolitiska målsättningar som har att göra med attraktionskraft och besöksnäring.

    Region Jämtland Härjedalen är förvaltningsmyndighet för samer som nationell minoritet. Jubileumsåret är en plattform som på ett tydligt sätt lyfter frågan om samernas möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Det finns även möjlighet för regionen att lägga möten och konferenser med fokus på samiska frågor och inflytande under jubileumsveckan. Med anledning av detta föreslås att regionens medfinansiering om totalt 500 000 kronor som ansökan omfattade fördelas mellan 1:1-medel (450 000 kronor) och statsbidraget för nationella minoriteter (50 000 kronor).

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Trafikanalys rapport 2017:1, Ny målstyrning för transportpolitiken. Synpunkter ska lämnas till regeringskansliet senast den 19 juni 2017.

    Bilagor

  • I Landsbygdskommitténs betänkande SOU 2017:1 en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd nämns som en insats för ökad tillgänglighet att kollektivtrafik kan göras mer tillgänglig för landsbygdens befolkning genom utvecklingen av självkörande fordon.

    Utmaningarna för landsbygden med utspridd befolkning, gles service och långa avstånd gör utmaningarna att leva och verka på landsbygden stora.

    Tekniken med självkörande fordon kommer att ha stor påverkan på samhället och möjligheter företag, näringsliv, befolkning och service att utvecklas och växa. Med självkörande fordon kan pendlingstid bli arbetstid och ge småskalig kollektivtrafik en ny möjlighet. Det skulle ge den enskilde större frihet att själv bestämma hur, när och var man vill förflytta sig.

    Region Jämtland Härjedalen bör därför ansöka om att bli test/pilotregion för införandet av självkörande fordon.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen är ensam ägare till Länstrafiken i Jämtlands län AB. Bolagets uppgift är att operativt bedriva kollektivtrafiken med buss i länet, det innebär att sköta upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettintäkter, biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring, statistik och bussgods m m.

    Regionfullmäktige beslöt om nytt ägardirektiv för bolaget 2016. Det innebär att bolaget ska balansera eventuell vinst eller förlust i bolaget. Helårsprognosen för bolaget är, vid första tertialbokslutet (januari-april 2017), ett underskott om 9,3 Mkr. Bolaget har därefter erhållit 1 Mkr från regionens generella statsbidrag för hantering av asylkostnader. Bolagets aktiekapital uppgår till 8 Mkr.

    En kapitaltäckningsgaranti innebär att om bolaget går med förlust, som skulle kräva åtgärder i form av kontrollbalansräkning, ska bolaget kunna boka upp en fordran mot ägaren för att undvika en sådan situation.

    Om en förlust som är så stor att det egna kapitalet till hälften är förbrukad krävs enligt Aktiebolagslagen kap 25 att kontrollbalansräkning upprättas omgående. Sedan en kontrollbalansräkning upprättats ska en extra bolagsstämma hållas, där kan ägaren besluta om åtgärder som ska vidtas.

    Länstrafikbolagets styrelse har vid sitt styrelsemöte 2017-05-12, § 51 beslutat att hos ägaren begära en kapitaltäckningsgaranti. Bolagets uppfattning är att det inte kan vara ägarens vilja att bolaget ska försättas i likvidation.

    Regionala utvecklingsnämnden kan inte lämna en garanti på det begärda beloppet 8 Mkr. Det överstiger Regionala utvecklingsnämndens ekonomiska handlings-utrymme och innebär att Region Jämtland Härjedalens redan ansträngda ekonomi belastas.

    Ett beslut i frågan måste fattas av Regionala utvecklingsnämnden 13 juni.

    Bilagor

  • Norrtåg AB har kallat till årsstämma den 9 juni 2017. Ombuden för Region Jämtland Härjedalen ske delges Regionens ställningstagande till ärenden på stämman dagordning. På bolagsstämman ska bolagsordningen behandlas. Den innehåller mera redaktionella ändringar. Andra frågor på stämman är konsortialavtal, ägardirektiv och arbetsordning för styrelsen.

    Robert Uitto har vid Regionfullmäktiges sammanträde den 25 november 2015 utsetts till ombud för Regionen i Norrtågs AB:s årsstämma. Anton Nordqvist utsågs den 25 november 2015 till ombudsersättare.

    Bilagor

  • I slutet av 2016 presenterade regeringen en ny nationell bredbandsstrategi.
    Den nya strategin har ett längre tidsperspektiv än den tidigare, den siktar mot år 2025 istället för mot 2020. Den nya strategin har också höjt målen för år 2020.

    Den nu gällande regionala bredbandsstrategin från 2013 är inte längre ett stöd i arbetet med att nå bredbandsmålen. Den nulägesbeskrivning som finns i dokumentet är inte längre aktuell. En omfattande utbyggnad av fiber har skett sedan strategin antogs. Samtidigt finns behov av en aktuell nulägesbild av vad gäller i första hand tillgången till fiber i olika delar av länet.

    Om en ny strategi ska tas fram är det naturligt att Region Jämtland Härjedalen ansvarar för arbetet. Utbygganden av bredband är nära kopplat till den regionala utvecklingen i länet. Dessutom är den regionala bredbandskoordinatorn anställd av Regionen. Länsstyrelsen har dock, utifrån sitt regleringsbrev, fortfarande visst ansvar för bredbandsutbyggnaden. Länsstyrelsen har också rollen att administrera bredbandsstöden från Landsbygdsprogrammet. Ett nära samarbete med Länsstyrelsen är därför både naturligt och önskvärt.

    En ny bredbandsstrategi bör ge en aktuell bild bredbandsutbyggnaden i länet.

    Målsättningarna bör rimligen sättas utifrån målen i den nationella strategin. Sammantaget bedöms en ny bredbandsstrategi kunna tas fram av ordinarie personal inom Region Jämtland Härjedalen där den regionala bredbandskoordinatorn förutsätts vara den som avsätter mest tid för arbetet.
    Den nya regionala bredbandsstrategin bör vara färdig så att den kan antas av regionfullmäktige under våren 2018.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden beslutade godkänna internkontrollplan 2017 den 4 april 2017, § 51. Denna plan i 12 punkter ska följas upp av nämnden, varav två mål följs upp i december. De som följs upp i december är grundfinansiering för uppdrag vilka startar som projekt och samarbetet om regional utveckling med kommunerna.

    Övriga 10 punkter i interkontrollplanen redovisas för arbetsutskott och sammanfattas i beslutsunderlaget ”Internkontrollplan 2017 regionala utvecklingsnämnden, uppföljning 2017-05-29”.

     

    Underlaget kommer att skickas ut under veckan.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden beslutade godkänna verksamhetsplan 2017 den 16 november 2016, § 161. Enligt den samtidigt beslutade uppföljningsplanen ska den förstnämnda följas upp vid nämndens möte 13 juni.

    Enligt tidplan för uppföljning av Region Jämtland Härjedalens samtliga verksamheter har förvaltningen inlämnat en tertialrapport per maj 2017. I den följs nämndens samtliga utvecklingsområden upp, liksom ekonomi- och medarbetarmål. Tertialrapporten visar:

    • Förvaltningens ekonomi är i balans och visar ett överskott om 1 810 tkr.
    • Ekonomisk prognos för 2017 är +/-
    • Sjuktalen fortsätter att minska och är nu totalt 2,7 % av tillgänglig tid
    • Arbetsmiljöindex och index för bemötande fortsätter att förbättras och ligger nu mycket nära 2017 års målvärde
    • En mycket stor majoritet aktiviteter som redovisas inom fokusområde "Samhälle" är genomförda eller under genomförande.
    • Arbetade timmar ökar motsvarande 4,5 årsarbetare. Det är framförallt handläggare med tidsbegränsad anställning, i projekt, som står för ökningen.
    • Samtliga mätbara mål visar hög eller mycket hög måluppfyllnad

    Bilagor

  • Enligt punkt 4 i arbetsutskottets reglemente ska utskottet för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden.

    Enligt punkt 4.3 i regionala utvecklingsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden.

    Bilagor

  •   17

    Program för Regionala utvecklingsnämnden den 13 juni 2017

  • Promemorian Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop lämnar förslag och bedömningar för den framtida utvecklingen av kultursamverkansmodellen, bland annat avseende modellens inriktning och omfattning, statliga utvecklingsbidrag, utvecklade samråd med civilsamhället samt dialog mellan den regionala och nationella nivån. Utgångspunkt för förslag och bedömningar är att minska skillnader i tillgång till kultur i hela landet och samtidigt ge utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Att utveckla kultursamverkansmodellen till sin fulla potential är angeläget. En väl fungerande samverkan mellan stat, landsting och kommuner bidrar till att resurser och kompetenser inom kulturområdet kan användas på bästa sätt.

    Region Jämtland Härjedalen ställer sig i huvudsak positiv till promemorians förslag, särskilt till förslaget om att utvecklingsbidragen fortsatt bör fördelas av Statens kulturråd, att den politiska dialogen mellan stat och region förstärks och formaliseras samt till förslaget som syftar till ändamålsenlig och förenklad uppföljning av modellen. Regionen poängterar samtidigt att medel behöver tillföras modellen till enskilda konstområden och till det administrativa arbetet.

    Förslagen och bedömningarna i promemorian bedöms inte leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för stat, landsting eller kommuner. Promemorians förslag bedöms ha genomgående positiv påverkan på jämställdhet, barnens situation, och mänskliga rättigheter.

    Bilagor

  • Tillväxtverket har inbjudit till att svara på remissen ”Riktlinjer för regionalt kompetensförsörjningsarbete”. Remissvaren ska ha kommit in till Tillväxtverket senast den 1 juni 2017.

    Kompetensförsörjning är en avgörande faktor för tillväxt. Sverige är en kunskapsekonomi, där kunskap och kompetens är ett av våra främsta konkurrensmedel gentemot omvärlden. Svenska företag är långsiktigt konkurrenskraftiga om de är mer innovativa och har en högre grad av unik kunskap än konkurrenterna i andra delar av världen.

    För att de offentliga systemen inom utbildningssektorn och arbetsmarknadsområdet ska kunna bidra till att arbetsgivare hittar den rätta kompetensen krävs underlag om kompetensbehov på kort och inte minst lång sikt. Det blev inte minst tydligt i ljuset av lågkonjunkturen 2008-2009. Behovet av att skaffa sig bättre kunskap om företagens behov av kompetens på kort och lång sikt var ett av skälen bakom regeringens uppdrag till regionalt utvecklingsansvariga att etablera regionala kompetensplattformar.

    Syftet med plattformarna var, och är att bidra till;

    • ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet,
    • ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt
    • ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar och
    • samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet.


    Arbetet med kompetensplattformarna har varierat i hög grad utifrån att de har olika syften, inriktning, fokusområden, funktion, resurser och organisatorisk hemvist. Även om en regional variation i många avseende är önskvärd och ändamålsenlig har det också visat sig finnas nackdelar. Bland annat har variationen försvårat kompetensplattformarnas dialog och relation med nationell nivå. Det har även varit svårt att beskriva plattformarnas roll och funktion ur ett förvaltningsperspektiv. Detta beror delvis på att kompetensplattformarnas arbete i mångt och mycket genomförts med hjälp av olika projektinitiativ. De enskilda projekten kan i många avseenden uppnått lyckade resultat men det har funnits en svårighet att aggregera projektresultaten då de haft olika logik, målsättningar och inriktningar.

    Regional utvecklingsstrategi

    • Länets elever genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen
    • Vi har fler i högre utbildning
    • Vi har näringslivsanpassade utbildningar
    • Det finns möjlighet till livslångt lärande för tillväxt och personlig utveckling


    Syftet med riktlinjerna
    Att skapa samsyn på lokal, regional och nationell nivå om vad som bör ingå i grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete

    Föreslag på riktlinjer

    • Utifrån strategiskt viktiga regionala prioriteringar synliggöra långsiktiga behov
    • Skapa dialog om hur regionala kompetensförsörjningsbehov kan tillgodoses
    • Dialogen förs med aktörer som representerar utbuds- och efterfrågesidan
    • Utifrån strategiskt viktiga regionala prioriteringar planera och stödja arbetet på kort och lång sikt
    • Sätta upp mål
    • Ta fram en handlingsplan för genomförandet
    • Stödja och driva genomförandet av regionalt kompetensförsörjningsarbete
    • Genomföra och stödja operativa och strategiska initiativ
    • Säkerställa ett kompetensförsörjningsperspektiv i strategiska dokument
    • Samverkan validering, yrkeshögskoleansökningar och yrkesvux


    Förslag på rekommendationer

    • Skapa nationell samordning inom kompetensförsörjningsarbetet (nationellt kompetensförsörjningsråd)
    • Stärkt mandat och ändamålsenlig finansiering för ett effektivt kompetensförsörjningsarbete
    • Nationell nivå bör erbjuda ett processtöd för regionalt kompetensförsörjningsarbete gällande
    • Fördjupade och kompletterande analyser kring näringslivets kompetensbehov på kort och lång sikt
    • Struktur för dialog och spridning av resultat mellan olika nivåer och aktörer
    • Länsstyrelsen ska sammankalla relevanta aktörer en gång per år till erfarenhetsutbyte inom etableringsuppdraget

    Bilagor

  • Förslag på uppföljning presenteras på Regional nämnden den 13 juni 2017.

  • Folkhögskolorna ska i juni varje år lämna en redovisning av verksamheten för det gångna året till Folkbildningsrådet.

    Birka folkhögskola har under verksamhetsåret 2016 genomfört drygt 7 000 deltagarveckor. Skolans IT-utveckling står i fokus; både vad gäller hårdvara och kompetensutveckling. Birka startade i augusti som första skola i landet en heltidsutbildning till fritidsledare på distans. Kursen innehåller några närträffar på Birka under året. Det är fortsatt bra söktryck till Behandlingspedagog- och Musikutbildningarna även fast det är något för få sökande till klassisk och folkmusikutbildningen. Detta gör att jazzdelen utökar sina platser för att vi totalt ska komma upp till 56 musikstuderande. Allmän linje har 60 platser och det är fortsatt en utmaning att fylla alla platser.

    Verksamheten vid Bäckedals folkhögskola har uppnått målen vad gäller både kvalitet och volym och volymresultatet blev högre än planen. Skolan samarbetar med Birka Folkhögskola, Härjedalens kommun, Arbetsförmedlingen och lokala företag för att stärka positiva effekter på sysselsättning och befolkningsutveckling i länet. Trenden med sökande har varit positiv de senaste åren med ett ökat antal studerade. En liten avmattning har dock noterats under hösten 2016. Sannolikt beroende av en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Under 2016 har internatet renoverats, vilket är en positiv faktor för skolans rekrytering av studerande. Vidare har det skett en ökning under året av ”externa” kunder både från offentlig och privat sektor. Detta har genererat ökade intäkter i form av uthyrning av lokaler och försäljning av kost.

    Bilagor

  • Strömsunds kommun har inkommit med en ansökan om medfinansiering till projektet "Modell för samverkan och kompetensförsörjning inom industrisektorn". Övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen Jämtlands län och det kommunala utvecklingsbolaget, SUAB. Projektet omsluter totalt 810 000 kronor varav 1:1-anslaget utgör 50%.

    I rapporten Läget i länet beskrivs att såväl näringslivet som offentligheten upplever allt större problem att finna rätt kompetenser och fylla vakanser. Detta relateras till ökande pensionsavgångar. Relativt oförutsedda kompetensbehov kan dock uppstå som en följd av att ett företag får en stor order som kräver personalresurser, alternativt att ett företag väljer att göra en ny etablering på en ort. I dessa situationer är det viktigt att olika aktörer och funktioner från kommunen, berörda myndigheter, skol- och utbildningssystemet och den privata sektorn kraftsamlar för att lösa situationen med fokus på de tillväxtpolitiska målsättningarna. De geografisk glesa strukturer som råder i Jämtland/Härjedalen kan ställa särskilda krav på sådan samverkan. Kartläggningar visar att Jämtlands län har demografiska utmaningar som kommer att påverka arbetskraftsförsörjningen. Då arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens uppstår tillväxthinder.

    I den regionala utvecklingsstrategin lyfts betydelsen av att bibehålla skattekraft genom att undanröja tillväxthinder, samt att frågan om god balans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft är viktig. Strömsunds kommun vill genom projektet Modell för samverkan och kompetensförsörjning inom industrisektorn utveckla, testa och utvärdera en samverkansmodell där olika aktörer arbetar strategiskt, framåtsyftande och långsiktigt för att undvika en situation där branscher och företag bromsas för att de inte får tag på den kompetens de behöver. Projektet ska även tydligt bidra till att locka fler unga, utlandsfödda och kvinnor till industrisektorn. Strömsunds kommun och företag inom den lokala industrisektorn står idag inför aktuella kompetensförsörjningsutmaningar. Arbetslösheten är relativt hög och behovet av satsningar som leder till lyckad integration är stor. De har därmed, men kommunen som projektägare, tydliga incitament och goda förutsättningar att driva utvecklingsprojektet, forma en samverkansmodell och sedermera bidra med erfarenhet och kunskap till andra kommuner i länet.

    Under förutsättning att kunskap sprids till övriga kommuner och att projektet har dialog med övriga projektsatsningar inom regionen som också är inriktade på industrisektorns utveckling och kompetensförsörjning bedöms det kunna utgöra en viktig pusselbit i helheten. Projektet sätter frågan om näringslivsutveckling kopplat till kompetensförsörjningen i fokus och bidrar även till att möta och lösa viktiga utmaningar förknippade med att arbetskraftsutbudet minskar samtidigt som antalet personer i utsatta grupper med sämre möjlighet till jobb ökar.

  • Forskningen lyfter fram ett rikt och spännande kulturliv som en viktig faktor när det gäller städers och regioners attraktionskraft. Även i regionen egen utvecklingsstrategi kopplas den globala efterfrågan på varumärket Jämtland till den kreativa sektorn. Här lyfts potentialen i att stärka den kreativa sektorn. Återkommande kulturevenemang kan därför betraktas som strategiskt vapen i regionala utveckling som påverkar såväl turismen, inflyttningen som kompetensförsörjningen. I rapporten Läget i länet konstateras att det är fortsatt viktigt att aktivt och i samverkan arbeta för orters och regionens attraktivitet, samt att kulturutbudet är en viktig faktor i detta.

    Projektet Storsjöyran som katalysator för regional utveckling och kompetensförsörjning bygger på aktiviteter som i förlängningen syftar till att fler personer ska besöka, söka arbete, studera och bosätta sig i vårt län. Det ska ”med stöd av ett av de mest etablerade och långsiktigt fungerande regionala evenemangen, Storsjöyran, skapa möjlighet för aktörer i hela Jämtland/Härjedalen att dra nytta av drivkraften som detta evenemang bidrar till”. En målsättning med projektet är att stärka bilden av regionen och i samverkan med såväl kommunerna som näringsidkare forma en modell för samverkan som skapar kringeffekter runt evenemanget, såsom affärer för turismföretagare som kan skapa erbjudanden före, under och efter Storsjöyran med målet att besökaren ska komma tidigare och stanna längre. Detta bidrar till att lyfta besöksmål utanför Östersund och de stora fjälldestinationerna. Projektet avser även att involvera kommunernas näringslivsenheter i syfte att utveckla modeller för hur regionen kan arbeta med företag i den kreativa sektorn som katalysatorer för regional utveckling. De lärdomar och erfarenheter som dras i projektet ska överföras till andra stora och viktiga evenemangsaktörer i regionen. Projektaktiviteterna löper ett år från sommaren 2017 och kommer således primärt att ge konkreta resultat under sommaren 2018 och bygger på följande aktiviteter:

    Omvärldsbevakning (studieresa med kommuner till Trondheim med fokus på den kreativa sektorns betydelse för näringslivsutveckling och kompetensförsörjning)

    Kraftsamling för helhetsupplevelse (ny plattform och modell för operativ näringslivssamverkan kring stora evenemang)

    Evenemang som regional marknadsförare mot besökare och inflyttare (utveckla modell för att stärka bilden av Jämtland/Härjedalen)

    ”Bräcke (el. annan kommun) & Yran” (utveckla företagens och kommunernas möjlighet att synas under oh c skapa affärer inför, under och efter Storsjöyran)

    Projektet bedöms ligga i linje med utvecklingsstrategins viljeriktning och målsättningar. Projektets aktiviteter kommer att stärka besöksnäring, med fokus på de kreativa och kulturella näringarna, som en tillväxtmotor. Det finns tydliga kopplingar till ambitionen att fler personer besöker och bosätter sig i länet, att länet attraherar unga vuxna att bosätta sig här, att fler personer är aktiva och skapande i kulturlivet samt att förutsättningarna för företag inom kulturella och kreativa sektorn stärks och bidrar till länets attraktionskraft.

    Projektet kopplar logiskt ihop frågor som handlar om den kreativa och kulturella sektorns utveckling med frågor som handlar om näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. Det bygger vidare på tidigare erfarenhet från de inflyttarprojekt som genomförs under evenemanget Storsjöyran med Östersunds kommun som projektägare och även på tidigare genomförda kulturinriktade projekt där Storsjöyran varit involverad.

    Bilagor

  • Stiftelsen Gaaltije har med anledning av 100-årsjubilet av det första samiska landsmötet inkommit med en ansökan om medfinansiering till projektet Staare 2018 – Åajvaladtje. Det första samiska landsmötet hölls i Staare/Östersund 1918 och innebar en startpunkt för den samiska organiseringen i Sverige. Projektet ska genom jubileumsåret bidra till att synliggöra den sydsamiska kulturen och nyttja densamma som utgångspunkt för regional utveckling och tillväxt.

    Gaaltijes uppdrag att planera och genomföra manifestationen av landsmötet har kommit från övriga samiska organisationer. Kostnaden för jubileumsåret som helhet beräknas landa på drygt 2 600 000 kronor inkluderat utgifter för artister som uppträder, lokaler, föreläsare och så vidare. Föreliggande projekt omsluter 1 383 540 kronor och avgränsas till de kostnader som hänför till själva projektledningen och administrationen av aktiviteterna. Finansieringen av enskilda uppträdanden, konferenser, utställningar och motsvarande finansieras genom exempelvis Sametingets kulturråd och dessa kostnader redovisas således inte inom projektet.

    Jubileumsåret förväntas få såväl nationell som internationell lyskraft och skapa 1000 gästnätter i regionen. Manifestationen kulmineras under en vecka i februari då det planeras ett koncentrerat program av olika aktiviteter och officiell invigning. Veckan kommer att bli en mycket viktig samisk mötesplats som också har potential att bli en reseanledning för andra än samer och även gäster från utlandet, främst Norge. Hela jubileumsåret, och specifikt veckan i februari, bidrar till att sprida kunskap om samisk tradition och historia till allmänheten vilket främjar den kulturarvsbaserade turismen. Bedömningen är även att jubileumsåret kommer att ha en avgörande betydelse för om den samiska uppfattningen blir att Östersund/Staare är bästa ort för etablering av Sametinget och parlamentsbyggnaden eller ej. Parlamentsbyggnaden i sig och den verksamhet som kopplas dit förväntas tydligt bidra till tillväxtpolitiska målsättningar som har att göra med attraktionskraft och besöksnäring.

    Region Jämtland Härjedalen är förvaltningsmyndighet för samer som nationell minoritet. Jubileumsåret är en plattform som på ett tydligt sätt lyfter frågan om samernas möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Det finns även möjlighet för regionen att lägga möten och konferenser med fokus på samiska frågor och inflytande under jubileumsveckan. Med anledning av detta föreslås att regionens medfinansiering om totalt 500 000 kronor som ansökan omfattade fördelas mellan 1:1-medel (450 000 kronor) och statsbidraget för nationella minoriteter (50 000 kronor).

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Trafikanalys rapport 2017:1, Ny målstyrning för transportpolitiken. Synpunkter ska lämnas till regeringskansliet senast den 19 juni 2017.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen är ensam ägare till Länstrafiken i Jämtlands län AB. Bolagets uppgift är att operativt bedriva kollektivtrafiken med buss i länet, det innebär att sköta upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettintäkter, biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring, statistik och bussgods m m.

    Regionfullmäktige beslöt om nytt ägardirektiv för bolaget 2016. Det innebär att bolaget ska balansera eventuell vinst eller förlust i bolaget. Helårsprognosen för bolaget är, vid första tertialbokslutet (januari-april 2017), ett underskott om 9,3 Mkr. Bolaget har därefter erhållit 1 Mkr från regionens generella statsbidrag för hantering av asylkostnader. Bolagets aktiekapital uppgår till 8 Mkr.

    En kapitaltäckningsgaranti innebär att om bolaget går med förlust, som skulle kräva åtgärder i form av kontrollbalansräkning, ska bolaget kunna boka upp en fordran mot ägaren för att undvika en sådan situation.

    Om en förlust som är så stor att det egna kapitalet till hälften är förbrukad krävs enligt Aktiebolagslagen kap 25 att kontrollbalansräkning upprättas omgående. Sedan en kontrollbalansräkning upprättats ska en extra bolagsstämma hållas, där kan ägaren besluta om åtgärder som ska vidtas.

    Länstrafikbolagets styrelse har vid sitt styrelsemöte 2017-05-12, § 51 beslutat att hos ägaren begära en kapitaltäckningsgaranti. Bolagets uppfattning är att det inte kan vara ägarens vilja att bolaget ska försättas i likvidation.

    Regionala utvecklingsnämnden kan inte lämna en garanti på det begärda beloppet 8 Mkr. Det överstiger Regionala utvecklingsnämndens ekonomiska handlings-utrymme och innebär att Region Jämtland Härjedalens redan ansträngda ekonomi belastas.

    Ett beslut i frågan måste fattas av Regionala utvecklingsnämnden 13 juni.

    Bilagor

  • Norrtåg AB har kallat till årsstämma den 9 juni 2017. Ombuden för Region Jämtland Härjedalen ske delges Regionens ställningstagande till ärenden på stämman dagordning. På bolagsstämman ska bolagsordningen behandlas. Den innehåller mera redaktionella ändringar. Andra frågor på stämman är konsortialavtal, ägardirektiv och arbetsordning för styrelsen.

    Robert Uitto har vid Regionfullmäktiges sammanträde den 25 november 2015 utsetts till ombud för Regionen i Norrtågs AB:s årsstämma. Anton Nordqvist utsågs den 25 november 2015 till ombudsersättare.

    Bilagor

  • I slutet av 2016 presenterade regeringen en ny nationell bredbandsstrategi.
    Den nya strategin har ett längre tidsperspektiv än den tidigare, den siktar mot år 2025 istället för mot 2020. Den nya strategin har också höjt målen för år 2020.

    Den nu gällande regionala bredbandsstrategin från 2013 är inte längre ett stöd i arbetet med att nå bredbandsmålen. Den nulägesbeskrivning som finns i dokumentet är inte längre aktuell. En omfattande utbyggnad av fiber har skett sedan strategin antogs. Samtidigt finns behov av en aktuell nulägesbild av vad gäller i första hand tillgången till fiber i olika delar av länet.

    Om en ny strategi ska tas fram är det naturligt att Region Jämtland Härjedalen ansvarar för arbetet. Utbygganden av bredband är nära kopplat till den regionala utvecklingen i länet. Dessutom är den regionala bredbandskoordinatorn anställd av Regionen. Länsstyrelsen har dock, utifrån sitt regleringsbrev, fortfarande visst ansvar för bredbandsutbyggnaden. Länsstyrelsen har också rollen att administrera bredbandsstöden från Landsbygdsprogrammet. Ett nära samarbete med Länsstyrelsen är därför både naturligt och önskvärt.

    En ny bredbandsstrategi bör ge en aktuell bild bredbandsutbyggnaden i länet.

    Målsättningarna bör rimligen sättas utifrån målen i den nationella strategin. Sammantaget bedöms en ny bredbandsstrategi kunna tas fram av ordinarie personal inom Region Jämtland Härjedalen där den regionala bredbandskoordinatorn förutsätts vara den som avsätter mest tid för arbetet.
    Den nya regionala bredbandsstrategin bör vara färdig så att den kan antas av regionfullmäktige under våren 2018.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden beslutade godkänna internkontrollplan 2017 den 4 april 2017, § 51. Denna plan i 12 punkter ska följas upp av nämnden, varav två mål följs upp i december. De som följs upp i december är grundfinansiering för uppdrag vilka startar som projekt och samarbetet om regional utveckling med kommunerna.

    Övriga 10 punkter i interkontrollplanen redovisas för arbetsutskott och sammanfattas i beslutsunderlaget ”Internkontrollplan 2017 regionala utvecklingsnämnden, uppföljning 2017-05-29”.

     

    Underlaget kommer att skickas ut under veckan.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.