Möte 2020-02-10

Gemensamma nämnden för upphandling
09:00 - 15:00 Hus 3, plan 3, rum Indalsälven
  •   1
  •   2
  •   3
  •   4
  •   5
  •   6
  •   7
  •   8

    Den 11 november 2019 beslutade regionens samverkansråd att ge Gemensam nämnd för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter (GNU) i uppdrag att utreda hur samverkan inom hjälpmedelsområdet skulle kunna organiseras om frågorna inte ska ingå en utökad gemensam nämnd. Formerna för hur brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet kan utvecklas i en framtida organisation inkluderades i uppdraget.

     

    I ljuset av de diskussioner som har förts i regionens samverkansråd tolkar nämnden uppdraget som att det inom hjälpmedelsområdet inte är aktuellt att bilda ett aktiebolag eller någon annan privaträttslig sammanslutning (jmf. Länstrafiken i Jämtland AB tas in i Region Jämtland Härjedalens förvaltning). De samverkansformer som är möjliga är därför kommunalförbund, gemensam nämnd och ren avtalssamverkan. Valet av samverkansform påverkas av t.ex. verksamhetens volym, art (frivillig/obligatorisk verksamhet, myndighetsutövning eller affärsverksamhet), liksom synen på demokratifrågor, ansvarsutkrävande och medborgarinsyn.

     

    De allra flesta regioner har, likt Jämtland Härjedalen, en gemensam nämnd med länets kommuner, som regleras i någon form av samverkansavtal eller överenskommelse. I Norrbotten respektive Västerbotten finns inget gemensamt politiskt organ med beslutande mandat för hjälpmedelsverksamheten, utan regionen och kommunerna samverkar främst genom avtal. Det finns dock ett nära politiskt samarbete i dessa frågor.

    Med utgångspunkt i utredningsuppdraget och den genomförda utredningen ser nämnden följande möjliga organisationsalternativ för den framtida politiska styrningen av hjälpmedelsverksamheten om hjälpmedelsfrågorna inte ska ingå en utökad gemensam nämnd:
    1. Ett regionförbund för hjälpmedelsfrågor bildas,
    2. Hjälpmedelsverksamheten blir kvar i en egen nämnd – GNH (jmf. Dalarnas län),
    3. Ren avtalssamverkan.

    Nämnden ser även följande organisatoriska möjligheter om det inte blir aktuellt att bilda en sammanslagen upphandlingsnämnd:
    4. GNU behålls i dess nuvarande form,
    5. Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner (GNS) avvecklas och vissa av de frågor som i dag hanteras inom GNS tas in i dagens GNU (ledamöterna i dagens GNU sitter kvar och de frågor som tas in från GNS samverkas i ett särskilt organ eller utskott),
    6. Hjälpmedels- och upphandlingsfrågor inlemmas i en utökad sammanslagen nämnd med GNS (ledamöterna utgörs av KSO:er; Sociala vård- och omsorgsgruppen [SVOM] eller ett särskilt utskott utgör ett politiskt samverkansorgan för hjälpmedelsfrågor; ett särskilt samverkansorgan eller utskott bildas också för GNS frågor). I rapporten presenteras och diskuteras samtliga dessa alternativ.

    Mot bakgrund av utredningsuppdraget, nämndens utgångspunkter och utifrån den utredning som har genomförts anser GNU att det minst dåliga alternativet om en sammanslagen upphandlingsnämnd ska bildas är att hjälpmedelsfrågorna samlas i en egen nämnd. Bildandet av ett regionförbund respektive införandet av ren avtalssamverkan avstyrks.

    Nämnden anser att det finns många fördelar med den nuvarande ordningen. Om det inte blir aktuellt att bilda en sammanslagen upphandlingsnämnd anser GNU att det bästa alternativet är att GNU behålls i dess nuvarande form. I andra hand förespråkas att regionens samverkansråd går vidare med att utreda en sammanslagning av GNU och GNS i enlighet med antingen alternativ 5 eller 6.

    När det gäller formerna för brukarinflytande ser nämnden följande möjliga alternativ:
    1. Brukarrådet för hjälpmedelsfrågor och Tillgänglighetsrådet har kvar samma uppdrag och roller som i dag. Insatser genomförs för att få ett ökat deltagande på brukarrådets möten.
    2. Brukarrådet för hjälpmedelsfrågor behålls och insatser för att få ökat deltagande på brukarrådets möten genomförs. Tillgänglighetsrådets reglemente revideras, så att de delar av uppdraget som omfattar hjälpmedelsfrågor tas bort. Brukarrådet för hjälpmedelsfrågor blir den enda kanalen för brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet.
    3. Brukarrådet för hjälpmedelsfrågor avvecklas. Tillgänglighetsrådet blir den enda kanalen för brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet.

    GNU anser att frågan om hur formerna för brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet kan utvecklas är komplex och föreslår därför att frågan ska beredas vidare i nämnden under våren 2020.

  •   9

    Årsbokslut för 2019 har upprättats för Gemensam Nämnd mellan Region Jämtland Härjedalen och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter.

    Under 2019 har den gemensamma nämnden haft fyra sammanträden. Nämndens arbete har utgått från verksamhetsplanen samt nämndens reglemente och fastställt samverkansavtal. GNU har löpande informerats om pågående och avslutade upphandlingar som har genomförts under året samt följt upp arbetet i Beredningsgruppen för hjälpmedelsfrågor. Statistik över kommunernas kostnader för hjälpmedel samt verksamheternas fakturerade försäljningskostnader och hyreskostnader redovisades i april. Nämnden har också beslutat om att införa vaginalstav i sortiment, liksom att inte inför Mollidräkt i sortiment.

    Redovisningen av nämndens måluppfyllelse visar att den är förhållandevis god: Fem av nämndens nio mål har uppnåtts. För tre av målen pågår arbete som syftar till att målen på sikt ska kunna uppnås. Ett mål har inte uppnåtts, men att denna aktivitet inte har genomförts beror på att nämnden avvaktar pågående arbete i andra delar av verksamheten.

     

    Det ekonomiska resultatet för 2019 är +40 tkr utifrån budgeterat belopp om 40 tkr. Överskottet förklaras av att nämnden inte har haft några utgifter för sekreterarskap och inte heller några andra kostnader under året.

  •   10

    Elstimulering är en väl beprövad behandlingsform som använts inom uroterapi i många år. På Uroterapimottagningen i Östersund har vaginal och anal elstimulering sedan 1993 använts med god effekt och omkring 100 patienter/år behandlas med elstimulering. Kliniken har köpt in ett 30-tal apparater som lånats ut. Dessa börjar nu bli åldrade och behöver bytas ut. Hanteringen av utlåningen har inte fungerat bra. Det finns inte något elektroniskt system för utlåning, utlån av apparater noteras i en bok, som förvarats inlåst på mottagningen. Det går inte att spåra produkterna genom detta system, vilket inte är patientsäkert. Det tar även en del arbetstid i anspråk att ringa runt till patienter som inte lämnar tillbaka apparaterna i tid. I bl.a. Region Stockholm är det hjälpmedelscentralen som sköter utlån av apparater, vilket fungerar mycket bra.

     

    Ett stort antal studier talar för att elstimulering har effekt vid såväl trängnings- som ansträngningsinkontinens. Elstimulering har till skillnad från läkemedel inga biverkningar. Det finns behov av ett 30-tal apparater, för vilka kostnaden uppskattas till ca 50 000 kronor. Önskemål är Neurotrac continence med tillhörande prober. Dessa används av ett flertal uroterapeuter runt om i Sverige och är lätta att hantera. Fördelen med dessa är att det går att stimulera både vaginalt och analt samtidigt, till skillnad från många andra liknande apparater.

     

    Patienten bör erbjudas att låna apparaten kostnadsfritt i tre månader, varefter de erbjuds att köpa apparaten för 1000 kronor om de vill fortsätta behandlingen. Vaginala och anala prober är patientbundna och tas ej i retur. Dessa kostar runt 400 kronor styck. Beroende på behandling används 1-2 prober per patient.

  •   11
  •   12
  •   13
  •   14
  • § 1
  • § 2

    Ordförande Mats E Nilsson hälsar välkommen och öppnar mötet.

  • § 3

    Karin Näsmark (S) utses att justera protokollet. Justering sker den 25 februari 2020 kl. 13.00.

  • § 4

    I enlighet med nämndens reglemente har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses behandlas skickats ut till nämndens ledamöter och ersättare.

  • § 5

    Ordföranden, Mats E Nilsson, informerar om protokoll från nämndens möte den 11 november 2019.

  • § 6

    Lena Larsson, inköpschef, informerar om aktuella upphandlingar utifrån PowerPoint-bilder.

     

    Frågor från ledamöterna ställs om nivåer för beredskapslagrets storlek. Den frågan bereds för närvarande i Region JH. Vidare pågår även diskussioner om detta utifrån Coronaviruset och att många fabriker som levererar produkter till Region JH ligger i Kina, fabriker som i nuläget är stängda. Detta påverkar leveranser av viktiga produkter.

  • § 7

    Lena Larsson, inköpschef, tar upp frågan om hennes redovisningar av aktuella upphandlingar i nämnden. Önskemålet från Lena är att koncentrera dessa redovisningar till två gånger/per år, det första och sista sammanträdet för året.

  • § 8

    Den 11 november 2019 beslutade regionens samverkansråd att ge Gemensam nämnd för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter (GNU) i uppdrag att utreda hur samverkan inom hjälpmedelsområdet skulle kunna organiseras om frågorna inte ska ingå en utökad gemensam nämnd. Formerna för hur brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet kan utvecklas i en framtida organisation inkluderades i uppdraget.

    I ljuset av de diskussioner som har förts i regionens samverkansråd tolkar nämnden uppdraget som att det inom hjälpmedelsområdet inte är aktuellt att bilda ett aktiebolag eller någon annan privaträttslig sammanslutning (jmf. Länstrafiken i Jämtland AB tas in i Region Jämtland Härjedalens förvaltning). De samverkansformer som är möjliga är därför kommunalförbund, gemensam nämnd och ren avtalssamverkan. Valet av samverkansform påverkas av t.ex. verksamhetens volym, art (frivillig/obligatorisk verksamhet, myndighetsutövning eller affärsverksamhet), liksom synen på demokratifrågor, ansvarsutkrävande och medborgarinsyn.

    De allra flesta regioner har, likt Jämtland Härjedalen, en gemensam nämnd med länets kommuner, som regleras i någon form av samverkansavtal eller överenskommelse. I Norrbotten respektive Västerbotten finns inget gemensamt politiskt organ med beslutande mandat för hjälpmedelsverksamheten, utan regionen och kommunerna samverkar främst genom avtal. Det finns dock ett nära politiskt samarbete i dessa frågor.

    Med utgångspunkt i utredningsuppdraget och den genomförda utredningen ser nämnden följande möjliga organisationsalternativ för den framtida politiska styrningen av hjälpmedelsverksamheten om hjälpmedelsfrågorna inte ska ingå en utökad gemensam nämnd:
    1. Ett regionförbund för hjälpmedelsfrågor bildas,
    2. Hjälpmedelsverksamheten blir kvar i en egen nämnd – GNH (jmf. Dalarnas län),
    3. Ren avtalssamverkan.

    Nämnden ser även följande organisatoriska möjligheter om det inte blir aktuellt att bilda en sammanslagen upphandlingsnämnd:
    4. GNU behålls i dess nuvarande form,
    5. Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner (GNS) avvecklas och vissa av de frågor som i dag hanteras inom GNS tas in i dagens GNU (ledamöterna i dagens GNU sitter kvar och de frågor som tas in från GNS samverkas i ett särskilt organ eller utskott),
    6. Hjälpmedels- och upphandlingsfrågor inlemmas i en utökad sammanslagen nämnd med GNS (ledamöterna utgörs av KSO:er; Sociala vård- och omsorgsgruppen [SVOM] eller ett särskilt utskott utgör ett politiskt samverkansorgan för hjälpmedelsfrågor; ett särskilt samverkansorgan eller utskott bildas också för GNS frågor). I rapporten presenteras och diskuteras samtliga dessa alternativ.

    Mot bakgrund av utredningsuppdraget, nämndens utgångspunkter och utifrån den utredning som har genomförts anser GNU att det minst dåliga alternativet om en sammanslagen upphandlingsnämnd ska bildas är att hjälpmedelsfrågorna samlas i en egen nämnd. Bildandet av ett regionförbund respektive införandet av ren avtalssamverkan avstyrks.

    Nämnden anser att det finns många fördelar med den nuvarande ordningen. Om det inte blir aktuellt att bilda en sammanslagen upphandlingsnämnd anser GNU att det bästa alternativet är att GNU behålls i dess nuvarande form. I andra hand förespråkas att regionens samverkansråd går vidare med att utreda en sammanslagning av GNU och GNS i enlighet med antingen alternativ 5 eller 6.

    När det gäller formerna för regionalt brukarinflytande ser nämnden följande möjliga alternativ:
    1. Brukarrådet för hjälpmedelsfrågor och Tillgänglighetsrådet i Region Jämtland Härjedalen har kvar samma uppdrag och roller som i dag. Insatser genomförs för att få ett ökat deltagande på brukarrådets möten.
    2. Brukarrådet för hjälpmedelsfrågor behålls och insatser för att få ökat deltagande på brukarrådets möten genomförs. Reglementet för Tillgänglighetsrådet i Region Jämtland Härjedalen revideras, så att de delar av uppdraget som omfattar hjälpmedelsfrågor tas bort. Brukarrådet för hjälpmedelsfrågor blir den enda kanalen för brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet.
    3. Brukarrådet för hjälpmedelsfrågor avvecklas. Tillgänglighetsrådet i Region Jämtland Härjedalen blir den enda kanalen för brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet.

    GNU anser att frågan om hur formerna för brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet kan utvecklas är komplex och föreslår därför att frågan ska beredas vidare i nämnden under våren 2020.

  • § 9

    Årsbokslut för 2019 har upprättats för Gemensam Nämnd mellan Region Jämtland Härjedalen och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter.

    Under 2019 har den gemensamma nämnden haft fyra sammanträden. Nämndens arbete har utgått från verksamhetsplanen samt nämndens reglemente och fastställt samverkansavtal. GNU har löpande informerats om pågående och avslutade upphandlingar som har genomförts under året samt följt upp arbetet i Beredningsgruppen för hjälpmedelsfrågor. Statistik över kommunernas kostnader för hjälpmedel samt verksamheternas fakturerade försäljningskostnader och hyreskostnader redovisades i april. Nämnden har också beslutat om att införa vaginalstav i sortiment, liksom att inte inför Mollidräkt i sortiment.

    Redovisningen av nämndens måluppfyllelse visar att den är förhållandevis god: Fem av nämndens nio mål har uppnåtts. För tre av målen pågår arbete som syftar till att målen på sikt ska kunna uppnås. Ett mål har inte uppnåtts, men att denna aktivitet inte har genomförts beror på att nämnden avvaktar pågående arbete i andra delar av verksamheten.

     

    Det ekonomiska resultatet för 2019 är +40 tkr utifrån budgeterat belopp om 40 tkr. Överskottet förklaras av att nämnden inte har haft några utgifter för sekreterarskap och inte heller några andra kostnader under året.

  • § 10

    Elstimulering är en väl beprövad behandlingsform som använts inom uroterapi i många år. På Uroterapimottagningen i Östersund har vaginal och anal elstimulering sedan 1993 använts med god effekt och omkring 100 patienter/år behandlas med elstimulering. Kliniken har köpt in ett 30-tal apparater som lånats ut. Dessa börjar nu bli åldrade och behöver bytas ut. Hanteringen av utlåningen har inte fungerat bra. Det finns inte något elektroniskt system för utlåning, utlån av apparater noteras i en bok, som förvarats inlåst på mottagningen. Det går inte att spåra produkterna genom detta system, vilket inte är patientsäkert. Det tar även en del arbetstid i anspråk att ringa runt till patienter som inte lämnar tillbaka apparaterna i tid. I bl.a. Region Stockholm är det hjälpmedelscentralen som sköter utlån av apparater, vilket fungerar mycket bra.

     

    Ett stort antal studier talar för att elstimulering har effekt vid såväl trängnings- som ansträngningsinkontinens. Elstimulering har till skillnad från läkemedel inga biverkningar. Det finns behov av ett 30-tal apparater, för vilka kostnaden uppskattas till ca 50 000 kronor. Önskemål är Neurotrac continence med tillhörande prober. Dessa används av ett flertal uroterapeuter runt om i Sverige och är lätta att hantera. Fördelen med dessa är att det går att stimulera både vaginalt och analt samtidigt, till skillnad från många andra liknande apparater.

     

    Patienten bör erbjudas att låna apparaten kostnadsfritt i tre månader, varefter de erbjuds att köpa apparaten för 1000 kronor om de vill fortsätta behandlingen. Vaginala och anala prober är patientbundna och tas ej i retur. Dessa kostar runt 400 kronor styck. Beroende på behandling används 1-2 prober per patient.

  • § 11

    1. Mats E Nilsson (L) tar upp frågan om tyngdtäcken ska finnas kvar i sortiment eller tas bort. Detta eftersom produkten numera finns på öppna marknaden och evidensen för hur väl tyngdtäcken fungerar är svag. Mats E Nilsson hänvisar till en artikel av Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska institutet.

     

    Sara Häggström, enhetschef för Hjälpmedels- och förrådsenheten, informerar om att det under 2019 har pågått ett arbete med att se över förskrivardirektivet för tyngdtäcken. I princip alla regioner gör samma sak, dvs. ser över om tyngdtäcken helt kan tas bort ur sortimentet alternativt att rätten till produkten som hjälpmedel kan inskränkas.

     

    2. Sara Häggström meddelar att inget möte i Beredningsgruppen för hjälpmedelsfrågor har ägt rum sedan GNU:s sammanträde i november, varför ingen information finns att förmedla. Däremot informerar Sara om att hon har klivit av sin chefstjänst på Hjälpmedels- och förrådsenheten och i nuläget arbetar 25 procent. Det finns ännu ingen färdig lösning på situationen.

     

  • § 12

    Anna Granevärn, Primärvårdschef i Region JH, informerar utifrån en PowerPoint-presentation om omställningen mot God och Nära Vård med digitala lösningar i Region JH. Presentationen skickas av sekreteraren ut till nämnden via mejl i samband med sammanträdet.

  • § 14

    Ordföranden tackar deltagarna och avslutar mötet.