• Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

    Bilagor

  • Tid för justering: Tisdag 15 juni kl. 17.00 (efter avslutat sammanträde)

  • Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

    • Utbildning 1:1-medel och EU-fonder

    • Aktuella infrastrukturfrågor

    • Partnerskap tillväxt

    • Information från regionens samverkansråd

    • Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

    • Information från kurser/konferenser/nätverk

    • Läget i organisationen

    • Aktuella frågor inom respektive verksamhetsområde:

      • Hållbar tillväxt

      • Kollektivtrafik

      • Kultur och bildning

    • Energieffektiva företag - Jämtland Härjedalen (RUN/73/2018)

    • Ökad konkurrens- och investeringskraft för små och medelstora företag i Jämtlands län orsakat av covid-19/Corona pandemin (RUN/269/2020)

    • Särskilt investeringsstöd till besöksnäringen utifrån Corona-pandemin/CV19 (RUN/424/2020)

  • Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 november 2020, § 161, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2021. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året.

    Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i juni göra en uppföljning av regionala tillväxtmedel (anslag 1:1). Rapporten utgår ifrån verksamhetsplan för verksamhetsområde Hållbar tillväxt och de aktiviteter som direkt berör hanteringen av anslag 1:1. Därutöver ges en rapport av hur Coronakrisen har påverkat stödgivningen och ett särskilt avsnitt beskriver hanteringen av stöd till kommersiell service.

    Region Jämtland Härjedalens anslagsram för 2021 är 114 710 000 kronor. Tilldelad anslagskredit är 5 735 000 kronor. Bemyndiganderamen är 220 000 000 kronor. Enheten Finansiering och stöd ansvarar operativt för handläggning och kontroll av anslaget.

    Fördelningen och hanteringen av anslag 1:1 redovisas i separat rapport med bilagor, Uppföljningsrapport anslag 1:1, daterad 2021-05-23.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 november 2020, § 161, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2021. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året.

    Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i juni göra en uppföljning av den samverkan som sker med länets kommuner inom ramen för den kommunala överenskommelsen (samverkansavtalet).

    Region Jämtland Härjedalen har sedan 2015 en överenskommelse med länets kommuner om regional samverkan. Samverkansavtalet reviderades inför 2019, och regionfullmäktige fastställde den nu gällande överenskommelsen (Överenskommelse om samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkan, 2019–2021, RUN/34/2018) i juni 2018, § 92. Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för överenskommelsen. Enligt överenskommelsen ska Region Jämtland Härjedalen samverka och ge stöd till länets kommuner i regional utveckling. Beslut om att förlänga nuvarande överenskommelse till och med december 2022 fattades i december 2020. Samtidigt beslutades att en genomlysning av överenskommelsen skulle ske under första halvåret 2021.

    Enligt överenskommelsen ska regionen årligen redovisa hur överenskommelsen fullföljts. Redovisningen ska ske genom en verksamhetsberättelse där kommunerna kan se och bedöma i vilken utsträckning de anser att överenskommelsen uppfylls. Verksamhetsberättelsen för 2020 är upprättad och fastställd. I upprättad uppföljningsrapport Samverkan med kommunerna: Samverkansavtalet har fokus varit att beskriva den genomlysning som gjorts av samverkansavtalet under våren 2021, samt kort om hur pandemin fortsatt har påverkat verksamheterna.

    Bilagor

  • Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal.

    Den nu föreliggande är årets fjärde rapport och den visar att pandemin fortsatt har en stor inverkan på nämndens ekonomi. Under det gångna året har ett flertal åtgärder för omställning genomförts, vilket nu gör att prognosen för samtliga verksamhetsområden utom ett är i ekonomisk balans. Undantaget utgörs av område Kollektivtrafik som prognosticerar ett underskott uppgående till 11,2 miljoner kronor. Detta under förutsättning att resandet fortsätter på en låg nivå och att Region Jämtland Härjedalen erhåller samma andel av hittills beslutade statliga insatser som erhölls föregående år. Område Kultur och bildning redovisar överskott per maj, vilket till största delen beror på inställd fysisk turnéverksamhet vid Estrad Norr.

    Betydande avvikelse gällande verksamheten utgörs av kollektivtrafikens låga resandesiffror samt svårigheter att validera biljetter med åtföljande ekonomiska bekymmer.

    Förvaltningsområdet når målvärdet på högst 3 % sjuktimmar av ordinarie timmar (2,7 %). Männens sjukfrånvaro har minskat med 4,9 procentenheter och kvinnornas sjukfrånvaro har minskat med 0,4 procentenheter i jämförelse med samma period föregående år.

    Bilagor

  • Enligt punkt 4.4 i regionala utvecklingsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider 2022 för regionala utvecklingsnämnden har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga nämnder har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess. Att 2022 är ett valår innebär dock vissa avsteg från planeringsprocessen.

    Hänsyn har tagits till SKR:s och Norra Sjukvårdsregionförbundets förslag till sammanträdestider. Dessa är dock ännu inte fastställda varför vissa revideringar kan bli aktuella.

    Fullmäktige fastställde sina sammanträdesdatum vid fullmäktiges möte den 14 april, § 39. Regionstyrelsens datum fastställdes den 2 juni, § 102. Regionstyrelsen har även planerat in en gemensam planeringsdag och budgetdag för regionstyrelsen och nämnderna den 1 mars respektive den 8 juni.

    Bilagor

  • Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag.

    Senast den 15 juni 2021 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2020. Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet.

    Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.

    För Bäckedal har 2020 varit ett år präglat av pågående Coronapandemi. Folkhögskolan är i grunden en social verksamhet och dess pedagogik präglas av aktivt deltagande, samtal och gemensamt lärande i grupp. Året har präglats av utmaningar för skolans deltagare, personal och ledning. Trots de stora utmaningarna har skolans kurser ändå kunnat genomföras. Verksamheten har anpassats till förutsättningarna och klarat att hålla de ekonomiska ramarna genom att skolans deltagare och personal varit ansvarsfulla och tagit den rådande situationen med restriktioner på allvar. Bäckedal har under året beviljats medel och startat upp distansdistanskursen Regenerativt lantbruk och holistic management. Under året har Interreg-projektet Traditionellt hantverk och hållbart byggande fortgått i samarbete med Jamtli och Tröndelag forskning og Utvikling As i Norge.

    Bilagor

  • Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag.

    Senast den 15 juni 2021 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2020. Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet.

    Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.

    För Birka har 2020 varit ett år som präglats av pågående Coronapandemi. I mars månad 2020 förändrades förutsättningarna och alla utbildningar övergick till distans. Både lärare och deltagare behövde snabbt ställa om och öka sin egen digitala kompetens. Arbetslaget service har under året tagit ett stort ansvar när det gäller att både förebygga smittspridning och genom att hantera smittutbrott och provtagning. Birka drabbades hårt av pandemin och rädsla och sorg har präglat delar av året. Birka har under året beviljats medel och startat två nya utbildningar, Resurspedagog och Lokalvård.

    Bilagor

  • En händelse vid Birka Folkhögskola som inträffade v 50 år 2019 resulterade i att skolan och regionala utvecklingsnämnden i sin roll som folkhögskolestyrelse vidtog en rad åtgärder vilka har dokumenterats och diarieförts. Med anledning av ett inlämnat klagomål till styrelsen från Musiklinjens studentkår och kursråd vid Birka i april 2021 där kritik riktats mot skolans hantering av frågan, behandlades ärendet av regionala utvecklingsnämnden den 18 maj 2021, § 91. Styrelsens ställningstagande var att godkänna rapporten och skicka ett svar gällande frågeställningarna från Musiklinjens studentkår, vilket skedde.

    I Musiklinjens bemötande av svaret ”Komplettering av klagomål till FSR” som inkom den 25 maj önskar man se ett kompletterande svar på följande frågor; skolans hantering av klagomål, information angående hanterandet av elevhälsan, brist på deltagarinflytande och studeranderätt samt skolans hantering av krissituationen.

    Ett förslag till svar på frågorna har upprättats. Birka folkhögskola kommer att ombesörja att det finns tydliga rutiner framåt för händelser som kan komma påverka deltagare, bland annat genom att genomlysa alla utbildningar och deras planering utifrån ett jämställdhets-, likabehandlings-, och inkluderingsperspektiv.

    Bilagor

  • Handlingar och beslutsförslag görs endast tillgängliga för nämndens ledamöter.

  • Handlingar och beslutsförslag görs endast tillgängliga för nämndens ledamöter.

  • Handlingar och beslutsförslag görs endast tillgängliga för nämndens ledamöter.

  • I januari 2021 beslutade Kulturrådet om ett samlat statsbidrag till Region Jämtland Härjedalen om 35 072 000 kronor inom ramen för Kultursamverkansmodellen, och regionala utvecklingsnämnden beslutade om fördelningen till regionala verksamheter i februari, § 10. Med anledning av pandemin utlyste Kulturrådet ett tillfälligt statsbidrag i början av mars. Av utlysningen framgick att regionerna kunde äska om en tillfällig generell förstärkning till verksamheter inom samverkans-modellen samt ange om det finns några akuta ekonomiska behov som kan identifieras. Region Jämtland Härjedalen skickande sitt äskande till Kulturrådet den 20 april.

    Den 31 maj beslutade Kulturrådet om en tillfällig förstärkning av 2021 års statsbidrag till Region Jämtland Härjedalen om totalt 17 188 000 kronor. Av dessa är 4 188 000 kronor en generell förstärkning och 13 000 000 kronor en beviljad prioritering utifrån Region Jämtland Härjedalens äskande om 18 000 000 kronor. Den generella förstärkningen är en uppräkning om 11 % på det befintliga statsbidraget vilket ger 3 858 000 kronor, samt en kompensering mellan de norrländska regionerna med anledning av fördelning av verksamhetsbidrag till Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) via Region Västerbotten om 330 000 kronor.

    De regionala kulturverksamheter som ingår i Kultursamverkansmodellen i Jämtland Härjedalen har fått tillfälle att beskriva sina behov och de insatser som bedöms nödvändiga för att fortsatt främja den regionala infrastrukturen för kultur i regionen. Det bedöms att Stiftelsen Jamtli har en särskilt utsatt situation med ett prognosticerat underskott om 18 000 000 kronor för 2021. Jamtli anger bland annat ökade kostnader för bemanning för att förhindra smittspridning under sommaren, förväntat intäktsbortfall, fördyring gällande inledda investeringar samt ökade digitaliseringskostnader. Jamtli föreslås att erhålla det prioriterade statsbidraget om 13 000 000 kronor samt 1 000 000 kronor av den generella förstärkningen, totalt 14 000 000 kronor.

    Den övriga generella förstärkningen föreslås fördelas till statsbidragsberättigade verksamheter utifrån angivna behov och särskilda insatser enligt underlag.

    Bilagor

  • Regeringen har erbjudit Region Jämtland Härjedalen att medverka i utformningen av Interreg-programmet Sverige Norge för kommande programperiod. Framtagningen av det programförslag som föreligger har letts av Region Värmland och genomförts under perioden september 2020 till juni 2021. Villkoren för utformningen av programmet har tillkännagivits under samma tid som programmeringen pågått. Alla förutsättningar är ännu inte kända; exempel på förutsättningar som inte är fastställda ännu är till exempel den EU-förordning som anger ramarna för programmets genomförande.

    Näringsdepartementets fortsatta beredning av programförslaget förutsätter en bekräftelse från de regioner och fylken som omfattas av programmet, beträffande avsikten att medverka i genomförandet av programmet, baserat på det programförslag som föreligger.

    Region Jämtland Härjedalens medverkan, insyn i och påverkan på programarbetet har tre komponenter;
    - Dels har den politiska arbetsgrupp, benämnd Joint Programming Committée, JPC, som fattat alla avgörande beslut om programarbetes utveckling. JPC besår av representanter för de åtta regioner och fylken som programmet omfattar, liksom av representanter för EU-kommissionen, Näringsdepartementet och Kommunal och Moderniseringsdepartementet.
    - Dels så har Region Jämtland Härjedalen beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på den remissutgåva av programmet, som JPC fastställt.
    - Dels har Region Jämtland Härjedalen haft en representant som medverkat i hela skrivarbetet. Funktionen som medverkande i skrivargruppen har även omfattat löpande återkoppling till regionens representant i JPC rörande aktuella avgöranden.

    De inkomna remisserna omfattade totalt 70 bidragsgivare, och de redovisade synpunkterna på programmets inriktning medförde flera utvidgningar av programmets ändamål, målgrupper och tillämpning. JPC har fastställt ändringar som införts baserat på inkomna remisser.

    Vid tidpunkten för detta ärendes beredning föreligger ingen version av Sverige-Norgeprogrammet som är aktuell att sända till Näringsdepartementets beredning inför slutförhandlingen med EU-kommissionen. Den version som föreligger är fastställd av JPC den 29 april, med syftet att tillmötesgå en begäran från näringsdepartementet att få möjlighet att göra en tidig bedömning av programmets status inför överlämningen av det färdiga programförslaget.

    Det programförslag som Näringsdepartementet överväger utgår åtta stycken prioriteringar enligt bifogat programförslag. Det finns ännu ingen fastställd fördelning av resurser mellan olika prioriteringar. Rörande de ekonomiska villkoren så är ramarna för de svenska regionerna 47 miljoner € och för den norska medverkan166 miljoner NOK. Förslag på Sverige-Norgeprogrammets ekonomiska villkor är ännu inte avgjorda. Den stora obalansen mellan budgetramen på svensk och norsk sida gör att man kan komma att överväga olika villkor i Sverige respektive Norge för programmets andel av kostnaden för beviljade projekt.

    Bilagor

  • Peak Innovation AB (tidigare Peak Region AB) har inkommit med förslag till avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Peak Innovation AB avseende medel för inkubatorsverksamhet 2021–2022. Av avtalsförslaget framgår en generell beskrivning av Peak Innovation AB:s verksamhetsinriktning, ekonomisk ersättning och avtalstid.

    Den ekonomiska ersättningen föreslås till 1 500 000 kronor per år för år 2021 och 2022. Ingen automatisk uppräkning av ersättningen ingår i avtalet. Ersättningen är ej momspliktig. Avtalstiden är två år, 2021-01-01 – 2022-12-31. I avtalsförslaget framgår även att avtalsdiskussioner för år 2023 ska vara avslutade före den 30 september 2022. Om inte så är fallet förlängs avtalet med ett år. Uppsägningstid är sex månader för vardera parten.

    Bilagor

  • Naboer AB bildades den 31 mars 1995 av Verdal, Krokom, Levanger, Åre och Östersunds kommuner. Bolaget har sitt ursprung från St Olavsloppet och att man ville lyfta fram jämt-tröndersk kulturhistoria och turism utifrån St Olavsleden. Under åren har fler kommuner samt Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag fylkeskommune anslutit sig. Naboer AB:s uppdrag är att på ett långsiktigt sätt, verka för att utveckla, vårda, förstärka och belysa banden mellan regionerna Jämtland Härjedalen i Sverige och Tröndelag i Norge. Region Jämtland Härjedalen äger 11,7 % av Naboer AB.

    För att tydliggöra att ägare, styrelse, vd och finansiärer har samma målbild, värderingar och förväntningar av verksamheten i Naboer AB har ett förslag till ägardirektiv upprättats. Ägardirektivet omfattar verksamhet, affärsidé, verksamhetsområden, övergripande mål, finansiella mål, informationskrav, styrelse och organisation.

    Arbetsprocessen med att ta fram ägardirektivet startade under 2019 och har tagit längre tid än planerat på grund av Coronapandemin. Från Region Jämtland Härjedalen har politiker och tjänstepersoner varit involverade tillsammans med VD för Naboer AB.

    Enligt fastställda Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019) ska regionfullmäktige fastställa ägardirektiv. I undantagsfall kan dock styrelsen eller den nämnd som förvaltar Region Jämtland Härjedalens engagemang i det delägda bolaget besluta om ägardirektiv för bolaget när regionfullmäktige inte hinner fatta beslut innan bolagets stämma. Då ägardirektivet ska fastställas vid bolagets årsstämma den 18 juni 2021 beslutar regionala utvecklingsnämnden i ärendet.

    Bilagor

  • Naboer AB har kallat till årsstämma den 18 juni 2021. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

    Region Jämtland Härjedalens ombud för Naboer AB är Emanuel Sandberg, och ombudsersättare är Jenny Sellsve.

    I den årsredovisning som bilagts kallelsen framgår det att företaget har haft en omsättning som uppgått till 1 523 545 kronor för verksamhetsåret 2020. Rörelsekostnader inkl. finansiella kostnader uppgår till -1 508 378 kronor, vilket ger en vinst för verksamhetsåret 2020 om 15 166 kronor. Företagets vinst föreslås balanseras i ny räkning vilket innebär att fritt eget kapital blir 1 822 096 kronor. I bifogad revisionsberättelse framgår att den auktoriserade revisorn tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

    Av bifogad dagordning framgår att fastställande av ägardirektiv ska behandlas på årsstämman (p 10). Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till ägardirektivet behandlas i särskilt ärende (RUN/292/2021).

    Bilagor

  • Länstrafiken i Jämtlands län AB har kallat till årsstämma den 28 juni 2021. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

    Region Jämtland Härjedalens ombud för Länstrafiken i Jämtlands län AB är Johannes Andersson med ombudsersättare Robert Uitto.

    Av bolagets årsredovisning framgår att bolaget för verksamhetsåret 2020 redovisar ett resultat på 75 947 kronor. Bolagets ackumulerade underskott uppgår till – 3 314 965 kronor vilket föreslås överföras i ny räkning. I revisionsberättelsen har revisorerna tillstyrkt att bolagsstämman fastställer resultat- och balansräkning samt behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen, och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vinstdisposition samt ansvarsprövning av bolagsstyrelsen kommer att behandlas av regionfullmäktige vid sammanträdet den 22–23 juni 2021.

    Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att bolagets verksamhet skulle överföras till förvaltning från 1 juli 2020, och organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Samtidigt beslutades att bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB skulle behållas som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt. De avtal som fanns kopplade till bolaget har succesivt flyttats över till Region Jämtland Härjedalen, och idag finns inte längre några avtal kvar som har Länstrafiken i Jämtlands län AB som part. Med anledning av detta har regionala utvecklingsnämnden föreslagit att bolaget ska avvecklas genom likvidation. Fullmäktige kommer att behandla förslaget vid sammanträdet den 22–23 juni.

    Bilagor

  • Avtalstiden för busstrafiken i Östersunds stad går ut i juni 2023. Avtalstiden för busstrafiken i Åre och Ragunda går ut i december 2023. Inför kommande upphandlingar och avtal behöver Region Jämtland Härjedalen därför, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, fatta beslut om allmän trafikplikt för aktuella områden enligt kollektivtrafiklagen (2010:1065). Beslutets giltighetstid skall minst omfatta avtalstiden, varför beslutet omfattar tidsperioden 2023 – 2034.

    Avtalet för busstrafiken i Östersunds stad omfattar ett 10-tal linjer i Östersund och Frösön med omnejd. Trafikutbudet och linjesträckningarna kommer att förändras i samband med upphandlingen av trafiken.

    Avtalet för busstrafiken i Åre omfattar 13 linjer inom Åre kommun. Några linjer går till och från Östersund via Krokoms kommun. Trafikutbudet och linjesträckningarna kommer att förändras i samband med upphandlingen av trafiken.

    Avtalet för busstrafiken i Ragunda omfattar 8 linjer, med viss trafik till Kälarne i Bräcke kommun och till Östersunds kommun samt trafik till Liden i Sundvalls kommun, Västernorrland.

    Enligt 3 kapitlet 3 § i Kollektivtrafiklagen (2010:1065) ska Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regionala kollektivtrafikmyndigheten, fatta beslut om allmän trafikplikt för den trafik som samhället avser att ta ansvar för och teckna avtal om. Avtal får inte ingås för en ny avtalsperiod utan att ett nytt beslut om allmän trafikplikt har fattats. Med allmän trafikplikt menas enligt EU-förordning (1370/2007) de krav som en behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor. Beslut om allmän trafikplikt kan bara tas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten och får bara avse regional kollektivtrafik. Med regional kollektivtrafik menas kollektivtrafik som äger rum inom ett län eller om den sträcker sig över flera län, med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. Beslutet skall vara tidsbegränsat och minst omfatta den planerade avtalsperioden. Beslutet föreslås omfatta perioden 2023 – 2034.

    Samråd med sex trafikföretag har genomförts under mars 2021. Inget trafikföretag har uttryckt intresse av att bedriva kommersiell trafik inom det aktuella området.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har som regional kollektivtrafikmyndighet det politiska och ekonomiska ansvarat för den samhällsfinansierade regionala kollektivtrafiken i länet.

    Nuvarande trafikavtal för stadstrafiken i Östersund gäller för perioden juni 2016 till juni 2023. Genom beslut om allmän trafikplikt avser regionen att ånyo upphandla stadstrafiken. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i november 2020, § 169, att påbörja upphandlingsprocessen. Ordförande och vice ordförande i nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor utsågs till styrgrupp för upphandlingen. I beslutet framgår att upphandlingsunderlaget ska godkännas av nämnden. Föreliggande ärende ger förslag till inriktning för upphandlingen när det gäller frågor som rör avtalsperiod, avtalsform, drivmedel, utbud och trafikvolym.

    Den inriktning som föreslås ligger i linje med det regionala trafikförsörjningsprogrammet för 2021-2016 (RUN/217/2019) och den strategi som där pekas ut för stadstrafiken i Östersund. Samråd har skett med Östersunds kommun samt med trafikföretag genom samråd inför upphandling (SIU). Efter kvalificering av anbudsgivare ska upphandlingsunderlag publiceras i september 2021.

    Den inriktning som föreslås är vald med hänsyn till vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt och den önskade utvecklingen och styrningen av kollektivtrafiksystemet. Inriktningen sammanfattas nedan:
     - Avtalslängd: 10 år (trafikperiod 2023-06-12 – 2033-06-12).
     - Nuvarande tjänstekoncession ersätts av ett så kallat produktionsavtal där trafikföretaget ersätts utifrån trafikproduktion. Innebär ett förändrat gränssnitt för ansvar där Regionen har en större roll kring trafikplanering, marknad, priser/biljetter och kommunikation, etcetera.
     - 100 procent eldrift av busstrafiken, där 10 elbussar från nuvarande avtal ska tas över av den kommande avtalsparten.
     - Linjenät och trafikutbud bygger vidare på den kollektivtrafikutredning från 2020 (RUN/64/2020) som Region Jämtland Härjedalen beställt i samarbete med Östersunds kommun.
     - Gjorda analyser visar på en ökad produktion med i storleksordningen 18-20 % jämfört med dagens trafik. Den faktiska kostnadsökningen bedöms dock bli lägre sett till jämförelser från andra upphandlingar av stadsbusstrafik i Sverige. För att möjliggöra effektiviseringar och trafikutveckling föreslås förändringsvolymer om -20% och +30%. Detta gör det möjligt att anpassa trafiken efter budgetramar och möjlighet till finansiering.

    Utfallet av upphandlingen är svårbedömt och beror på många faktorer; konkurrens vid upphandlingstillfället, anbudsgivare, etcetera. Finansieringsbeslut för trafiken kommer att hanteras närmare trafikstart, och resultatet av upphandlingen ligger till grund för beslut om Trafikplan och budget för 2023 – 2024.

    Mer information om upphandlingen finns sammanställd i PM Upphandling av stadstrafik Östersund, daterad 2021-06-07.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden beslutade i november 2020, § 170, om att påbörja upphandlingsprocessen för särskild kollektivtrafik i Berg, Härjedalen, Krokom och Strömsund. Den nu genomförda upphandlingen (RUN/586/2020) gällande särskild kollektivtrafik inom kommunerna Berg och Härjedalen, där tilldelning lämnades 2021-05-19, har överprövats hos förvaltningsrätten i Härnösand.

    Trafikstart i den nu överprövade upphandlingen är planerad till 2022-01-03, och bedöms nu ej genomförbar med hänsyn till den tid som åtgår hos förvaltningsrätten att meddela dom i ärendet.

    Avtal för Berg och Härjedalen för höstterminen 2021 tecknades efter beslut i regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 209, och löper ut 2022-01-02 (RUN/673/2020). Dessa innehåller inte någon möjlighet till förlängning. I syfte att säkerställa verksamheten under vårterminen 2022 bedöms att en direktupphandling gällande perioden 2022-01-03—2022-06-18 behöver genomföras så snart som möjligt.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har fått reviderat förslag av Östersunds kommuns översiktsplan Östersund 2040 på remiss. Samrådsperioden är mellan den 20 april och 20 juni. Revideringen är en anpassning till nya förutsättningar för kommunen, däribland nytt befolkningsmål, avsnitt om miljö och klimat och nya utredningsområden. Regionförbundet i Jämtlands län yttrade sig över förslaget till översiktsplan under 2013 (dnr: RS/2012-957).

    Synpunkterna på det reviderade förslaget till översiktsplan rör sammanfattningsvis:
     - Ett tydliggörande kring Östersunds roll för hela regionen när det gäller exempelvis kollektivtrafik och infrastruktur.
     - Behovet av samplanering mellan bostäder/verksamheter och kollektivtrafik.
     - Företagandets roll för den ekonomiska utvecklingen bör tydliggöras.
     - De kulturella perspektiven kan ges en större plats.
     - Ett tydliggörande kring att kommunen är samisk förvaltningsmyndighet och har ett ansvar att synliggöra och främja samisk kultur.
     - Vissa kompletteringar kring miljö och klimat bör göras.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheter att lämna synpunkter på Post- och telestyrelsens rapport om hur den mobila uppkopplingen på fjärrtåg kan förbättras.

    Regeringen beslutade den 19 november 2020 att uppdra åt Post- och telestyrelsen (PTS) att redovisa insatser som kan förbättra möjligheterna till god mobil uppkoppling för resenärer på fjärrtåg. Bakgrunden till uppdraget var att regeringen ville undersöka förutsättningarna för att förbättra möjligheterna till god uppkoppling för resenärer på fjärrtåg med hjälp av statligt stöd.

    PTS lämnade i februari en redovisning av uppdraget. I rapporten ”Förbättrade möjligheter till god mobil uppkoppling på fjärrtåg” (PTS-ER-2021:13) föreslår PTS fyra åtgärder för förbättrad uppkoppling på fjärrtåg:
    − installation eller uppgradering av WiFi- eller signalförstärkningssystem (s.k. repeatersystem),
    − tester med ny teknik t.ex. radiotransparenta fönsterglas, och
    − förbättrade möjligheter till uppkoppling i tågtunnlar.

    Remissvar ska vara Infrastrukturdepartementet till handa senast den 30 juni 2021.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har ombetts att lämna synpunkter på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) förslag till överenskommelse mellan samtliga regioner om mobilitetsstöd till folkhögskolorna. Remissvaren ska ha inkommit till SKR senast den 9 juli 2021. I yttrandet bör framgå om regionen kan stå bakom överenskommelsen samt när det är möjligt för regionen att besluta om att ingå överenskommelse för att den ska kunna träda i kraft 1 januari 2022. En politisk arbetsgrupp bestående av representanter från sex regioner har tagit fram förslaget. Karin Thomasson (mp), regionråd Region Jämtland Härjedalen har ingått i arbetsgruppen.

    Förslaget till överenskommelse syftar till ett mobilitetsstöd som ska vara rimligt, enkelt och hållbart över tid samt ge regionerna en ökad förutsägbarhet. Den beskriver villkoren för det stöd som regionerna ska betala för medborgare som studerar på folkhögskola utanför det egna länet. Överenskommelsen beskriver också Folkbildningsrådets administration av mobilitetsstödet samt reglerar vilka ersättningsbelopp som ska gälla för de olika studieformerna. Folkbildningsrådet beräknar att kostnaden för hanteringen uppgår till 50 kronor per deltagare och termin, vilket för Region Jämtland Härjedalen skulle betyda cirka 40 000 kronor per år. Beloppet ryms inom den ram som område Kultur och bildning har avsatt för mobilitetsstöd.

    Bilagor

  • Trafikverket har remitterat förändring av Trafikverkets föreskrifter om hastigheter på E14 i Jämtlands län (och Västernorrlands län). Eventuella synpunkter på förslaget ska vara Trafikverket tillhanda senast den 31 augusti.

    Följande förändringar föreslås, vilka föreslås träda i kraft i december 2021:
     - Västernorrlands länsgräns – Grytan 80 km/tim
     - Grytan – Hägra kvarstår 100 km/tim (har idag 3,3 mil mitträckeseparering)
     - Hägra – Storlien 80 km/tim

    Trafikverket har i konsekvensbeskrivningen angett nollvisionen som det främsta skälet till förslaget om hastighetssänkning. Nollvisionen innebär att ingen ska omkomma i trafiken på grund av vägsystemets funktion och säkerhet.

    Restidsförlängningen kommer enligt de beräkningar som Trafikverket tagit fram innebära sammantaget för hela sträckan Blåberget Sundsvall till Järpen innebära 19,9 minuters längre restid.

    Mitträckesseparering är Trafikverkets sätt att uppnå både funktionalitet och säkerhet på vägnätet. Målhastigheterna brukar kunna kvarstå eller höjas vid en mitträckesseparering, därmed uppfylls även tillgänglighetsmålen.

    Regionerna Västernorrland och Jämtland Härjedalen samt kommunerna i E 14-stråket har enats om att ta fram en översiktlig analys av vilka effekter en mitträckesseparering på E 14 skulle innebära, som argument till remissvaret. Framtagandet av den översiktliga analysen innebär att ett yttrande över remissen inte kommer att kunna beslutas vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 15 juni. Beslut om yttrandet föreslås därför delegeras till regionala utvecklingsnämndens ordförande.

    Bilagor

  • Destination Östersund AB har inkommit med en ansökan om 1 162 891 kronor i medfinansiering till projektet ”Nya målgrupper för besökare till Östersundsregionen”. Övriga medfinansiärer är Destination Östersund AB som själva går in med kontanta medel samt Mittuniversitetet och Östersunds kommun som medfinansierar med bidrag i annat än pengar. Projektet sträcker sig från 3 maj 2021 till 31 oktober 2022.

    Under en lång tid har Östersund som destination varit beroende av och förlitat sig på enskilda reseanledningar och målgrupper, exempelvis evenemangsbesökare och turister från Norge. Destinationen har varit oförberedd på en minskad och/eller ändrad efterfrågan från dessa. I och med Coronapandemin med stängda gränser och inställda evenemang har detta lett till att Östersund som destination nu tvingats ställa om och hitta nya, mer långsiktiga målgrupper och reseanledningar.

    Genom detta projekt vill Destination Östersund AB implementera förutsättningar för att sjösätta tre nya reseanledningar med tre olika målgrupper för att på så vis göra Östersund mer robust som besöksdestination med fler ben att stå på. Detta kommer stärka Östersund som ett konkurrenskraftigt resmål, inte bara regionalt och nationellt utan också internationellt. De tre nya reseanledningarna delas in i följande kategorier/områden;
     - Long Stay (målgrupp: internationella och nationella personer som arbetar på distans och bor längre perioder i olika städer/orter.)
     - Testmiljöer (målgrupp: företag)
     - Outdoor (målgrupp: privatresenärer)

    Genom ett nära samarbete och god förankring med befintliga aktörer inom respektive område samt med pågående initiativ/projekt ämnar destinationsbolaget analysera de tre reseanledningarna för att identifiera vilka aktörer som finns inom respektive område samt undersöka hur redo deras produkter är att paketeras för försäljning. Workshoppar inom projektet ska resultera i nya fungerade arbetssätt, samarbetsformer och mätmetoder. Vidare ska destinationsbolaget, genom projektet, arbeta relationsskapande mot de nya målgrupperna i respektive kategori för att på kort sikt skapa förutsättningar för ett ökat antal nya återkommande besökare och därigenom öka besöksnäringsrelaterade företags förmåga att sälja sina produkter och tjänster. Långsiktigt ska projektet leda till att de nya etablerade reseanledningarna blir bestående och därigenom stärka Östersund som besöksmål. Resultatet av projektet kommer kommuniceras till andra delar av regionen genom befintliga nätverk för eventuella appliceringsmöjligheter på andra destinationer.

    Detta arbete kommer att pågå parallellt med det nyligen beviljade React-projektet ”Omställning för besöksnäringen OSD” (RUN/220/2021). Mer information kring avgränsningar mellan dessa två projekt finns i PM Projekt ”Nya målgrupper för besökare till Östersundsregionen”.

    En strategisk bedömning har gjorts av denna ansökan och där framkommer följande: ”Ur ett besöksnäringsperspektiv har många andra delar av länet, speciellt de fjällnära destinationerna, ett besökstryck som i många fall är högre än innan pandemin. Besöksnäringen och näringslivet i Östersund har varit och är dock fortsatt hårt drabbat av Coronapandemins effekter och vi ser det därför som strategiskt prioriterat att stötta arbetet med att bredda målgrupper och skapa ett större kundunderlag, för att därigenom skapa förutsättningar för en livskraftig besöksnäring, handel och näringsliv även i och kring Östersund post Corona.”

    I den nationella strategin för hållbar tillväxt lyfts att svenska företag ständigt måste arbeta för att öka förädlingsvärdet, stärka konkurrenskraften samt vara innovativa för att hitta nya marknader vilket harmoniserar med upplägget i detta projekt.

    De nya samverkansformer som detta projekt ämnar uppnå mellan bland annat fastighetsbolag, kommuner, besöksnäringsrelaterade företag och universitet ligger väl i linje med den regionala utvecklingsstrategin och programmet för smart specialisering. Nya former av samverkan skapar nya möjligheter och affärsmodeller. Styrkeområdet ”Upplevelser” lyfter just förmågan att skapa upplevelser finns överallt och att det finns något unikt och attraktiv att uppleva runt om i länet.

    Uppföljning, utvärdering och rapportering
    Projektet skall redovisa följande nationella indikatorer:
    Antal deltagande företag: 20 stycken

    Projektet ska slutrapporteras senast 2022-12-31.

    Bilagor

  • Olero Lodge AB, 556786-4128, (”Bolaget”) har beviljats regionalt investeringsstöd vid två tillfällen:

    Den 26 augusti 2013 beviljades Bolaget 5 925 000 kronor (RUN/582/2015). Den 12 februari 2015 togs slutligt beslut i ärendet och slututbetalning gjorde den 14 april 2015 med beloppet 5 871 397 kronor.

    Den 19 november 2014 beviljades Bolaget 3 235 000 kronor (RUN/734/2015). Den 26 maj 2015 togs slutligt beslut i ärendet och slututbetalning gjordes den 4 juni 2015 med beloppet 3 162 144 kronor.

    Avgörande för besluten om regionalt investeringsstöd var att Bolaget i ansökan uppgav att ändamålet för det sökta stödet var att i fastigheten bedriva kommersiell turistisk uthyrningsverksamhet i Björnrike i Härjedalens kommun under en tid om 15 år, från datum för slutligt beslut. Vidare intygar Bolaget att husen ska ägas av Bolaget under minst samma tidsperiod. Detta formaliseras i avsiktsförklaringar som Bolaget lämnade i samband med ansökningarna, samt genom särskilda villkor för stöden som gäller för besluten.

    Den 10 augusti 2020 sålde Bolaget fastigheten där verksamheten bedrevs till en bostadsrättsförening, Lingonberryhills, utan tillstånd från Region Jämtland Härjedalen (”Regionen”).

    Regionala utvecklingsnämnden beslutade i november 2020, § 164, att återkräva utbetalda regionala investeringsstöd från Bolaget. Återkravet omfattade hela de utbetalda stöden om totalt 9 033 541 kronor samt ränta enligt räntelagen. Tillväxtverket verkställde återkravsärendet och företaget återbetalade hela det återkrävda beloppet med bokföringsdag 15 december 2020.

    21 mars 2021 inkom Advokatfirman Nordia å Bolagets vägnar med begäran om omprövning av återkravsbeslutet. Bolaget yrkar att Regionen, med ändring av aktuellt beslut, undanröjer skyldigheten för Bolaget att återbetala regionalt investeringsstöd samt beslutar att Regionen ska återbetala 9 082 904 kronor till Bolaget. Vidare påtalas i begäran om omprövning att beslutet om återkrav hänvisar till SFS 2015:211, vilket är fel legal grund, då besluten om regionala investeringsstöd fattades i enlighet med förordning SFS 2007:61.

    Enligt SFS 2015:211 gäller SFS 2007:61 fortfarande för stöd som har beslutats enligt den förordningen. Enligt 74§ i SFS 2007:61 får andra beslut än enligt 58§ inte överklagas. Enligt §66 punkt 2 kan uppföljningsmyndigheten (Regionen tidigare Länsstyrelsen) återkräva ett regionalt investeringsstöd helt eller delvis inom tio år från den dag det helt utbetalats om stödet utan tillstånd har använts för något annat ändamål än som avsetts.

    Då besluten om regionalt investeringsstöd har fattats med stöd av SFS 2007:61 ska rätt legal grund för återkrav vara §52 samt §66 i den förordningen istället för SFS 2015:211 och de motsvarande paragraferna om återkrav som finns där, samt de skriftliga avtal och villkor som förenats med stöden. Detta innebär dock inte någon förändring av ärendet i sak.

    Skäl för återkravet grundar sig i SFS 2007:61 §66 punkt 2. Bolaget har utan tillstånd sålt fastigheten till en bostadsrättsförening och därmed används stödet för ett annat ändamål än vad som avsetts med stödet (RUN/582/2015 samt RUN/734/2015), det vill säga det används inte längre till att bedriva kommersiell turistiskt uthyrningsverksamheten.

    Bilagor

  • Bruksvallarnas semesterboende AB, 556819-4541, hädanefter bolaget, ansökte den 23 mars 2015 om stöd till investering i turistiskt kommersiellt boende i Ramundberget. Bolaget ägde till varandra angränsande fastigheter där boendet skulle byggas (Funäsdalen 42:84, Funäsdalen 42:237 samt Funäsdalen 42:238). I inledande dialog skulle investeringen omfatta fyra hus med notering om 14 bäddar i varje hus. Bolaget ägde och förvaltade sedan tidigare också annat turistiskt kommersiellt boende. Vid tidpunkten för ansökan fanns även plan att förvärva ytterligare boenden. Sammantaget uppgavs att bolaget inkluderat befintliga bäddar och efter nyförvärv skulle erbjuda en kapacitet på 122 bäddar.

    Vid tidpunkten för stöd gällde att Region Jämtland Härjedalen prioriterade stöd till turistisk kommersiellt boende som minst har 100 bäddar med villkoret att bäddarna skulle finnas tillgängliga på uthyrningsmarknad i 15 år från slutligt beslut (slututbetalning). De byggnader som stödet avsåg skulle även ha sådan utformning att det lämpade sig som turistiskt boende på uthyrningsmarknad. Efter dialog gjordes avsteg från praxis om antal bäddar och bolaget beviljades stöd till byggnation två hus som enligt tjänsteanteckning ska bidra till att bolaget totalt kan erbjuda 94 bäddar. Datum för så kallat preliminärt beslut om stöd var 19 oktober 2015. Då beviljades företaget 2 864 000 kronor i stöd, motsvarande 32 % av totalt kostnadsunderlag på 8 950 000 kronor.

    I beslut om stöd, med tillhörande bilagor, framgår bland annat att en förutsättning för beviljat stöd är att båda husen byggs under en särskild investeringsperiod samt att beslutets giltighet för utbetalning förutsätter att stödmottagaren inhämtar de tillstånd (byggnadslov, tillstånd enligt miljöbalken etc.) och övriga godkännanden som kan behövas för verksamheten. I preliminärt beslut har investeringsperioden slutdatum 15 oktober 2018.

    Under investeringsperiodens löptid stod klart att ett kommunalt beslut om ny översiktsplan krävdes för att ett av de två husen skulle kunna byggas. Handläggare vid Region Jämtland Härjedalen informerades om läget. Ingen ändring i ärendet avseende byggnationens omfattning och utformning beviljades. Bolaget kommunicerade att arbete med ny översiktsplan pågår och bedömningen är att det fortfarande finns möjlighet att bygglov skulle kunna ordnas så att investeringen kan genomföras enligt plan om investeringsperioden förlängs. Ansvarig handläggare godkänner därför förlängd investeringsperioden till 15 oktober 2019.

    Den 5 maj 2020 skickade Region Jämtland Härjedalen ett övervägande om återkrav till bolaget. Som motiv till övervägande om återkrav angavs att endast ett av två hus har byggts inom angiven investeringsperiod, samt att stödmottagande bolag ansvarar för att de tillstånd som behövs för att genomföra investeringen finns på plats.

    Som svar på regionens övervägande om återkrav skickade bolaget in ett bestridande som i huvudsak anför att frågan gällande bygglov länge har varit något som bolaget har arbetat med och försökt att nå en lösning på. Därför anser bolaget att frågan angående bygglov inte ska vara avgörande för beslut om återkrav. Bolaget har även den 23 mars 2021 mejlat in frågor. Frågorna har sammanfattningsvis samma huvudtema som bestridandet.

    I ärendet har hittills 938 358 kronor utbetalats. Den sista delutbetalningen gjordes den 27 november 2017. Ingen nedskrivning är påbörjad i ärendet med anledning av att slututbetalning inte har gjorts.

    Nödvändiga tillstånd har inte beviljats, inom beslutad investeringsperiod, och byggnation av det andra huset har inte påbörjats. Endast ett av två hus som ingår i det beviljade stödet är byggt.

    Enligt 46§ i förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar är en stödmottagare återbetalningsskyldig i 10 år, efter att stödet har betalats ut om någon av de grunder som anges i 40 § föreligger. Enligt 40 § 3p. i samma förordning stadgas att villkoren för stödet inte har följts. Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig enligt 46 § ska, enligt 50 §, den myndighet som har beslut om stödet besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet. Enligt 50 § kan myndigheten dock efterge kravet på återbetalning helt eller delvis om det finns särskilda skäl.

    Då ett villkor för att betala ut stöd var att nödvändiga tillstånd inhämtas, t.ex. bygglov, och ett annat villkor var att två hus skulle byggas. Finns förutsättningar för att kräva stödet åter, då villkoren för stödet inte har följts. Om stöd enbart hade sökts för ett hus hade något stöd inte beviljats på grund av att för att få stöd behöver ansökan avse runt hundra bäddar. Därför finns även förutsättningar för att kräva hela stödet åter. Några särskilda skäl för att efterge kravet på återbetalning föreligger inte. När stödet krävs tillbaka finns även möjligheten ett lämna tillbaka pantbrevet till bolaget.

    Bilagor

  • Regionerna har under flertalet åt haft olika tidsbegränsade uppdrag att arbeta med regional kompetensförsörjning. Under senare år har uppdraget till regionerna närmare preciserats i villkorsbeslut. Tillväxtverket har haft ett stödjande uppdrag i arbetet, bland annat genom att regionerna kunnat söka projektmedel för grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete och utvecklingsinsatser.

    2021 kan beskrivas som ett mellanår i väntan på nya förtydliganden från regeringen för hur arbetet ska formaliseras framöver. Under innevarande år är återrapportering av villkorsbeslut valfritt för regionerna. I den nya nationella strategin för hållbar regional utveckling är dock utvecklad regional kompetensförsörjning ett av fyra utpekade prioriterade områden.

    Sedan tidigare finns en ledningsgrupp för regional kompetensförsörjning i Jämtland Härjedalen, i vilken centrala aktörer med ansvar för kompetensförsörjning ingår. För närvarande består gruppen av representanter från Region Jämtland Härjedalen, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Samling Näringsliv, Jämtlands gymnasieförbund, Folkhögskolorna samt kommunala företrädare som representerar samtliga kommuner från nätverk för vuxenutbildningschefer och tillväxt/näringslivschefer. Från dessa samverkansaktörer finns en förväntan och ett uttryckt behov av att kraftsamla i syfte att stärka det strategiska helhetsperspektivet vad gäller regional kompetensförsörjning.

    Mot bakgrund av det finns ett behov att tillsammans med aktörerna i länet ta fram en gemensam plan för arbetet med regional kompetensförsörjning. Planen ska ta sin utgångspunkt i den nya nationella strategin, den nya regionala utvecklingsstrategin och långsiktiga mål och prioriteringar och övriga behov som framkommit i olika underlag,

    Syftet med planen är att skapa en bättre helhetsbild och tydliggjorda prioriteringar och fokusområden med konkretiserade insatser för det regionala kompetensförsörjningsarbetet i ett medellångt perspektiv. Planen syftar till att ge en samsyn kring vilka prioriteringar och fokusområden som aktörerna gemensamt tar sig an och tillsammans genomför.

    Arbetet som preciseras i planen föreslås följas upp löpande av ledningsgruppen för regional kompetensförsörjning. Grupperingen träffas cirka sex gånger per år. Region Jämtland Härjedalens åtagande handlar i första hand om att samordna framtagandet av plan samt samordna och möjliggöra delar av genomförandet av planen, exempelvis genom att mobilisera för relevanta utvecklingsprojekt inom området. Själva genomförandet av planen kommer förutsätta aktiv medverkan från betydligt fler aktörer än region Jämtland Härjedalen – då ingen enskild aktör eller nivå på egen hand kan skapa förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning.

    Planen ägs och hanteras av aktörerna som ingår i ledningsgruppen för regional kompetensförsörjning. Genomfört arbete ska rapporteras årligen till regionala utvecklingsnämnden och tas med nämndens uppföljningsplan för kommande år.

    Bilagor

  • Länstrafiken i Jämtlands län AB har sedan 31 maj 2017 (RS/1030/2017) beviljats undantag från Region Jämtland Härjedalens modervarumärkesstrategi. Modervarumärkesstrategi, som innebär att ett varumärke och en logotyp ska används för alla kärnverksamheter inom Region Jämtland Härjedalen, beslutades av regionfullmäktige i april 2015, § 37 (RS/100/2015). Undantag från modervarumärkesstrategin beslutas av regionstyrelsen.

     

    Varumärke
    Den 1 juli 2020 införlivades verksamheten för Länstrafiken inom regionala utvecklingsnämndens förvaltningsområde, inom verksamhetsområde Kollektivtrafik, och frågan avseende varumärke aktualiserades. Länstrafiken är ett inarbetat varumärke som är välkänt och starkt förknippat med kollektivtrafiken i regionen. För en affärsdrivande verksamhet, som kollektivtrafiken är, har varumärket en betydande roll. Det ska vara tydligt och enkelt att hitta information och att resa. Idag finns en välbesökt webbplats (ltr.se) och app där resenärer bland annat hittar tidtabeller, trafikinformation och möjlighet till köp av biljetter.

     

    Ekonomi
    Ett byte av den grafiska profilen är både tidskrävande och kostsamt. Enligt en uppskattning beräknas kostnaden hamna på cirka 4,5 miljoner kronor exklusive marknadsföringsinsatser. I den beräknade kostnaden finns exempelvis byte av hållplatsskyltar, dekor för alla fordon i redan upphandlade trafikavtal och annat grafiskt material. Dessa kostnader finns inte inom nämndens och område Kollektivtrafiks budgetram. Den osäkerhet som finns framåt gällande Coronapandemins påverkan på kollektivtrafiken och verksamhetens ekonomi har också tagits med i bedömningen. Med anledning av ovanstående föreslås att verksamheten även fortsatt marknadsförs genom varumärket Länstrafiken.

    Bilagor

  • Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.