Möte 2017-04-26

Regionfullmäktige
08:00 - 17:00 OSD 25 april 12.00-21.30 och 26 april
  •   1 Ladda ner alla filer under punkten
  •   2
  •   3
  •   4
  •   5
  •   6

    1. Maria Söderberg (C) avsäger sig den 9 februari 2017 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

      Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 10 mars 2017 att Åsa Jonsson (C) utses till ersättare i Maria Söderbergs (C) ställe.
       
    2. Emilia Blomqvist (V) avsäger sig den 7 februari 2017 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

      Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 10 mars 2017 att Bo Danielsson (V) utses till ledamot i Emilia Blomqvists (V) ställe, samt att Gunnar Geijer (V) utses till ersättare i Bo Danielssons (V) ställe.
       
    3. Gunnar Geijer (V) avsäger sig den 27 mars 2017 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

      Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 19 april 2017 att Maria Isberg (V) utses till ersättare i Gunnar Geijers (V) ställe.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   7

    Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet.

    Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

  •   8

    Enligt arbetsordning för regionfullmäktige får allmänheten ställa frågor om årsredovisningen under det sammanträde som fullmäktige behandlar årsredovisningen.

    I kungörelsen till sammanträdet ska tid och plats anges för behandlingen av frågorna. Frågorna ska behandlas innan fullmäktige behandlar årsredovisningen. Under frågestunden får förslag eller yrkanden inte förekomma.

    Frågorna behöver inte lämnas in i förväg.

     

  •   9

    Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedriv s genom annan juridisk person.

    Region Jämtland Härjedalens resultat 2016 var -196,8 miljoner kronor. Fullmäktiges resultatkrav för året var noll kronor. Den enskilt största ökningstakten avser köp från bemanningsföretag. Kostnaderna har ökat med 39 procent (49 miljoner kronor) jämfört med 2015. Läkemedelskostnaden har ökat med 9,2 procent (34,3 miljoner kronor). Kostnaden för riks- och regionvård har ökat med 4,8 procent (15,9 miljoner kronor). Verksamhetens intäkter har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Den enskilt största ökningen står de riktade statsbidragen för.

    Balanskravet innebär att ett negativt resultat för ett räkenskapsår ska regleras under de närmast följande tre åren. Resultatet för 2016 innehåller omställningskostnader med 0,9 miljoner kronor avseende omställningsgrupp samt realisationsvinst på 0,2 miljoner kronor.

    Efter år 2016 återstod enligt balanskravet totalt 771,0 miljoner kronor att återställa varav -347,2 miljoner kronor under år 2017. Beräkningen av balanskravet för år 2016 blev, -196,1 miljoner kronor.

    Ett långsiktigt arbete pågår för att uppnå en ekonomi i balans via långsiktiga utvecklingsplaner. Flera andra åtgärder har vidtagits för att försöka bromsa kostnadsutvecklingen, bland annat LUP:ens paket med de administrativa åtgärderna samt höjda patientavgifter. Handlingsplaner för kostnadsminskningar har framtagits. Sammantaget uppgår de resultatförbättrande åtgärderna under 2016 till cirka 90 miljoner kronor.

    Redovisningen av måluppfyllelse för regionövergripande mål/mått i regiondirektörens verksamhetsplan. Redovisningen visar att av de 35 mål som regiondirektörens verksamhetsplan innehåller så har 15 uppnåtts.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   10

    Patientnämnden har inkommit med en årsredovisning 2016 för Region Jämtland Härjedalens patientnämnds verksamhet. Patientnämnden redovisar att de haft 583 registrerade ärenden under 2016, varav 530 är avslutade. Trots att antalet ärenden är högre än tidigare år, bör man ta i beaktande att antal ärenden relaterat till länets befolkningsmängd är lågt, 4,5 ärenden/1000 invånare.

    Som tidigare år är det fler kvinnor än män som tar kontakt med patientnämnden, men den siffran tenderar att jämnas ut mellan könen.

    Närmare hälften av alla ärenden berör den vård och behandling patienten fått och det är en ökning från tidigare år.

    Under året har en rapport med fokus på vårdansvar skrivits. 91 ärenden inkluderades i analysen. Resultatet visar att patienter upplever brister avseende kontinuitet, att tillgängligheten är dålig och att stafettläkarsystemet ibland ger upphov till brister i vården.

    Patientnämnden ansvarar för att rekrytera, utbilda och tillsätta stödpersoner inom psykiatrisk tvångsvård. Under 2016 har antalet nya stödpersonsuppdrag minskat. Årets utbildningsdagar för stödpersoner arrangerades av patientnämnden i Gävleborg och nio stödpersoner och två utredare deltog från Region Jämtland Härjedalen.

    I maj 2016 arrangerade patientnämnden i Jämtland en regionkonferens för politiker och tjänstemän inom patientnämnderna i Norrlandstingen. Fokus var införande av personcentrerad vård, primärvård i förändring, flyktingmottagande i praktiken samt återhämtning från psykisk ohälsa.

    Avseende den utåtriktade verksamheten har patientnämnden besökt flera föreningar och verksamheter.

    Patientnämnden har haft sex sammanträden under året där man följt tre fokusområden, vårdansvar, jämlik/jämställd vård och bemötande.

    Samtliga mål i verksamhetsplanen utom ett är uppfyllda. Målet att tillsätta stödpersoner inom två dager från det att anmälan inkommer uppnås inte fullt ut. En förklaring är att en del patienter har specifika önskemål avseende stödpersonen vad gäller exempelvis kön och språk, som inte direkt kunnat tillgodoses.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   11

    Revisorerna för Region Jämtland Härjedalen har lämnat in en årsredovisning för revisionsverksamheten 2016. Revisionsverksamheten har under 2016 i huvudsak bedrivits enligt revisionsplanen och inom tilldelade ramar. Som tidigare år har fokus legat på styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll samt den ekonomiska situation som regionen befinner sig i.

    Under 2016 har revisionsverksamheten genomfört ett antal fördjupade granskningar inom bl.a. kompetensförsörjning och kvaliteten inom vården och regionens uppdrag att erbjuda en hälsa på lika villkor för länets medborgare. Det har också genomförts granskningar i form av förstudier, fördjupade granskningar, hearings och verksamhetsbesök som tillsammans med en kontinuerlig kontroll av styrelsens och nämndernas handlingar och protokoll ligger till grund för den lagstadgade ansvarsprövningen.

    Andra aktiviteter som genomförts under 2016 är:

    • Medverkat i Norrlandstingens revisionskonferens i Luleå.
    • Deltagit vid Föreningen Förtroendevalda Revisorer i mellannorrlands (FFR) konferens i Åre.
    • Seminarium med fullmäktiges presidium under ledning av SKL där god revisionssed, fullmäktiges och revisionens olika roller och uppdrag diskuterades.
    • Deltagit i seminarier hos Sveriges kommunala yrkesrevisorer (Skyrev), Kommek samt kommunalekonomernas förening.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   12

    Regionens revisorer har överlämnat revisionsberättelsen för år 2016 för Region Jämtland Härjedalen och revisionsrapport 2016, Årets granskning av Region Jämtland Härjedalen till fullmäktige. Regionens revisorer har i revisionsberättelsen redovisat resultat av granskningen för år 2016.

    Revisionsberättelsen

    För regionstyrelsens del har revisorerna i huvudsak anfört följande. Regionstyrelsens styrning, ledning och kontroll av den ekonomiska utvecklingen under 2016 har inte varit tillfredsställande. Det ekonomiska resultatet enligt årsredovisning 2016 innebär att regionen inte lever upp till kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Liksom tidigare år visade den första ekonomiska prognosen för verksamhetsåret en kraftig resultatförsämring (-238 mkr) jämfört med beslutad budget om ett nollresultat. Budgeten var därmed i praktiken obalanserad vilket tyder på en bristande budgetering och att stora delar av verksamheten inte var finansierad. En obalanserad budget försvårar för styrelsen att utkräva ansvar gentemot verksamheten och tilltron till budgeten som styrmedel riskerar att urholkas. Åtgärder som beslutades under 2016 för att nå målet med en budget i balans har inte varit tillräckligt kraftfulla och resultatet för året avvek kraftigt från målet (- 196,8 mkr). Den ekonomiska situationen som revisionen under flera år bedömt vara mycket allvarlig har fortsatt under 2016. Några ytterligare och kraftfulla åtgärder för att i närtid vända den ekonomiskt negativa utvecklingen har inte kunnat återfinnas vid vår granskning av styrelsens protokoll.

    Regionplanen innehåller 25 strategiska mål som beslutats av regionfullmäktige. Regionstyrelsen uttolkade de strategiska målen i 89 framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna saknar i flera fall mätvärden för att mäta hur utvecklingen går. Vi har noterat att återredovisning av Regionstyrelsens framgångsfaktorer gjorts i årsredovisningen, dock saknas sammanfattande redovisning och analys av hur fullmäktiges mål uppnåtts. Alla fyra finansiella mål från finansplanen har återredovisats. Två av fyra finansiella mål som beslutats av regionfullmäktige har uppnåtts men målen för långsiktigt hållbar ekonomi och nettokostnadsutveckling uppnåddes inte.

    Regiondirektören har i sin verksamhetsplan 35 detaljerade mål som har återredovisats i årsredovisningen. Sex av tolv mål har uppnåtts inom målområdet ”Patient”. Inom målområdet ”Samhälle” har tre av fyra mål uppnåtts och inom ”Medarbetare” har två av fyra mål uppnåtts men sjukfrånvaron bland medarbetarna är fortsatt hög. Inom ”Verksamhetsresultat” har mål inom tillgänglighet och ekonomi inte uppnåtts.

    Det egna kapitalet har förbrukats och är negativt (- 75,7 mkr) p g a ekonomiska underskott under flera år. Regionen har under flera år lånat från pensionsmedel till investeringar och återlånet uppgår till drygt 3 miljarder kronor. Under första kvartalet 2017 lyfte regionen ett externt lån på 40 mkr från Kommuninvest.

    Regionen lever inte upp till kommunallagens krav på åtgärdsplan för återställande av underskott från tidigare år. Årets resultat innebär att regionen inte uppnår de finansiella eller verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning.

    Regionens revisorer bedömer att regionstyrelsens beredning av budget liksom tidigare år har varit otillräcklig och att måluppfyllelsen inom främst ekonomi men även verksamhet är otillfredsställande. Den tidigare allvarliga ekonomiska situationen har ytterligare förvärrats under 2016, jämfört med föregående år. Det egna kapitalet är förbrukat och regionen nödgas påbörja en extern lånefinansiering.

    Regionens revisorer riktar en anmärkning mot regionstyrelsen mot bakgrund av att de bedömer att regionstyrelsens styrning, ledning, uppföljning och kontroll varit otillfredsställande.

    Mot bakgrund av de allvarliga brister som ligger till grund för revisorernas anmärkning avstyrker regionens revisorer att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för regionstyrelsen.

    För patientnämnden, vårdvalsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter m m och gemensamma nämnden för närvård i Frostviken bedömer revisorerna sammantaget att nämnderna i allt väsentligt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen varit tillräcklig och att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.

    Regionens revisorer tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för dessa nämnder.

    Kommunalförbund

    Revisorerna i Norrlandstingens regionförbund har sammantaget bedömt att direktionen för förbundet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen varit tillräcklig och att resultatet enligt årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de finansiella mål och de verksamhetsmål och uppdrag som direktionen ställt upp. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och dess ledamöter och att fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för år 2016.

    Aktiebolag

    Lekmannarevisorn i Landstingsbostäder i Jämtland AB har sammantaget bedömt att bolagets verksamhet år 2016 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig.

    Revisorerna i Landstingsbostäder i Jämtland AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

    Lekmannarevisorn i Länstrafiken i Jämtlands län AB har sammantaget bedömt att bolagets verksamhet år 2016 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig.

    Revisorerna i Länstrafiken i Jämtlands län AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

    Lekmannarevisorn i Torsta AB har sammantaget bedömt att bolagets verksamhet år 2016 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig.

    Revisorerna i Torsta AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

    Lekmannarevisorn i Almi Företagspartner Mitt AB har sammantaget bedömt att bolagets verksamhet år 2016 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll varit tillräcklig.

    Revisorerna i Almi Företagspartner Mitt AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

    Revisorerna i Naboer AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

    Bostadsrättsföreningar

    Revisorerna i HSB:s bostadsrättsförening Åkerärtan i Östersund har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen och ger i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. De tillstyrker också att föreningsstämman behandlar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

    Revisorerna i HSB:s bostadsrättsförening Torvalla Centrum i Östersund har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen och ger i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. De tillstyrker också att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
     

    Handläggning

    Fullmäktiges presidium beslutade den 2 april 2016, § 39, med anledning av regionens revisorers uttalande i ansvarsfrågan att ge regionstyrelsen och de ledamöter och tjänstgörande ersättare som avgått från styrelsen möjlighet att inkomma med förklaring.


    Förklaringar

    Förklaringar har inkommit från regionstyrelsen, Elin Lemon, Thomas Andersson och Eva Hellstrand, samtliga (C), Anna Hildebrand (MP), MonaLisa Norrman och Jörgen Blom , båda (V).

    Regionstyrelsen har i huvudsak anfört.

    - Regionen har under flera år redovisat underskott i ekonomin och ett första mål är att nå ett nollresultat 2018. Först därefter kan ett ackumulerat underskott återställas, för detta ska en plan upprättas. Underskottet har minskat i förhållande till 2015. Många åtgärder har genomförts 2016 och andra har påbörjats som kommer att ge effekt under innevarande år.

    Region Jämtland Härjedalens nettokostnadsutveckling var under 2016 betydligt lägre än genomsnittet för andra landsting/regioner. Det har medfört att den negativa trenden i regionens ekonomi, och tidigare landstinget, har vänt. Ett underskott under 2015 med 232,3 miljoner kronor har under 2016 tagits ned till ett underskott på 196,8 miljoner kronor, trots ett allt större behov av hyrpersonal och ökade kostnader för läkemedel.

    Under 2016 har resultatförbättrande åtgärder genomförts motsvarande 90,9 miljoner kronor. Bland annat har uppföljningar gjorts med de områdeschefer där stor avvikelse mot budget finns. Som en kraftfull resultatförbättrande åtgärd har höjda patientavgifter beslutats där den ekonomiska effekten värderas till 22,7 mkr. Dessutom har en ny beredskapsorganisation för närvårdsområdena i fem kommuner och i specialistvården genomförts vilket beräknas ge en kostnadsminskning på 7 + 1 miljoner kronor.

    En genomlysning har gjorts för att komma tillrätta med det ekonomiska underskottet inom område kirurgi, ögon och öron. De åtgärder utifrån resultatet av genomlysningen som vidtas beräknas ge en kostnadsminskning på ca 45 mkr efter tre år. Ytterligare en rad åtgärder har vidtagits för att minska kostnaderna.

    Måluppfyllelsen är stärkt sedan föregående år. Av 80 mål är 44 helt uppfyllda, 24 delvis uppfyllda och 12 mål inte uppfyllda. Måluppfyllelsen är bättre 2016 än föregående år. Målen för 2016 har generellt varit högt satta och regionstyrelsen arbetar med utveckling av uppföljningsprocessen. Arbetet ska tydligare knytas till regionfullmäktiges strategiska mål.

    Det allvarliga ekonomiska läget innebär att styrelsen fortsätter att vidta ytterligare åtgärder för att stärka ekonomin. Den verksamhetsanalys som SKL genomför kommer att ge ett bra underlag för regionstyrelsens fortsatta arbete att minska kostnader.

    För att komma tillrätta med bemanningspersonal och skapa en långsiktig kompetensförsörjning genomför regionen flera åtgärder där planer för fler AT-läkare och ST-läkare ingår liksom regionens arbete i det nationella bemanningsprojektet. Regionernas och landstingens gemensamma arbete att bli oberoende av bemanningsföretag till första januari 2019 innebär att det finns förutsättningar att åstadkomma resultat.

    Under det gångna verksamhetsåret bidrog regional utveckling till att 200 arbetstillfällen tillskapades, vilket kommer att stärka regionen med större skatteintäkter.

    Utredningen om översyn av systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting ger möjlighet till förändring av kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringspost. Regionstyrelsen kommer att arbeta intensivt för att få till en mer rättvis utjämning utifrån regionens förutsättningar att bedriva en hälso- och sjukvård på samma villkor som övriga landet. Regionstyrelsen kommer även att fortsätta kontakterna med regeringen för att påvisa den utsatta situation som vår region har med många äldre-äldre, långa avstånd och låg skattekraft.

    Verksamheten i form av hälso- och sjukvård samt regional utveckling fungerar bra eller mycket bra. Det såg vi senast vid den tragiska bussolyckan utanför Sveg. Dessa två faktum har ett samband. Att snabbt gå fram med stora verksamhetsförändringar riskerar kvalitet och beredskap i regionstyrelsens lagstadgade skyldighet att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Arbetet med ekonomin behöver vara långsiktigt, kvalitetssäkrat och värna patientsäkerheten. Utvecklingen har under 2016 vänts till en lägre kostnadsutveckling, ett minskat underskott och går åt rätt håll. -

    Regionstyrelsen har också lämnat mer detaljerade förklaringar utifrån årsredovisningen och revisorernas bedömningar i revisionsrapporterna som bifogats revisionsberättelsen.

    Elin Lemon, Thomas Andersson och Eva Hellstrand, samtliga (C) har i huvudsak lämnat följande förklaring.

    - Centerpartiet tar den kritik revisorerna uttryckt på yttersta allvar, vilket vi förväntar oss att samtliga partier gör i denna extremt extraordinära situation Region Jämtland Härjedalen hamnat i. Med ett ackumulerat underskott på 771 miljoner kronor och en början på 2017 som följer en negativ ekonomisk trend så befinner vi oss i unikt läge i landet, genom alla tider.

    Under 2016 har vi aktivt deltagit i regionstyrelsens arbete. Vi stödjer de förslag som vi finner kloka för Region Jämtland Härjedalen och har vid samtliga regionstyrelsesammanträden även yrkat på förslag på åtgärder, förbättringar eller ändringar.

    Under början av året 2016 yrkande vi att en åtgärdsplan för regionstyrelsen skulle tas fram omgående för året, denna åtgärdsplan skulle omfatta ett arbete med verksamheterna och ta till vara på kloka idéer från alla verksamheter i Region Jämtland Härjedalen. Vi tror att med gemensam kraft och samtliga chefers kunskaper om den allvarliga ekonomiska situationen för Region Jämtland Härjedalen, skulle kunna var just den kraftsamling som vi behöver. Tyvärr så avslogs yrkandet.

    Under året har de två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, varit en majoritet. Det har begränsat insynen för oppositionspartierna och dess möjlighet att påverka beslut innan de fattas och begränsat dialogen. Detta har inte varit till förmån för att stärka den politiska ledningen utan har skapat ett tidvis dåligt klimat med begränsad insyn enligt vår upplevelse. Just detta lyfter vi fram i Centerpartiets svar på frågor från regionens revisorer efter dialog med regionstyrelsen den 24 augusti 2016.

    I slutet av året yrkande Centerpartiet att Region Jämtland Härjedalen skulle samla fackliga organisationer, personaldirektör samt politiska företrädare för ett dialogmöte hur vi fortsätter bygga en bättre arbetsmiljö och tryggar arbetsplatser för sjukvårdspersonal snarast. Detta för att visa allvaret i frågan gällande den snabba ökningen med närmare 40 % av kostnaderna för anlitande av bemanningsföretag under 2016. Även där avslogs yrkandet.

    Avslutningsvis vill vi även utrycka att de motioner, interpellationer och frågor Centerpartiet ställt i regionfullmäktige skulle också på olika sätt kunnat påverka ekonomin inom regionen.

    Elin Lemon, Thomas Andersson och Eva Hellstrand har lämnat en redovisning av de yrkanden de gjort under året.

    Anna Hildebrand (MP) har i huvudsak anfört.

    - Redan i oktober 2015 stod det klart att den nybildade politiska majoriteten (S+M) varken hade någon gemensam reform som skulle sjösättas, eller att de planerade att förändra skattesatsen. Socialdemokraternas och Moderaternas mål för verksamheten var dock en ekonomi i balans inom drygt två års tid.

    Detta var alltså de villkor vi i regionstyrelsen hade att förhålla oss till inför verksamhetsåret 2016, och med vetskap om bl a;
     

    • Att regionens underfinansiering på årsbasis nu var drygt 250 miljoner kronor - trots ett mycket tufft omställningsarbete som pågått sedan 2009.
       
    • Att de långsiktiga utvecklingsplaner som fullmäktige hade fastslagit påvisade tydligt att S+M:s ekvation var olöslig.
       
    • Att Jämtland Härjedalens unika struktur medför en årlig merkostnad på 200 miljoner kronor i jämförelse med övriga hälso- och sjukvårdsorganisationer i Sverige.
       
    • Att majoriteten av länets kommuner är ekonomiskt svaga.
       
    • Att vår landstingsskatt ligger lågt, endast en handfull landsting/regioner har lägre skattesats.


    Utifrån ovanstående har jag framlagt förslag - för en förbättrad ekonomi - med ökat fokus på arbete med kvalitetsvinster, upprättande av nya samarbets- och samfinansieringsmodeller med andra aktörer, att attrahera ny fast anställd personal med forsknings- och utvecklingsarbete i primärvården, och inrätta mobila enheter för ökad tillgänglighet, samt uppmuntra till medarbetarägda enheter för ökad kontinuitet.

    Jag har även yrkat för införande av etappmål - för styrning, ledning och uppföljning av de långsiktiga mål som fullmäktige fastslagit.

    Mestadels har åtgärdsförslagen ifrån mig byggt på win-win-win-lösningar med hänsyn till och beaktande av; ökad psykisk ohälsa, ojämlik hälso- och sjukvård, nödvändigt stöd och tid för medarbetarnas förändringsarbete, samt tillvaratagande av patientgruppers kompetens och erfarenhet. Jag röstade av samma skäl emot styrelsebeslutet om minskade årsarbeten med 140, då jag fann det både kontraproduktivt och orealistiskt.

    Huvudsakligen har jag verkat för en riktning som syftar till att skapa förutsättningar för, och ge största effekt på, en ökad tillgänglighet, kontinuitet och kapacitet för främjande- och förebyggande arbete i primärvården.

    För övrigt har jag lämnat in två initiativärenden om försäljning av Landstingsbostäder respektive bildande av produktionsbolag. -

    Anna Hildebrand har lämnat en förteckning över samtliga hennes åtgärdsförslag - inför och under verksamhetsåret 2016 samt bifogat initiativärendena.

    MonaLisa Norrman (V) har anfört i huvudsak följande.

    - Vänsterpartiet och jag som dess styrelserepresentant har gett fullt stöd i styrelsen till de långsiktiga planer som tagits fram och som syftar till ett systematiskt och långsiktigt arbete för att förbättra vårdens kvalité, att göra färre fel, hitta och åtgärda systemfel som inte skapar värde för patienten, ställa om vården mot mer primärvård/närvård, utveckla samarbetet med primärkommunerna och att utveckla attraktiviteten i vårdens yrken så att vi kan stå oss väl i konkurrensen om kompetent personal och vara en attraktiv arbetsgivare. Ur detta arbete kommer också ekonomisk effektivitet. I styrelsen har det varit stor enighet om detta. 

    Under våren 2015 lyfte vänsterpartiet förslag om att höja skatten med 1 krona och med inkomstförstärkningen som detta ger göra systematiska satsningar inom det personalpolitiska området samt inom primärvården. Vår bedömning var och är fortfarande att de planer som antagits i enighet inte i sig själva inom mandatperioden kunde ge effekt på det ekonomiska läget. Det behövs satsningar i förbättrade arbetsvillkor både för att ge personalen det utrymme som utvecklings- och omställningsarbetet kräver och för att nå väsentligt lägre sjuktal.

    Det andra strategiska utvecklingsområdet är inom konceptet närvård. Det berör såväl primärvård som specialistsjukvård och däri ligger också nödvändigheten om ett utvecklat samarbete med kommunerna. Det handlar om att säkerställa god kvalitet igenom hela vårdprocessen. Personcentrerad vård är ett nyckelbegrepp i sammanhanget.

    Om vi gör rätt saker i rätt tid och med rätt kompetens så är det den ultimata effektiviteten också ekonomiskt. Om endast två år börjar gruppen 80 år och äldre i länet att växa och fortsätter öka bortom 2035. Vi har därmed ett, år för år, ökande behov av vård. Fel åtgärder riskerar att ställa oss i ett allt sämre läge att möta och klara detta ökade vårdbehov.

    Vänsterpartiet har både hösten 2015 och hösten 2016 yrkat på en skattehöjning såväl i fullmäktige som i styrelse. Det är för oss uppenbart att i det kortare perspektivet kan inte det arbete som pågår i enlighet med fastlagda planer förbättra det ekonomiska läget. Det är bara en inkomstförstärkning som kan uppnå det. Det visar sig också i 2016 års resultat att utan de inkomstökningar som kommer från statligt håll så hade vår situation varit 40 miljoner sämre. Det är dock inte troligt att statlig förstärkning av vår ekonomi fortsättningsvis kan komma så snabbt och i den omfattning som krävs för att förbättra det ekonomiska resultatet. Den enda möjligheten är att höja utdebiteringen. 

    Vänsterpartiet har med ovanstående som argument motsats sig åtgärder som att radikalt sänka antalet arbetade timmar eller generella besparingskrav, så kallad osthyvel. Vår bedömning är och har varit att det inte har funnits indikationer på att sådana åtgärder skulle kunna ge resultat i den omfattning som nuvarande majoritet förutsatt. Vi har också motsatt oss avgiftshöjningar men detta av solidariska skäl. Det är orimligt enligt oss att våra patienter ska bära ett större ansvar för regionens ekonomiska situation än den del av befolkningen som är frisk och har fasta inkomster. 

    Med detta förklarar jag mitt handlande och bedömningen kvarstår. Det var som vänsterpartiet och jag som styrelseledamot ser det den enda rimliga hållningen nu och i närtid. -

    Jörgen Blom (V) har anfört.

    - Sedan jag tillträdde som ny ledamot i regionstyrelsen efter MonaLisa Norrman i juni har vänsterpartiet fortsatt att arbeta långsiktigt för en god ekonomi i Region Jämtland Härjedalen. De yrkanden och motioner som vänsterpartiet har lämnat efter att jag tillträtt har syftat till att förbättra vårdkvalitén för våra medborgare, ge bättre förutsättningar för vår personal och på sikt förbättra ekonomin. Jag gör ingen annan bedömning än MonaLisa Norrman hur läget är och hur vänsterpartiet resonerar och ansluter mig därför till hennes förklaring. -

    Fullmäktiges presidiums bedömning

    För regionstyrelsens del har fullmäktiges presidium noga tagit del av revisorernas rapporter och slutsatser. Presidiet har respekt för det stora arbete som gjorts och respekterar det resultat revisorerna kommit fram till. Presidiet har också tagit del av de svar som regionstyrelsen, centerpartiet, västerpartiet och miljöpartiet inkommit med. Presidiet del vill framhålla följande när det gäller ansvarsprövningen för styrelsen:

    Region Jämtland Härjedalen befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation. Trots en viss ljusning i form av lägre underskott 2016 än tidigare och en bruten nettokostnadsutvecklingskurva är man långt från flera av de mål som satts upp. Regionstyrelsens svar beskriver vilka beslut som tagits för att göra besparingar både kortsiktigt och mera långsiktigt. Det ekonomiska resultatet visar också på det senare, då många åtgärder som man beslutat om ännu inte fått full effekt. Men mer behöver göras i form av kostnadsminskningar och intäktsökningar för att nå målet om en ekonomi i balans.

    Presidiet vill dock, också, understryka att mycket av förutsättningarna för att nå ett större resultat är direkt opåverkbart eller politiskt omöjligt på regional nivå. Den medicinskt-tekniska utvecklingen, som är positiv i sig, medför oönskade problem av ekonomisk natur. Nya mediciner är mycket effektiva, fler blir friska, lever längre, behöver medicinera under längre tid, patienter får färre biverkningar och så vidare. Nackdelen är att dessa mediciner från början är väldigt kostsamma. För att ge en, med övriga Sverige, jämlik vård, bör de dock ges också till våra patienter.

    Det fria vårdvalet och den nya patientlagen har medfört att en patient, som inte kan få en behandling hos regionen, eller vill ha en alternativ behandling som finns någon annanstans, eller om kön till en viss behandling är lång, kan söka annan vårdgivare. Fakturan hamnar dock hos regionen. Det betyder att regionen inte kan skära bort behandlingar för att spara pengar. Patientens rätt till bra sjukvård går alltid först och patienten har numera ett mycket stort eget inflytande över sin rätt.

    Kompetensförsörjningen är ett problem som regionen delar med flera andra regioner/landsting. Systemet med stafettläkare/sjuksköterskor är en tung post i regionens ekonomi. Att betala mer än dubbelt så mycket för en personal beroende på om den är fast anställd eller ej, är en fråga som måste lösas på nationell nivå. Annars uppstår ett lönerace där landstingen/regionerna, med svindlande summor, tvingas bjuda över varandra för att få personal. Tack vare en intensiv diskussion – inte minst från vår region – finns nu en nationell överenskommelse som kommer att minska dessa kostnader.

    Regionen har sedan 1955 minskat sitt befolkningsunderlag. Regionen har dessutom fått en äldre befolkning som behöver mer sjukvård. Detta sammantaget minskar underlaget för skatt. För detta har regionstyrelsen sökt regeringens uppmärksamhet och stöd. Det handlar både om utlokalisering av fler statliga jobb för att få fler skattebetalare och om ett nytt skatteutjämningssystem. Flera ministrar har uppvaktats och den särskilde utredaren för ett nytt utjämningssystem har vidtalats och uppmärksammats på våra särskilda svårigheter.

    För att dock se helheten i regionens arbete bör det framhållas att, tack vare ett aktivt deltagande i sammanhang, som beslutar om regionalpolitiska medel, har regionen fått sådana i en omfattning som skapat ca 200 nya arbetstillfällen och därmed nya skattebetalare.

    Regionstyrelsen har, för att få svar på vad som ytterligare kan rationaliseras och effektiviseras i hälso- och sjukvården, bett om och fått en offert från SKL på en genomlysning av regionens verksamhet. Denna kommer sannolikt att leda till att ytterligare besparingar kan vidtas. Därmed kan alltså en del av den kritik som revisorerna framfört besvaras med en ordentlig kostnadsminskning. Med hänsyn till detta bör regionstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016 men med anmärkning.

    För vårdvalsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden och gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter mm, finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Dessa organ och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.

    För Norrlandstingens regionförbund finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Direktionens och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.

    För styrelseledamöterna i Landstingsbostäder i Jämtland AB, finns inte anledning till annan bedömning än den lekmannarevisorn och revisorerna gjort. Regionens ombud vid bolagsstämman i bolaget bör därför bemyndigas att rösta för att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.

    För styrelseledamöterna i Länstrafiken i Jämtlands län AB, Torsta AB, Almi Mitt AB och Naboer AB finns inte anledning till annan bedömning än den lekmannarevisorn och revisorerna gjort. Med hänsyn till att den regionala utvecklingsnämnden ger instruktioner till ombuden vid bolagsstämman läggs informationen till handlingarna.

    För HSB:s bostadsrättsförening Åkerärtan i Östersund och finns inte anledning till annan bedömning än den revisorerna gjort. Regionens ombud vid föreningsstämman bör därför bemyndigas att rösta för att stämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.

    För HSB:s bostadsrättsförening Torvalla Centrum i Östersund finns inte anledning till annan bedömning än den revisorerna gjort. Regionens ombud vid föreningsstämman bör därför bemyndigas att rösta för att stämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   13
  •   14
  •   15

    1. Motion från Elin Hoffner (V) om inköp av ny tåtrycksmätare (RS/157/2017) har tidigare fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 25-26 april, men ska nu istället besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni.
       
    2. Medborgarförslag från Elin Hemmingsson om resurserna till logopedmottagningen (RS/136/2017) har tidigare fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 25-26 april, men ska nu istället besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni.
       
    3. Motion från Lennart Ledin (L) och Mats El Kott (L) gällande landstingets indelning i valkretsar (RS/350/2017) har tidigare fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni. Motionen omfördelas till Beredningen för översyn av den politiska organisationen och besvaras i samband med att beredningen lämnar förslag på ny politisk organisation.
       
    4. Medborgarförslag från Per Danielsson gällande förenkling av kommunikation med Region Jämtland Härjedalen (RS/506/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni.
       
    5. Medborgarförslag från Leif Hansson, om att tillskapa en aktiv uremienhet med sex behandlingsplatser förlagda till Strömsunds kommun (RS/651/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni.
       
    6. Motion från Cristine Persson och Elin Lemon (C) om att införa handledning på distans för studerande specialistläkare (RS/910/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 oktober.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   16

    Interpellationer

    1. Interpellation från David Bell (MP) om hur stödet till "EasyJet-projektet" stämmer överens med regionens strategiska mål (RS/877/2017)
       
    2. Interpellation från David Bell (MP) om Regionens beredskap inför dataskyddsförordningen och nya hanteringen av personuppgifter (RS/878/2017)
       
    3. Interpellation från Mattias Vernberg (C) om kostnader för att bygga nytt kök och införa Cook chill-metoden (RS/915/2017)

      Frågor
    4. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om Vårdanalys utvärdering av Patientlagen (RS/933/2017)
       
    5. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om förväntade åtgärdsförslag från SKL (RS/945/2017)
       
    6. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om antalet nya skapade jobb (RS/944/2017)
       
    7. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om s.k. kostnadshål som ska täppas igen (RS/943/2017)
       
    8. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C). Hur många nyanlända har praktikplats inom hälso- och sjukvården? (RS/951/2017)
       
    9. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C). Hur många nyanlända har praktikplats inom kultur, näringsliv och övriga delar av regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde? (RS/952/2017)

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   17

    Följande fullmäktigefrågor bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2017:
     

    1. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om Susanné Wallners resekostnader (RS/242/2017)
       
    2. Fullmäktigefråga från Elin Lemon (C) om stängda vårdplatser vid Östersunds sjukhus på grund av personalbrist (RS/303/2017)
       
    3. Fullmäktigefråga från Lennart Ledin (L) om IVOs krav på läkarbemanning på akutmottagningen (RS/306/2017)
       
    4. Fullmäktigefråga från Lennart Ledin (L) om vad Stiftelsen Jamtlis markköp i Optand skall användas till och hur köpet har finansierats (RS/308/2017)
       
    5. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C). Hur många nyanlända har praktikplats inom hälso- och sjukvården? (RS/377/2017)
       
    6. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C). Hur många nyanlända har praktikplats inom regionala utvecklingsförvaltningens område? (RS/378/2017)
       
    7. Fullmäktigefråga från Lennart Ledin (L) om när en plan kan presenteras för att snarast införa det nya arbetssättet vid övriga vårdavdelningar inom sjukhuset (RS/307/2017)

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   18
  •   19

    Regionala utvecklingsnämnden

    - OECD-rapporten
    - Nämndens verksamhetsplan 2017

    Vårdvalsnämnden

     

    Patientnämnden

     

    Regionens revisorer

  •   20

    Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionstyrelsen. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

    Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

  •   21

    Enligt regionfullmäktiges arbetsordning punkt 4 ska nyvalda fullmäktige sammanträda första gången i oktober månad de år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. För att möjliggöra för avgående fullmäktige att sammanträda en sista gång under hösten 2018 föreslås att det i arbetsordningen ändras så att nyvalda fullmäktige sammanträder första gången senast vid utgången av november månad.

    Till följd av detta bör även skrivningen i punkt 2.1 Presidievalen genomförs på ett sammanträde som hålls före utgången av oktober månad ändras till Presidievalen genomförs då nyvalda fullmäktige sammanträder första gången.

    Regionstyrelsen tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   22

    Enligt arbetsordningen för regionfullmäktige ska fullmäktige årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas. 2018 är ett valår och det nyvalda fullmäktige tillträder den 15 oktober 2018. Avgående fullmäktige beslutar när första sammanträde med nyvalda fullmäktige ska hållas.

    Regionfullmäktige föreslås sammanträda vid sex tillfällen under 2018. Fyra tvådagarsmöten och två endagarsmöten. Årsredovisningen för 2017 behandlas i april, och delårsbokslutet per augusti i oktober. Regionplanen och finansplanen behandlas i juni och av nyvalda fullmäktige i november. Val av fullmäktiges presidium, valberedning och revisorer görs på sammanträdet i november och val till övriga organ görs i december.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   23

    Enligt kommunallagen (KL) 6 kap. 1§ ska styrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som aves i 3 kap. 16a – 18b §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

    Under 2016 har regionstyrelsen, vid sina sammanträden, haft dialog med följande bolag:
    - Jämtland Härjedalen Turism
    - Almi företagspartner
    - Landstingsbostäder AB
    - Länstrafiken Jämtland AB

    Redovisningarna har fokuserat på ekonomiskt resultat och måluppfyllelse.

    Styrelsen har även tagit del av hel- och delårsbokslut från regionala utvecklingsnämnden, vårdvalsnämnden och övriga nämnder, bolag och stiftelser. Utöver detta har styrelsen tagit del av revisionsgranskningar, rapport över vårdvalsnämndens utförd interna kontroll samt sammanträdesprotokoll från nämnder, bolag, föreningar enligt bifogad sammanställning.

    De rapporter och redovisningar som genomförts har inte föranlett några åtgärder från regionstyrelsens sida.

    Regionstyrelsen antog, inför verksamhetsåret 2016, regler för hur uppsiktsplikten ska genomföras. Styrelsen har med anledning av detta genomfört fyra dialoger med bolag i samband med sina sammanträden. Sammanfattningsvis konstateras att styrelsen kan stärka uppsiktsplikten ytterligare genom att även begära in skriftliga rapporter från hel- eller delägda bolag. Styrelsen har med anledning av detta antagit reviderade regler för uppsiktsplikten vid sitt sammanträde 2017-01-24—25.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   24

    I kommunallagen införts möjligheter för ledamöter att delta i sammanträden på distans.

    Fullmäktige kan besluta att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. För styrelsen och nämnder gäller att fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som gäller för fullmäktige. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

    Lagen omfattar endast ledamöter. Deltagande på distans är ett komplement till personlig närvaro som ger möjlighet till ett deltagande i beslutsfattandet som annars inte hade kommit till stånd alls.

    Regionen får själv avgöra i vilken utsträckning beslutsfattande på distans ska vara tillåtet inom regionen. Det är exempelvis möjligt att tillåta distansdeltagande i nämnderna, men kräva fysisk närvaro i fullmäktige. En annan möjlighet är att under en period tillåta distansdeltagande i endast en nämnd för att samla erfarenheter innan ställning tas till frågan om distansdeltagande även i andra nämnder eller i fullmäktige.

    Om regionen vill använda möjligheten att låta ledamöter delta i sammanträden på distans måste fullmäktige ta in föreskrifter om detta i sin arbetsordning och i nämndernas och utskottens reglementen. Föreskrifterna bör reglera i vilka situationer deltagande på distans ska vara tillåtet, vilken teknisk lösning som ska användas och vilka lokaler som ska användas. Fullmäktige kan överlåta till respektive nämnd att närmare bestämma vad som ska gälla om deltagande på distans i den nämnden.

    Inledningsvis bör deltagande på distans tillåtas i styrelsen, nämnderna och utskotten samt fullmäktiges presidium. För att möjliggöra detta måste styrelsens, nämndernas och utskottens reglementen samt fullmäktiges arbetsordning kompletteras med bestämmelse om deltagande på distans. Regler för deltagande på distans bör också fastställas av fullmäktige. Av reglerna framgår förutsättningarna för deltagande på distans och ordförandens och ledamöternas ansvar vid deltagande på distans.


    Regionstyrelsen tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   25

    Nuvarande regler, landstingsgemensamma regler för resor togs fram 1998 och reviderades under 2012. Regionstaben har nu gett i uppdrag till Upphandlingsenheten att genomföra en analys och översyn över nuvarande regelverk för tjänsteresor.

    Syftet med en översyn var att se om det är möjlighet att genom tydligare regelverk, nya eller reviderade avtal samt färre resebeställare uppnå:
    - minskade kostnader, genom såväl mindre resursinsatser som billigaste färdsätt och boende
    - minskad negativ miljöpåverkan genom intern klimatkompensation

    Ett förslag på nya regler för resor tagits fram utifrån ovanstående punkter. Reglerna har kommunicerats med ledningsgrupperna för regionstaben samt regional utveckling. Regionkommittén har informerats.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   26

    Den 1 januari 2015 infördes Patientlagen (2014:821) vilket bland annat innebär att medborgarna har rätt att söka öppenvård vart man vill i Sverige. Som medborgare har man alltså rätt att söka öppenvård som bedrivs i ett annat landsting/region eller hos privat aktör som har avtal med något landsting/region, och som vårdgivare är du skyldig att ta emot patienter utanför det egna hemlandstinget. Söker man vård utanför sitt hemlandsting får man själv bekosta resor och boende.

    När ett besök görs hos en extern vårdgivare verksam i annat län än där man är folkbokförd och som har avtal med ett landsting/region gäller både vårdlandstinget och hemlandstingets regelverk för remisskrav men vårdgivare inom vårdlandstinget har rätt att utfärda remiss.

    Om en privat vårdgivare har ett vårdavtal med ett landsting/region får de, enligt riksavtalet, inte själva fakturera ett hemlandsting för utomlänsbesök utan de ska fakturera de landsting/region som de har avtal med som i sin tur får fakturera hemlandstingen för utförd vård. För Region Jämtland Härjedalen innebär det för närvarande att en tjänst på ca 20 % ägnar sig åt att fakturera hemlandsting för utomlänsbesök för utförd vård hos privata aktörer som Region Jämtland Härjedalen har avtal med.

    När regionfullmäktige år 2015 införde egen vårdbegäran (RS/219/2015) togs krav på läkarremiss bort som gör att patienterna i praktiken själva kan skriva sin remiss för att få vård och behandling inom den öppna vården vart som helst i Sverige. Det är alltid det medicinska behovet som styr om ett besök ska genomföras samt inom vilket vårdnivå. Primärvården ser exempelvis inte likadan ut i Norrland som i Stockholm. Detta har bland annat medfört att regionen fått minskad kostnadskontroll på vård som länets medborgare tagit del av från vårdgivare i andra delar av landet.

    Ibland kan Region Jämtland Härjedalen snabbt behöva upphandla privat vård eller köpa vård från andra landsting/regioner, exempelvis psykologutredningar och smärtbehandlingar vilket då öppnar upp för medborgare i hela Sverige att söka vård utifrån varje landsting/regions regelverk för remisskrav. För att få bättre kontroll föreslås därför att remisskrav återinförs för viss vård- och behandling och att regionstyrelsen får rätt att fatta beslut om för vilka åtgärder remisskrav inom öppen specialiserad vård ska gälla. Remisskravet gäller såväl internt som externt.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   27

    Allt fler urologpatienter väljer idag att operera sig med hjälp av robotkirurgi. I dagsläget finns ett 70-tal robotar i Norden och flera länssjukhus erbjuder robotkirurgi såsom Falun, Varberg, Halmstad, Växjö, Västerås, Kalmar och Karlstad. Region Jämtland Härjedalen har en växande andel urologpatienter som väljer att operera sig på annat sjukhus med robotteknik, vilket innebär en allt större kostnad, då det är Region Jämtland Härjedalen som bekostar ingreppet.

    Region Jämtland Härjedalen har fått erbjudande om att upphandla en begagnad operationsrobot med garantier enligt nyinköp (två år). Inköp av en operationsrobot till Östersunds sjukhus är en investering som ger upphov till ökad patientkvalitet, kortare vårdtider (inom urologi) och färre komplikationer. Detta ger utrymme för en ökning av sjukhusets kapacitet för minimalinvasiv kirurgi (titthålskirurgi) men med risk för ökat behov av operationsutrymme till en början och ses som en nödvändig investering för att behålla vissa patientgrupper och för att säkerställa rekrytering av specialister inom kirurgi, urologi och gynekologi i framtiden. Införandet påverkar inte överenskomna regionala och nationella nivåstruktureringar.

    Den totala investeringen uppgår till ca 13 025 tkr. Investeringen omfattar förutom inköp av operationsrobot även kringutrustning knutet till sterilcentralen. Vid oförändrad volym kommer driftskostnaden de två första åren att öka med 550 tkr trots att service och förbrukningsmaterial ingår i köpet. Därefter beräknas driftskostnaden innebära en merkostnad om ca 3,3 miljon kronor, vid oförändrad volym. Kalkylerna blir mer fördelaktiga om volymerna ökar, särskilt om Region Jämtland Härjedalen kan attrahera patienter från andra län, eller Norge, till robotkirurgi.

    Norrlandstingen anser att det är en tveksam investering för Region Jämtland Härjedalen utifrån att studier visar olika resultat när det gäller vinster med metoden ställt gentemot kostnader och vilket befolkningsunderlag som krävs för att upprätthålla kompetens. Det gäller olika syn på hur mycket vårdtiden kortas, andel komplikationer mm

    En SBU-rapport summerar dock att robot-assisterad kirurgi förefaller minst lika bra som laparoskopisk kirurgi och öppen kirurgi vad gäller de onkologiska resultaten och kan innebära fördelen av lindrigare postoperativa förlopp. Välkontrollerade prospektiva randomiserade studier saknas och det vetenskapliga stödet för robotkirurgi inom gynekologisk kirurgi liksom för annan robotkirurgi är begränsat. Tillgänglig evidens talar för att metoden är till fördel för patienterna men att kostnaderna är högre än för konventionell kirurgi.

    En annan tveksamhet från Norrlandstingen är att Västerbottens läns landstings robot inte kommit upp i planerat kapacitetsutnyttjande. Det beror på en kombination av orsaker, som att antalet remisser från den samlade norra sjukvårdsregionen inte uppgår till planerat antal, operationssalstillgång och bemanningsfrågor (t.ex. vårdplatser).

    Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårdslednings sammanvägning av alla argument kring investering i robotkirurgi vid Östersunds sjukhus:

    • Patienter väljer i allt högre grad att nyttja det fria vårdvalet för att få robotkirurgi
    • Tillgänglig evidens talar för att metoden är till fördel för patienterna men att kostnaderna är högre än för konventionell kirurgi.
    • Alltfler länssjukhus i Sverige investerar i robotkirurgi, t ex Falun, Karlstad
    • Robotkirurgi används successivt till fler och fler olika ingrepp
    • Den lediga kapaciteten på roboten i Umeå är ingen direkt lösning för region Jämtland Härjedalen när de har problem med operationssalstillgång och vårdplatser.
    • Region Jämtland Härjedalens nuvarande urologer vill skapa en attraktiv och utvecklande verksamhet med att också kunna erbjuda patienter i Jämtland och Härjedalen robotkirurgi – den utvecklingen stöds också av gynekologerna.
    • Den ökade driftkostnaden på 3,3 miljoner kronor kan jämföras med kostnaden för en stafetturolog (om regionen inte har en attraktiv verksamhet) 40 veckor a 80 000 kr = 3,2 miljoner kronor.
    • Succesivt blir det minskad vårdtid och reduktion av infektioner motsvarande 2,4 miljoner kronor, när dessa effekter kan realiseras blir driftkostnadsökningen ca 0,9 miljoner kronor.
    • Område kirurgi ögon öron har enligt nuvarande beslut ett omställningsarbete att göra som ska leda till minskade kostnader med 15 mkr (2017), 15 mkr (2018 och 15 mkr (2019). Denna investering är en åtgärd som ger positiva effekter på förändringsarbetet och ökar möjligheterna att minska antalet vårdplatser 2019 och därmed uppnå den totala kostnadsminskningen om 45 mkr.
    • Kalkylerna bygger på nuvarande volymer. Om ingen robotinvestering görs är det rimligt att anta att ökningen av patienter som väljer robotkirurgi fortsätter öka. Det kommer då att leda till ökade externa kostnader pga det fria vårdvalet och försvåra för område kirurgi att uppnå kostnadsminskningarna.
    • Trots regionens svåra ekonomiska läge är därmed den ökade driftkostnaden rimlig, och bidrar till att område kirurgi ögon öron kan verkställa beslutade kostnadsminskningar om totalt 45 mkr.
    • Investeringen ryms inom 2017 års finansplan
    • Det erbjudande om begagnad robot som regionen fått är ett intressant pris.
    • Region Jämtland Härjedalen vill vara en lyhörd organisation för patienternas vilja och en attraktiv arbetsgivare som vill utveckla verksamheten med ny teknik.


    Med dessa avväganden rekommenderar hälso- och sjukvårdsledningen att Region Jämtland Härjedalen inför robotkirurgi.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   28

    Centerpartiets regiongrupp har i en motion yrkat att Region Jämtland Härjedalen ska aktivt driva på för ett beslut om regionala skattebaser i Sveriges riksdag i närtid.

    Föreslagna förändringar
    Centerpartiets regiongrupp föreslår i motionen att intäkterna från fastighetsskatten på industrifastigheter och elproducerande fastigheter ska regionaliseras. Det innebär att motionens förslag är att regionen ska aktivt driva på gällande statlig skattepolitik.

    Bakgrund
    Kommunallagen (1991:900) reglerar ytterst region Jämtland Härjedalens verksamhet. Lagstiftningens 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter klargör att motionärernas yrkande ej faller inom den kommunala kompetensen. Den typ av frågor som motionen tar upp får drivas av de politiska partierna och andra intresseföreningar och av medborgarna själva.

    Regionen kan däremot inom ramen för befintlig lagstiftning ha synpunkter på frågor som påverkar intäkterna, t ex skatteutjämningssystemets utformning.

    Regionstyrelsen tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   29

    Elin Hoffner (V) har i en motion föreslagit att det ska vara möjligt för fler patientgrupper att beviljas remiss för medicinsk fotvård. Genom att förebygga och behandla fotskador skulle, enligt motionen, bland annat amputationsfrekvensen reduceras. Exempel som ges på aktuella diagnosgrupper är psoriasis, förlamning, neuropati och andra ledsjukdomar.

    Region Jämtland Härjedalen subventionerar sedan 1993 medicinsk fotvård för patienter med diabetes, arteriell insufficiens i nedre extremiteterna samt reumatoid artrit. På grund av ändrad behandling klarar idag de flesta reumatiker att själva sköta sin fotvård. Utifrån det ekonomiska läget i regionen beslutade Regionfullmäktige 2016-10-19 § 146 om att reducera fotvårdsförmånen för patienter med reumatism till att gälla enbart de med nedsatt handfunktion.

    De grupper som Region Jämtland Härjedalen idag subventionerar för medicinsk fotvård är där amputationsrisken är som störst. På grund av det rådande ekonomiska läget finns i dagsläget inte resurser att utöka till fler diagnosgrupper.

    Regionstyrelsen tillstyrker vårdvalsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   30

    Lars-Erik Olofsson (KD) har lämnat in en motion där han föreslår att köttprodukter som upphandlas av Region Jämtland Härjedalen och serveras vid dess olika verksamheter skall märkas med ursprungsland på menyerna.

    Lagen om offentlig upphandling (LOU), som är ett EU-direktiv i grunden, styr vilka krav som kan ställas i samband med upphandling. Enligt upphandlingsreglerna ska valet av leverantör ske på affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör som erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Alla leverantörer, oavsett nationellt ursprung, ska få möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. Det går därför inte att favorisera specifika länder i upphandlingen.

    I kravspecifikationen i den gällande livsmedelsupphandlingen Dnr LS/1148/2014, ställer Region Jämtland Härjedalen krav om att kött ska vara fritt från hormoner, antibiotika och BSE-smitta.

    Köttproducenterna som vi har upphandlat via vår livsmedelsleverantör äger gårdar i flera länder. Då det inte på förhand är känt vilken gård en specifik leverans kommer ifrån är det inte möjligt att ge svar på köttråvarans ursprungsland förrän leveransen har mottagits.

    Kostenhetens menyer planeras fem veckor i taget och skall därför vara klara minst fem veckor i förväg. Beställning av råvaror sker tidsmässigt närmare serveringstillfället, ca två till tre veckor i förväg och leverans sker ca två till tre dagar innan serveringstillfället. Då ursprungsland på köttråvaror inte är känt förrän leveransen har mottagits är det därför inte möjligt att ange köttråvarans ursprungsland i menyn.

    Vid tillagningstillfället kan det dessutom hända att en köttråvara från flera olika leveranser måste används i samma maträtt. Detta sker för att det på förhand är svårt att uppskatta vilka exakta mängder som skall tillagas.

    Med hänvisning till ovanstående föreslår Kostenheten därför att verksamheten på dagens meny eller muntligen ska kunna uppge köttråvarans ursprungsland i samband med att måltiden serveras vid dess olika verksamheter.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   31 Ladda ner alla filer under punkten
  •   32

    Interpellationer

    1. Interpellation från David Bell (MP) om hur stödet till "EasyJet-projektet" stämmer överens med regionens strategiska mål (RS/877/2017)
       
    2. Interpellation från David Bell (MP) om Regionens beredskap inför dataskyddsförordningen och nya hanteringen av personuppgifter (RS/878/2017)
       
    3. Interpellation från Mattias Vernberg (C) om kostnader för att bygga nytt kök och införa Cook chill-metoden (RS/915/2017)

      Frågor
    4. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om Vårdanalys utvärdering av Patientlagen (RS/933/2017)
       
    5. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om förväntade åtgärdsförslag från SKL (RS/945/2017)
       
    6. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om antalet nya skapade jobb (RS/944/2017)
       
    7. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om s.k. kostnadshål som ska täppas igen (RS/943/2017)
       
    8. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C). Hur många nyanlända har praktikplats inom hälso- och sjukvården? (RS/951/2017)
       
    9. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C). Hur många nyanlända har praktikplats inom kultur, näringsliv och övriga delar av regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde? (RS/952/2017)

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten