• Ordföranden, Elise Ryder Wikén (M) hälsar välkommen och öppnar mötet.

  • Preliminär föredragningslista har skickats ut med kallelsen i enlighet med reglementet.

  • § 3

    Val av justerare

  • Ordföranden ger en kort summering av de frågor som diskuterades vid föregående möte.
    Inga synpunkter framförs.

  • Jenny Jernström föredrar ärendet utifrån en PPT (skickas ut separat).

    Jenny drar bakgrunden till frågan om en omlastningscentral, uppdraget och resultat.  Aktuella delar i utvecklingsstrategin för kommunen presenteras. Möjligheter på kort (2-7 år) och lång sikt (20 år) presenteras. Aktuella geografiska lägen är Lugnvik och Brunflo. Kostnadsanalys för olika alternativ presenteras. 

    Investeringskostnaden för de tre terminallägena har inom ramen för utredningen uppskattats till:

    83 – 107 miljoner kronor för Lugnvik norr (X),

    118 – 142 miljoner kronor för Brunflo, och

    173 – 196 miljoner kronor för Lugnvik sydost (D).

     

    Vidare presenteras brister i befintlig infrastruktur som påverkar. Även utredningens slutsatserna förevisas och diskuteras. Östersunds kommun vill gå vidare för att få till stånd en omlastningscentral.

     

    I den efterföljande diskussionen lyfts möjligheter att söka externa medel för finansiering. Vidare ställs fråga om hur näringslivet ställer sig och intresse. Svar ges att det finns intresse från företag, men inget företag vill ta initiativ.

    Vidare lyfts ev. planer för gods som ansluter från Sveg. Slutligen ställs fråga om när en ev. omlastningscentral kan stå klar. Svar ges att det inte går inte att ge besked om det i dagsläget. Det är dock tydligt att Lugnvik är enklast att få till, till lägst kostnad. Kommunen avser att börja där.

  • Martina Lundholm inleder och går igenom bakgrunden till frågan, som var uppe på RSR den 15 november. Den fördjupade utredning som Region JH har gjort visar att det inte går att gå förbi upphandling, det finns inget lagstöd för det.

     

    Sofie Jonsson tar över och presenterar en utvärdering av JHT med stöd i det underlag som har skickats ut inför mötet. Det handlar bl.a. om strategi och process, PR och lobbying respektive förbättringsområden m.m.

    Diskussionsfrågor

    ·         Inspel efterfrågas utifrån vad kommunerna vill med besöksnäringen och JHT?

    ·         Vill kommunerna vara med i RJH:s upphandling?

    ·         Hur ser kommunerna på medlemskap i JHT? Enskilt eller via kommunförbund?

     

    I den efterföljande diskussionen lyfts att det finns olika åsikter om huruvida upphandling är nödvändig eller inte. Alla kommuner håller inte med i regionens analys. Fråga ställs om en organisation för ”hållbar” tillväxt på övergripande nivå, om det inte är det vi ska försöka få till? Det lyfts att kommunerna är väldigt viktiga att få inspel från. Vidare är den nuvarande konstruktionen av besöksnäringen ett problem. Det finns flera destinationsbolag för större orter, vilka berörda kommuner har dialog med. JHT och regionens roll är mer övergripande. Gränsdragningen mellan kommuner och regionen diskuteras.

     

    Kommunerna tackar nej till att vara med på en gemensam upphandling av plats och besöksnäringsutveckling

    Bilagor

  • Elin Nirjens går igenom verksamhetsberättelsen med stöd i med kallelsen utskickat underlag och en PPT (skickas ut separat). Elin går igenom ett urval av genomförda aktiviteter och resultat. Det ekonomiska resultatet presenteras, ett överskott om 2 248 Tkr.

     

    Åsa Grönvik, förvaltningskontroller, ger en mer detaljerad presentation av ekonomin. Fråga ställs om hur underskottet för Kurs och konferens ska fördelas. Vidare ställs frågor om äldre medel, som kom in när överenskommelsen implementerades. Åsa Grönvik redogör för hur dessa medel förvaltas. Fråga ställs om det går att separera gemensamma medel respektive kommunernas medel. En diskussion förs om äldre medel och principer för användning av medlen (80/20-principen). Åsa Grönvik meddelar att ca 1.3 miljoner kr är kommunala medel.

     

    Bilagor

  • Susanne Hansson (S) redogör för ett extra möte i PKR den 24 januari. Västernorrland var inbjudna till mötet för att redogöra för sitt kommunförbund, historik och hur de arbetar i dag. Västernorrlands kommunförbund är en stark regional aktör.

     

    En rapport har tagits fram om möjliga alternativ framåt för kommunerna i Jämtlands län. Region JH har fått den. En uppföljande diskussion ägde rum mellan kommunerna vid PKR på förmiddagen. Alla kommuner har nu fått med sig frågan hem för vidare diskussion. En tidplan och förslag till beslut ska tas fram. Företrädare för Regionen påtalar att situationen för anställda medarbetare i Regionen är en viktig fråga, som måste få en bra lösning. Företrädare för kommunerna svarar att det är en viktigt fråga, som är mest problematiskt i förhållande till tidsaspekten.

     

    Information ges att Daniel Danielsson (C) har ersatt Bosse Svensson (C) som ny ordförande i PKR, liksom i styrgruppen för den här frågan.

     

    Fråga ställs om vilka områden som ska ingå i ett ev. kommunförbund. Detta bl.a. med tanke på ”God och nära vård”, där Regionen och kommunerna ska mötas och samarbeta på ett bra sätt. Svar ges att det inte är klart, men Styrgruppen ska ta fram ett förslag. Kommunerna återkommer i frågan, men viljeinriktningen är beslut i samtliga KF under april.

  • Peter Adolfsson fördrar ärendet med stöd i en PPT (skickas ut separat).

    Det handlar om ca 1.3 miljarder kr totalt i bredbandsstöd. Peter redogör för tidplanen för hela processen under 2022. Regionala prioriteringar ska tas fram före slutet av april 2022. Peter redogör för kriterierna för bredbandsstöd och hur processen för att ta fram dessa prioriteringar kommer att gå till. Beslut om regionala prioriteringar ska sedan tas i Regionala utvecklingsnämnden (RUN) den 5 april. Ytterligare Information kommer att ges vid RSR den 21 mars.

     

    Frågor ställs om 2021 års medel och hur det gick. Svar ges att länet fick 111 miljoner kr. 79 procent av de byggnader Jämtland fick stöd till 2021 var fritidshus. För 2022 är det ändrade regler kring fritidshus. Troligen kommer därför färre fritidshus att kunna ges stöd under 2022. Fråga ställs om varför regler har ändrats för fritidshus, eftersom många flyttar till sina fritidshus just för att det finns bredband och det går att jobba därifrån. Svar ges att det kan ge bra projektekonomi att ha med fritidshus, men att de inte ger lika mycket ”poäng” i detta års utlysning.

     

    Fråga ställs om hur aktörerna/företagen agerar inför årets ansökningsomgång. Svar ges att många företag är på tårna och kommer att vara aktiva i kommande ansökningsomgång.

     

    Fråga ställs om stöd som har betalats ut, men i områden där det redan är byggt. Svar ges att sådana medel troligen kommer att behöva betalas tillbaka.

     

     

  • Berit Eriksson redogör för ärendet. Region JH har lämnat svar på remissen till nationell plan, det är ett omfattande remissvar.

     

    Berit redovisar de PPT-bilder som ska föredras vid ett möte med Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 10 februari. Varje region kommer att få endast 5 minuter vardera på mötet för att presentera sina respektive prioriteringar. För Jämtland Härjedalens del handlar det om åtgärder där infrastruktur innebär ett hinder för tillväxt i länet och där störst behov av åtgärder finns.

     

    Ledamöter framför att det bör läggas till att investeringar måste göras i mitträcken i stället för att hastigheter sänks på Europavägarna. Vidare måste Jämtland rent generellt få mer pengar till investeringar i infrastruktur.

  • Anna Halvarsson föredrar punkterna.

     

    Framtagande av ESF+Handlingsplan

    Totalt 707 miljoner Euro i programmet. Utifrån regionala behov och förutsättningar ska regionala handlingsplaner tas fram. En hearing ska hållas inom kort. Ärendet kommer upp för beslut i RUN i början av april. Underlag ska lämnas in till EFS-rådet den 11 april.

    Information ges om processen och vad resurserna bör användas till, bl.a. kompetensbehov och matchning av arbetskraft.

    Programområde D – 44 miljoner Euro. Detta område är för Norrland/glesbygd.

     

    Inrättande av etableringsfunktion samt Business region on the move

    Tillägg har förts in i förslaget till reviderad regionplan inför regionfullmäktige 15-16 februari. Tack vare tillskott till regionerna blir detta nu en permanent funktion. Det skapar förutsättningar inom ramen för permanent verksamhet att arbeta med företagsetableringar. Det är bra och viktigt. Dialog förs med bl.a. kommunerna.

     

    Projekt avseende "Fit for 55" - EU

    De fyra norra regionerna har gått samman för att finansiera en tjänst för att ta fram ett kunskapsunderlag och genomföra andra uppgifter, i syfte att påverka lagstiftningen i det kommande paketet från EU Kommissionen inom ramen för "Fit for 55".

     

  • Håkan Wiklund, prorektor, och Sepideh Razavi, hållbarhetskoordinator, från MIUN föredrar ärendet. Sepideh informerar kort om rollen som hållbarhetskoordinator.

     

     

    Med stöd i en PPT (skickas ut separat) förevisar Håkan och Sepideh MIUN:s idéer inom området, att bidra till värden från lokal till global nivå. MIUN ska vara ett globalt universitet med regionalt engagemang. Håkan förevisar MIUN:s mål för utbildning 2030, ett urval av utbildningar, mål för forskning 2030, åtta forskningscentrum, mål för samverkan 2030 respektive information som finns samlad på MIUN:s hemsida. MIUN ingår i Miljö- och klimatrådet i Jämtlands län. Avslutningsvis presenteras idéer kring områden där utveckling skulle kunna genomföras tillsammans. Det har tidigare funnits doktorander som har jobbat i vissa kommuner.

     

    Jörgen Persson tar vid och informerar om varför dragningen av MIUN blev av i dag och vad som skulle kunna göras framöver. Hur lyfta ambitionsnivån, med spetskompetens? Det är viktigt att erfarenheter kan delas mellan universitetet och kommuner, även om endast någon kommun är delaktig i ett visst utvecklingsprojekt. Det handlar delvis om att göra en inventering i kommunerna av hur behoven ser ut och vilka utmaningar som finns. Det ser delvis olika ut. En annan viktig aspekt är målkonflikter och sätt att mäta det som görs. Kommunerna får ta hem frågan och fundera över hur arbetet skulle kunna tas vidare och vilka behov som finns.

  • Ordföranden tackar deltagarna och avslutar mötet ca kl. 16:00.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.