Möte 2019-09-17

Gemensamma nämnden för upphandling
13:00 - 16:15 Dr Prag
  •   1 Ladda ner alla filer under punkten
  •   2
  •   3
  •   4
  •   5
  •   6

    Informations- och diskussionsärende.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   7

    Informations- och diskussionsärende.

  •   8

    Informations- och diskussionsärende

  •   9

    Informations- och diskussionsärende.

  •   10

    Överenskommelse avseende medicintekniska produkter (MTP-överenskommelsen) för perioden 2017–2018. I oktober 2018 beslutade nämnden att MTP-överenskommelsen skulle förlängas till och med 2019-12-31.

    Ett förslag till ny MTP-överenskommelse har nu tagits fram. Avtalet har bland annat justerats utifrån ändrade verksamhetskrav. Överenskommelsen avser
    hjälpmedel i hjälpmedelsverksamhetens sortiment och sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter i förrådsverksamhetens sortiment. Överenskommelsen innefattar inte syn- och hörselhjälpmedel eller ortopedtekniska hjälpmedel. Avtalstiden sträcker sig över perioden 2020-01-01 - 2021-12-31 med möjlighet till förlängning i upp till 24 månader. Överenskommelse om eventuell förlängning ska beslutas av nämnden senast 6 månader före tidsperiodens utgång.

    Nämnden kommer att besluta den nya MTP-överenskommelsen vid sitt möte den 11 november. Kommunerna har möjlighet att fram till den 1 november inkomma med synpunkter på förslaget.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   11

    På gemensamma nämndens sammanträde den 29 april 2019, § 24, behandlades ärendet om införande av mollii-dräkter i sortiment. Förslag till beslut var att mollii-dräkter inte skulle införas i sortiment. Nämnden beslutade att återremittera ärendet för att Brukarrådet för hjälpmedel skulle få information om förslaget om att inte införa mollii-dräkten i sortiment samt ges möjlighet att lämna synpunkter. Frågan har nu varit uppe i brukarrådet. Det föranleder dock ingen ändring av beslutsförslaget.

    Mollii-dräkter är ett hjälpmedel som enligt tillverkaren kan hjälpa personer med spasticitet och felaktig muskelspänning. Det är en dräkt med ett större antal elektroder (som träs på vederbörande). Elektroderna aktiveras med ström och uppges då kunna bryta spasticitet, minska smärta och förbättra gångförmåga och rörlighet.

    I december 2014 beslutade gemensamma nämnden att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utreda frågan om att införa mollii-dräkter som hjälpmedel i sortiment. En återrapportering om arbetet genomfördes under 2017. Det konstaterades då att det saknades evidens för att införa mollii-dräkter i Region Jämtland Härjedalens sortiment. Då var Landstinget i Västernorrland (nu Region Västernorrland) det enda landsting som infört mollii-dräkter i sortiment. Arbetsgruppen har efter detta vidare inväntat större vetenskapliga rapporter om produkten.

    Arbetsgruppen har bestått av representanter från region Jämtland Härjedalen och från kommunerna. Gruppen har tagit del av forskning, rapporter och pågående testningar runt om i Sverige. Detta har tagit tid då kvalitén och storleken på studier inte har hållit måttet under flera år. Lokalt har flera förskrivare testat hjälpmedlet på några få patienter. En HTA-rapport lanserades i slutet av förra året. Sammanfattningsvis visar större studier att det inte finns vetenskapligt stöd för att Mollii-dräkten har bättre effekt på spactisitet än sedvanlig behandling. Arbetsgruppen rekommenderar därför nämnden att inte införa Mollii-dräkten i sortiment.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   12

    Enligt reglementet för gemensam nämnd avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter får nämnden besluta om vilka hjälpmedel som ska finnas och till vilken hjälpmedelsgrupp det ska höra. Nämnden ansvarar för att sortimentsurval sker på ett sådant sätt att kommuner, region- och brukarorganisationer har inflytande, att utvärdering och uppföljning sker av hjälpmedelsverksamheten ur ett brukarperspektiv och att verksamheten drivs ekonomiskt och rationellt och med hög kvalitet vad avser kompetens, service och kostnadseffektivitet. Det finns nu förslag om att hjälpmedels- och förrådsenhetens sortiment ska utökas med vaginalstavar.

    Vaginalstavar används för att förebygga och motverka sammanväxningar i slidan, motverkar smärta i underlivet samt ger ökad kontroll av bäckenmuskulaturen.

    Vid operation eller strålning i bäckenet på grund av cancer uppkommer skador på nerver och blodkärl i lilla bäckenet. Denna behandling orsakar även ärrbildning vilket alltid ger biverkningar. Kirurgi i bäckenet kan också påverka vaginas anatomi vilken kan försvåra gynekologisk undersökning samt även leda till smärta vid vaginal penetration/omslutande sex. I den vägledning för rehabilitering efter bäckencancer som framtagits av regionala cancercentrum i samverkan står att vaginalstav ska erbjudas till alla kvinnor som får eller ska få strålbehandling mot bäckenet och även till vissa patienter som genomgått kirurgi. I Region Norr behandlas årligen ca 1600 personer för cancer inom bäckenområdet (Siffror från SKL 2016).

    Idag finns ingen upphandling av vaginalstavar varför aktuella kliniker på sjukhuset har handlagt detta olika tex genom att ha samarbete med en lokal butik. Vaginalstavar har heller inte provats ut i den omfattning som rekommenderas. 

    Vaginalstavar finns kostnadsfritt för patienter hos Region Västerbotten och Region Västernorrland. Flertalet län har en upphandling eller ett avtal med den vanligaste leverantören av dessa.

    Kostnaden för en vaginalstav är ca 600 kronor per set som en engångsförskrivning. Behovet räknas vara ca 20 stycken set per år. Det ger en kostnad för Region Jämtland- Härjedalen av 12 000 kronor per år.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   13

    Brukarråd kan initieras antingen av handikapporganisation eller av verksamhet i landstinget. Brukarråd är organisatoriskt knutna till aktuell verksamhet som också är sammankallande.

    Hösten 2013 upprättades ett brukarråd för hjälpmedel. Rådet framtogs i dialog med ordförande i GNU samt ordförande för beredningsgruppen, tillika chef för hjälpmedelscentralen. Syftet med brukarrådet var att samverka kring hjälpmedel och dess tillgänglighet, sortiment, regelverk och servicenivå. Nio organisationer valdes ut att representera sina medlemmar vid brukarrådet. Dessa är: reumatikerföreningen, Riksförbundet attention, Afasiförbundet, DHR, RBU, FUB, RTP, hjärnskadeförbundet och strokeförbundet.

    Sedan hösten 2013 har två möten per år hållits. Ända sedan början har deltagarantalet varit mycket lågt, allt mellan en till fem deltagare, men oftast har samma tre personer kommit till mötena. Under möten har tjänstemannarepresentant informerat om vad som varit på gång inom hjälpmedelsverksamheten. Brukarrepresentanterna har haft med sig frågor , ofta om sortiment och om tillgänglighet.

    Inom Region Jämtland Härjedalen finns dessutom att tillgänglighetsråd där 9 ledamöter representeras av funktionshinderorganisationer. Tillgänglighetsrådet har bland annat i uppdrag att bevaka hjälpmedelsförsörjningens utveckling i enlighet med antagen hjälpmedelspolicy för länet, sprida information om funktionshinder- och hjälpmedelsfrågor till berörda i länet, följa forskning och utveckling inom funktionshinder och hjälpmedelsområdet.

    Med anledning av ett lågt deltagande vid mötena och att det finns ett tillgänglighetsråd bör det övervägas om brukarrådet ska avvecklas och frågorna i stället överföras till tillgänglighetsrådet.

  •   14

    Regionens samverkansråd har vid sitt sammanträde den 2 september 2019, § 42, behandlat ett ärende om sammanslagning av gemensamma nämnder som finns mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner samt den gemensamma upphandlingsnämnd som finns mellan kommunerna och där regionen inte ingår. Rådet beslutade att skicka en begäran till samtliga berörda parter om synpunkter på en eventuell sammanslagning av de gemensamma nämnderna som finns mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner. Svar ska lämnas till regionens samverkansråd senast den 29 oktober 2019. Ett förslag till svar har utarbetats från gemensam nämnd avseende saordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter.

    Bakgrunden till samverkansrådets initiativ är att det under en tid diskuterats, i såväl politiska som tjänstemannaforum, om sammanslagning av de de gemensamma nämnder Men det har ännu inte funnits något konkret och gemensamt förslag på hur en sådan sammanslagning skulle se ut. De nämnder som avses är Gemensam nämnd för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter, Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan och Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner.

    Nämnden uppmanas att ge en kort analys av de konsekvenser som nämnden kan identifiera för den egna verksamheten vid en eventuell sammanslagning med en eller två av de andra gemensamma nämnderna. Nämnden ska också förmedla tankar om uppgifter för, och framtida organisation av verksamheten under, en eventuellt utökad nämnd.

    Sammantaget ser nämnden positivt på utökad samverkan och förändring av nämnderna. Nämnden ser också fortsatt behov av samverkan inom upphandlingar och hjälpmedelsområdet. Utifrån ett upphandlingsperspektiv är en renodlad upphandlingsnämnd det mest fördelaktiga. För hjälpmedelsverksamheten kräver en enorm teknikutveckling och många nya sortiments- och produktfrågor en god tjänstemannaberedning såväl inom den egna vårdgivaren som i gemensam samverkan. Nämnden ser i denna utveckling stora svårigheter för de politiska ledamöterna att vara lika insatta i detaljbeslut och information som tidigare varför en utveckling av nämnderna är välkommet. En möjlig lösning som bör utredas vidare är ett fortsatt arbete i utökad beredningsgrupp med annan delegationsordning och i en utvecklad form med större ansvarsområde, som rapporterar till en nämnd.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   15