Möte 2017-10-25

Regionfullmäktige
08:00 - 17:00 OSD 24 oktober kl. 14.00-20.30, 25 oktober
  •   1 Ladda ner alla filer under punkten
  •   2

    Hot och hat mot förtroendevalda har under senare år blivit ett allt större problem för enskilda politiker såväl som för hela demokratin. Mot bakgrund av tidigare undersökningar som gjorts inom området finns dessutom skäl att befara att problemet kommer att öka under valåret 2018. För att öka kunskapen om hot och hat mot förtroendevalda och dess konsekvenser samt hur ett utvecklingsarbete kan ske för att systematiskt arbeta med frågan har fullmäktiges presidium tackat ja till SKLs erbjudande om en kostnadsfri utbildning för regionfullmäktige.

    Problemet med hot och våld mot förtroendevalda synliggörs genom olika konkreta exempel och begreppet ”otillåten påverkan” definieras. För att ge kunskap om hur den faktiska situationen ser ut i landet presenteras statistik från Brå. Vidare kommer förväntningarna på förtroendevalda, liksom hur de exponerar sig i sitt uppdrag, att diskuteras. Utbildningen kommer avslutningsvis att ge goda exempel och ta upp hur man kan gå vidare i denna fråga.   

    Utbildningen sker bakom stängda dörrar och webbsänds inte.

  •   3
  •   4
  •   5

    Enligt arbetsordning för regionfullmäktige har kungörelse om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet utsänts och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

  •   6
  •   7

    • Åsa Jonsson (C) avsäger sig den 10 augusti 2017 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

      Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 30 augusti 2017 att Anna Ekroth (C) utses till ersättare i Åsa Jonssons (C) ställe.
       
    • Morgan Olsson (S) avsäger sig den 22 september 2017 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

      Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 4 oktober 2017 att Katarina Sahlin (S) utses till ersättare i Morgan Olssons (S) ställe.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   8

    1. Motion från Mats El Kott (L) om hur regionen kan införa och förverkliga målet en plastförpackningsfri region (RS/1439/2017) har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.
       
    2. Motion från Anna Hildebrand (MP) om Tjänstedesign - för effektivitet och jämlik hälsa (RS/1446/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.
       
    3. Motion från Anna Hildebrand (MP) om samarbete utan organisatoriska hinder (RS/1447/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.
       
    4. Motion från Anna Hildebrand (MP) om rätt till behandling för kvinnor med lipödem (RS/1448/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.
       
    5. Motion från Anna Hildebrand (MP) om Ramverk med välfärdsmått för hållbarhet (RS/1449/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.
       
    6. Motion från Anna Hildebrand (MP) om Ny hälsoekonomisk budgetmodell (RS/1450/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.
       
    7. Motion från Elin Hoffner (V) om ökad kunskap kring Sepsis och att rutiner och register upprättas (RS/1493/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.
       
    8. Motion från Margareta Mahmoud Persson och Lars-Erik Olofsson (KD) om subventionering av medicinska kompressionsstrumpor (RS/1494/2017) har fördelats till gemensamma nämnden för upphandling och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.
       
    9. Motion från Eva Hellstrand (C) om strategi för snabbt minskande avfallsmängder i Region Jämtland Härjedalen (RS/1495/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28-29 november 2017.
       
    10. Motion från Elin Hoffner (V) om kommunikation på patientens villkor (RS/2113/2017) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2018.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   9

    1. Interpellation från Elin Lemon (C), Vad är Socialdemokraternas och Moderaternas ekonomiska strategi? (RS/2193/2017)
       
    2. Interpellation från Elin Lemon (C), Förlossningspersonalen upplever en alltför stor arbetsbelastning (RS/2197/2017)
       
    3. Interpellation från Lennart Ledin (L), om jourkompensation (RS/2212/2017)
       
    4. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om att sprida Region Jämtland Härjedalens administrativa funktioner geografiskt inom regionen (RS/2213/2017)
       
    5. Interpellation från Eva Hellstrand (C), om det kan vara klimatmässigt rimligt att transportera kött från andra sidan jordklotet, för att serveras i personalmatsalen Kajutan (RS/2214/2017)
       
    6. Interpellation från Thomas Andersson (C) om samarbete kring administrativa lokaler (RS/2258/2017)
       
    7. Fullmäktigefråga från Lennart Ledin (L), om Letter of intent - avsiktsförklaring om framtida samarbete med Universitetssjukhuset i Trondheim (RS/2211/2017)
       
    8. Fullmäktigefråga från Elin Lemon (C), Hur många vårdplatser är stängda vid Östersunds sjukhus? (RS/2250/2017)
       
    9. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om AT- och ST-läkare (RS/2273/2017)
       
    10. Fullmäktigefråga från Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (C) om kultur på recept (RS/2275/2017)
       
    11. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om politiska satsningar för jämlik hälsa (RS/2297/2017)
       
    12. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om politik för hälso- och sjukvårdens finansiering (RS/2298/2017)
       
    13. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om beredskap finns för nedläggning av Tillnyktringsenheten (RS/2299/2017)
       
    14. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om förslag om besparing på Landsbygdsutveckling (RS/2300/2017)

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   10

    Följande interpellationer och frågor bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2017:
     

    Interpellationer

    1. Interpellation från Elin Hoffner (V) om Gaaltije och länskulturen (RS1190/2017)

    Frågor

    2. Fullmäktigefråga från Elin Hoffner (V) om nytt recepthanteringssystem för personer som söker asyl (RS/1191/2017)

    3. Fullmäktigefråga från Elin Lemon (C) om Regionledningens deltagande i Almedalsveckan (RS/1329/2017)

    4. Fullmäktigefråga från Lennart Ledin (L) om Kvalitetssäkring av remisser (RS/1386/2017)

    5. Fullmäktigefråga från Lennart Ledin (L) om Journal på nätet (RS/1387/2017)

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   11
  •   12

    Regionala utvecklingsnämnden

     

    Vårdvalsnämnden

     

    Gemensamma nämnden för upphandling

     

    Gemensamma nämnden för IT-frågor

     

    Patientnämnden

     

    Revisorerna
     

  •   13 Ladda ner alla filer under punkten
  •   14

    Region Jämtland Härjedalen har för närvarande en checkkredit för koncernen på 50 miljoner kronor. Checkkrediten har legat på denna nivå åtminstone sedan 1992, och har inte höjts trots ökad omslutning. Internt finns även en koncernintern checkkredit beviljad till både Länstrafiken AB och Stiftelsen Jamtli.

    1992 var bruttokostnaderna 2225 miljoner kronor och
    2016 var bruttokostnaderna 4908 miljoner kronor dvs en ökning med 220%.
    Beviljade checkkrediter till Länstrafiken är 25 miljoner kronor och Jamtli 7,6 miljoner kronor.

    I mitten av oktober nyttjar regionen inte alls koncernens checkkredit. Länstrafiken nyttjar inte heller sin beviljade checkkredit. Jamtli nyttjar sin möjlighet till checkkredit med 7,4 miljoner genom att regionen tillskjuter dessa medel inom sitt totala likvidutrymme.

    Regionens ekonomiska läge gör nu att av säkerhetsskäl bör checkkrediten ökas. Om checkkrediten räknas upp med bruttoomslutningsökningen från 1992 motsvarar det att checkkrediten bör vara 110 miljoner kronor. Beviljat utrymme för Länstrafiken och Jamtli bör läggas till. Då blir det en checkkredit på 145 miljoner kronor.

    Checkkredit kostar för närvarande 0,10 % per år dvs för 50 miljoner en kostnad på 50 000 kr och med ökning till 145 miljoner kronor en kostnad på 145 000 kr. Om checkkrediten nyttjas är det en rörlig veckoränta på 0,65 %.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   15

    Bussgods ingår som en avdelning inom Länstrafiken i Jämtlands län AB. Uppgiften är att på persontrafikens villkor befordra gods inom länet och över landet. Bussgods ska agera på marknadens villkor och inte vara samhällsunderstödd.

    Godsmarknaden har ökat de senaste åren, trots det minskar antalet frakter för bussgods. Under januari – juni 2017 var antalet frakter 33 400, 8 % lägre än samma period 2016. Verksamheten har redovisat underskott de senaste åren, årsprognosen för 2017 är – 4,4 mkr.

    Olika förslag till åtgärder har utretts. Förslaget att ingå i ett ”Bussgods Norr AB” tillsammans med Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten är en konkret åtgärd.

    Den utveckling som sker inom bussgods Jämtlands län ger ändå anledning till eftertanke. Att gå in i ett större bussgodsbolag med de stora förluster som verksamheten uppvisat de senaste åren och den vikande utveckling som några av de andra länen uppvisar, innebär en risk. Risken är att det nya bussgodsbolaget kommer att få lönsamhetsproblem, om avveckling blir aktuell så är länet till 25 % ägare genom Länstrafiken i Jämtlands län AB.

    Om bussgods läggs ner kommer den privata marknaden att ta över allt eller stora delar av verksamheten. Var försörjningssvårigheter kan komma att uppstå är svårt att förutse.

    Av bolagsordning för Länstrafiken i Jämtlands län AB framgår att ” godshantering kan bedrivas, godsservice ska erbjudas på kommersiella villkor…”

    Regionstyrelsen tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   16

    Regionfullmäktige, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, beslutade 2016-02-09—10 §22 om taxor och produkter för Länstrafiken i Jämtlands län AB fr o m 2016-07-01. En produkt som då infördes var 20-resorskortet.

    20-resors rabattkort är ett komplement till 30-dagars periodkortet. Kortet är giltigt för en bestämd relation. Rabattkortet vänder sig till pendlare som inte åker så frekvent och till sällanresenärer. Rabattkortet gäller för övergång till tätortstrafiken, det är inte giltigt på Norrtåg. 20-resorskortet finns i kategorierna barn, ungdom, vuxen och senior.

    20-resorskortet har samma avståndstak som periodkortet 62 km. Priset för en resa med 20-resorskortet är vid 62 km och längre är 47,15 kr. Länstrafiken föreslår att taket för ett 20-resorsrabattkort sätts lika som för enkelbiljett, 170 km. På avstånd över 170 km blir priset då 83 kr.

    Regionstyrelsen tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   17

    Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2006, § 64, att teckna avtal om borgensutfästelse där landstinget förband sig att gentemot AB Transitio ingå separata borgensförbindelser enligt vilka landstinget åtog sig att solidariskt svara för AB Transitios samtliga existerande och framtida förpliktelser enligt leasingavtal, kreditavtal och andra finansieringsrelaterade åtaganden avseende spårfordon som AB Transitio hade ingått eller skulle komma att ingå.

    Under 2011 beslutade fullmäktige tillsammans med övriga landsting och regioner och delägare i AB Transitio om omstrukturering av bolaget. Omstruktureringen innebar att man frångick lösningen med solidarisk borgen för bolagets förpliktelser till att var och en av landstingen eller regionerna skulle borga bara för de förpliktelser som rör fordonen som används i respektive landstings/regions kollektivtrafik.

    Regionfullmäktige beslutade 2016-11-23, § 179, i enlighet med de nya reglerna, att Region Jämtland Härjedalen gå i borgen för AB Transitios lån motsvarande 400 000 kronor avseende Region Jämtland Härjedalens relativa andel av finansiering av reservtåg och högkostnadskomponenter, vilka förvaltas av AB Transitio.

    Det har nu visat sig att det finns en felaktig skrivning i det låneavtal som Region Jämtland Härjedalen nyligen ställt ut borgen för. Det gäller definitionen av slutlig återbetalningsdag på sidan 2 under avsnittet ”definitioner och tolkning” där slutlig återbetalningsdag angetts till 29 september 2017. Slutlig återbetalningsdag skulle rätteligen varit 29 september 2022.

    AB Transitio har tillsammans med Svensk Exportkredit, SEK, beslutat att göra en manuell korrigering av detta bekräftad av parternas signaturer. Härutöver vill SEK även ha en bekräftelse från Region Jämtland Härjedalen som borgensmän enligt följande:

    ”Med referens till bifogad borgensförbindelse och bifogade korrigerade låneavtal får jag informera om att ett fel i kreditavtalet har korrigeras av avtalsparterna. I definitionen av Slutlig Återbetalningsdag hade sista dag för återbetalning felaktigt satts till den 29 september 2017 (samma dag som sista dag för lyft av lånet) vilket har korrigerats till motsvarande dag 2022 för att motsvara lånets överenskomna löptid om fem år. Vänligen bekräfta att ni har tagit del av informationen ovan och försäkra att Borgensförbindelsen gäller oförändrad.”

    Eftersom det är fråga om en felskrivning i avtalet bör Region Jämtland Härjedalen bekräfta att borgensförbindelsen gäller för det korrigerade avtalet.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   18

    Området Diagnostik Teknik Service, DTS, signalerar att investeringen i den tredje MR-kameran som just nu pågår beräknas bli 5 mkr dyrare än beviljad investeringsram om 17,8 mkr
    Godkänd investeringsram 2016 4,3 mkr
    Godkänd investeringsram 2017 13,5 mkr
    Totalt beviljad ram 17,8 mkr

    Orsak till fördyringen uppges vara att det har gått lång tid mellan prisbedömning och upphandling av kameran samt den heta byggmarknaden i Östersund och länet vilket resulterat till högre priser för ombyggnationen. DTS vill undersöka möjligheten att finansiera merkostnaden inom ramen för den akuta potten eller potten för oförutsedda.

    Under 2017 hanteras den stora efterfrågan på MR-undersökningar genom att anlita en MR-buss för att köerna inte ska öka till en kostnad på ca 800 000 kronor hittills.

    Investeringsrådet har behandlat ärendet 2017-07-17 och föreslår följande omdisponeringar inom den totala investeringsbudgeten som fullmäktige beslutat om :

    DTS tillåts gå vidare med investeringen i en tredje MR-kamera trots fördyringen.

    Investeringen kan inte i sin helhet finansieras genom årets akuta pott eller årets pott för oförutsedda. Det skulle i så fall innebära att dessa potter blir helt förbrukade.

    Istället föreslås att DTS får finansiera investeringen och fördyringarna genom:
    a) nyttja det överskott, 1 800 000 kr, som hittills uppkommit från årets beslutade och avslutade investeringar över 250 000 kr
    b) ca: 400 000 kr, besparing som DTS prognostiserar göra i beviljad investering av säckbanan som ska bytas i städcentralen.
    c) 1 500 000, beviljad investering i lastbil verkställs inte – förnyad behovsprövning 2018 eller 2019.
    d) 400 000 kr finansieras inom DTS egna investeringspott för investeringar under 250 000 kr eller omprioritering mellan DTS övriga under året beviljade investeringar
    e) 900 000 kr tas från den akuta potten år 2017

    Det bör prövas om regionfullmäktige skulle ge regionstyrelsen möjlighet att fatta denna typ av beslut som innebär förändringar mellan investeringsobjekt utan att totala investeringsbeloppet förändras. Detta för att snabbare kunna verkställa investeringarna under budgetåret.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   19

    De nationella vaccinationsprogrammen i Sverige delas in i allmänna vaccinationsprogram för hela befolkningen och särskilda vaccinationsprogram för riskgrupper. Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram, medan landsting och kommuner ansvarar för att kostnadsfritt erbjuda målgrupperna de vaccinationer som ingår i programmen.

    Genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn erbjuds barn skydd mot tio sjukdomar; difteri, stelkramp, kikhosta, polio, haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och humant papillomvirus (endast flickor).

    Samtliga barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats enligt föreskrifterna om vaccination av barn ska erbjudas kompletterande vaccination av barnhälsovården eller elevhälsan beroende på barnets ålder mot sjukdomar som ingår i det allmänna programmet. Vaccinationer ska erbjudas även till asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

    Utöver de nationella vaccinationsprogrammen kan Folkhälsomyndigheten ge ut rekommendationer om vaccinationer. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan landsting och regioner beslutar om implementeringen av rekommendationerna. De har också ansvar för att erbjuda vaccinationer till riskgrupper. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B. Vaccination mot hepatit B rekommenderas även till barn med ökad risk att utsättas för smitta, tex barn från riskländer, eller med föräldrar från riskländer.

    Sedan 2014 ligger ett förslag från Socialstyrelsen om införande av hepatit B i barn-vaccinationsprogrammet för regeringsbeslut, men ännu har inget beslut tagits.

    Barnhälsovården i Region Jämtland Härjedalen erbjuder sedan 2010 alla barn komplettering med vaccin mot hepatit B till självkostnadspris inom ramen för barnvaccinationsprogrammet.

    Sedan början av 2016 har Region Jämtland Härjedalen på grund av nationell vaccinbrist erbjudit det dyrare så kallade sexvalenta vaccinet inom barnvaccinationsprogrammet. Detta vaccin innehåller förutom vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b även vaccin mot hepatit B. Merkostnaden på ca 300 000 kronor finansierades 2016 inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningens budget.

    Region Jämtland Härjedalen vill även i fortsättningen följa Folkhälsomyndighetens rekommendation att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B genom att som standard kostnadsfritt erbjuda sexvalent vaccin inom barnvaccinationsprogrammet.

    Ovanstående erbjudande bör även gälla för nyvaccination av äldre barn, 12 mån-6 år (till de börjar i förskoleklass) som av någon anledning valt att skjuta på vaccination, eller av annan anledning är ovaccinerade enligt barnvaccinationsprogrammet.

    Sedan tidigare har barn från riskländer, eller med föräldrar från riskländer, d.v.s. länder med endemisk smitta, erhållit vaccination mot hepatit B enligt nationella vaccinationsprogrammet. Dessa barn och unga erbjuds kostnadsfritt vaccination från födseln och kostnadsfri komplettering i åldrarna 0-18 år.

    Enligt beslut i Vårdvalsnämnden 2016-10-13 § 46 om omdisponering av medel (VVN/9/2016) finns medel redan avsatta som ska täcka merkostnaderna för införande av kostnadsfri vaccinering mot hepatit-B för barn.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   20

    En motion från Owen Laws (MP) angående gratis hälsokontroll till alla invandrare (LS/1218/2008) bifölls 2009. Beslutet upphävdes formellt i och med beslut 2015 om mer enhetliga patientavgifter (RS/200/2015).

    Enligt Lag om hälso-och sjukvård för asylsökande m.fl. (då SFS 1990:927, nu SFS 2008:344) ska kostnadsfri hälsoundersökning erbjudas asylsökande, kvotflyktingar och vissa anknytningsinvandrade personer. Modellen för dessa hälsoundersökningar fungerar utmärkt i länet. Där sker erbjudande direkt utifrån asyl-flyktingsamordnings information om nya asylsökande i länet samt i samverkan med kommunernas integrationsenheter som lotsar nyanlända kvot och anknytningsinvandrade till erbjudandet om Hälsoundersökning. Anslutningsgraden till detta erbjudande är mycket hög.

    När tidigare beslut togs 2009 lyftes behovet att även kunna erbjuda samma kostnadsfria hälsoundersökning till anknytningsfall som kommer efter flyktings etableringsfas samt till kärleksinvandrade personer. Det är olyckligt att det försvunnit då behovet kvarstår. Erfarenheten visar att enstaka personer i denna grupp uppvisar ökad risk för allmänfarlig sjukdom. Tidig upptäckt och behandling av sådan sjukdom (exempelvis tuberkulos eller blodsmittor) är oerhört viktigt både för individen som är drabbad och för personens närmaste kontakter. Onödig fördröjning av upptäckt av sådan sjukdom riskerar att leda till smittspridning och olycklig stigmatisering av dessa grupper, något som inte underlättar deras etablering i samhället.

    Kommunernas integrationsenheter ansvarar inte för dessa grupper utan det är av stor vikt att ny effektiv samverkan utarbetas i syfte att förbättra erbjudandet av hälsoundersökning, något som kommunerna ser som positivt. Landsting och regioner har ingen information om att personer kommit som kärleksinvandrade eller sen anknytningsinvandring. Kommuner får inflyttarinformation men separerar inte dessa grupper från övriga inflyttare. Information till dessa invandrare, samt i förekommande fall erbjudande om SFI mm, sker som för alla andra inflyttade i länet via kommunernas inflyttarservice. Det är därför inte möjligt att i ett utökat erbjudande rikta sig enbart till, till exempel utomeuropeiskt födda invandrare utan ett erbjudande blir allmänt till alla inflyttade från annat land.

    Det finns inte behov av att erbjuda alla personer som flyttar till Region Jämtland Härjedalen från annat land en fullskalig hälsoundersökning med provtagning mm men att erbjuda alla direktinflyttade från annat land ett kostnadsfritt hälsoscannande samtal som i sin tur påvisar riskområden som kan föranleda fortsatt provtagning etc. vore fullt möjligt. Viktigt också med tydlig information om hälsosamtalets syfte att finna brådskande vårdbehov och smittfarliga sjukdomar och i sådana fall erbjuda den vård och behandling som behövs.

    Ett hälsoscannande samtal samt hälsoundersökning är alltid ett erbjudande och inte tvingande, men bedömningen är att de flesta av personer inflyttade från riskområden skulle ta emot erbjudandet om de fick kännedom om det och att det är kostnadsfritt.

    Kostnadsberäkning:
    Inflyttningen till länet 2016, som inte skedde inom Sverige, var 1943 personer. De flesta tillhör de stora grupperna asylsökande vilka redan fångats upp via asyl eller kvotflyktingserbjudande om hälsoundersökning.

    Ca ett 200 tal personer kommer direktinflyttade från annat land till länet varje år. Av dessa är det ca 5-10 personer som kommer som sen anknytningsinvandrad eller kärleksinvandrad från riskområde och bör erbjudas en grundligare hälsoundersökning. En kostnadsberäkning visar att 190 st hälsoscannande samtal ger ersättning till utförande enhet som för "annan sjukvårdande behandling", regional prislista 772kr x 190 = 146 680kr och högt räknat 10 st utökad hälsoundersökning med provtagningar - ersättning samma som hälsoundersökning för asylsökande 2 080kr x 10= 20400kr.

    Totalt innebär detta, högt räknat, en kostnad på 148 720kr om alla inflyttade från annat land skulle tacka ja till ett hälsoscannande samtal på Asyl-flyktinghälsan. Kostnaden ersätts från Asyl-flyktingsamordning med medel från schablonersättning för asyl-sjukvården.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   21

    Eva Hellstrand (C) föreslår i en motion att regionfullmäktige ska besluta att Region Jämtland Härjedalens bilpark ska vara fossilfri senast 2022 samt att en plan för att stegvis uppnå detta utarbetas.

    I dagsläget finns tre olika avtal på leasingbilar för Region Jämtland Härjedalen.

    • Tvåhjulsdrivna personbilar
    • Fyrhjulsdrivna personbilar och
    • elbilar och laddhybridbilar (avtal maj 2017)


    Alla tre avtalen har samordnats så att de förfaller 28 februari 2018. Avtalen har samordnat förfallodatum för att skapa möjligheter till att under 2017 göra en översyn över vilken fordonspark som regionen bör ha som leasingfordon kommande år. I översynen ska faktorer som vilket antal fordon det finns behov av, hur fordonen används, möjligheter att ställa om till eldrift/biobränslen med flera aspekter utredas. Målet med översynen är att på ett kostnadseffektivt sätt minska klimatpåverkan från våra leasingfordon. Det är dock svårt att bedöma när hela bilparken kan vara fossilfri innan översynen är gjord.

    En stor utmaning för en övergång till fossilfria fordon är bränsleinfrastrukturen i länet. Det har funnits planer på att sätta upp laddstolpar vid regionens verksamheter i länet och vi beviljades även medel från ”Klimatklivet” (Naturvårdsverket) för 40 % av kostnaden, men vår egen medfinansiering är tyvärr inte löst.

    Det finns i dagsläget inga beslut eller riktlinjer utifrån klimatpåverkan på vilka bilar som ska upphandlas eller avropas annat än det långsiktiga målet i Långsiktig utvecklingsplan, område Miljö om att ”Vid inköp och hyra av fordon ska fordon med minsta möjliga miljöpåverkan prioriteras”. Det är därför både befogat och önskvärt att en översyn görs så att en plan och eventuella riktlinjer kan fastställas för att minska Region Jämtland Härjedalens klimatpåverkan från leasingfordon.

    Med anledning av ovanstående föreslås att motionen anses besvarad. En översyn ska genomföras under 2017 och ska leda fram till att en plan för att minska klimatpåverkan från leasingfordon kan fastställas av regionstyrelsen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   22

    Thomas Hägg (S) har lämnat in en motion med förslag om att Region Jämtland Härjedalen inför en klimatpremie till samtliga anställda som åker med kollektivtrafiken (buss eller tåg), alternativt går eller cyklar minst 60 % av sina arbetsdagar per år. Premien utbetalas förslagsvis i efterskott efter det årliga lönesamtalet.

    Region Jämtland Härjedalen har beslutat att gå med i Climate and Economic Research in Organizations (CERO) som är ett koncept utvecklat för att hjälpa organisationer att hitta ekonomiskt hållbara strategier för att uppnå klimatmål för resor. Medarbetarnas resebeteende och acceptans för alternativa åtgärder analyseras och modelleras explicit för att nå maximalt stöd i organisationen. I korthet innebär CERO en grundlig analys av organisationens klimatmål i termer av både kostnader, klimatpåverkan och resmönster. Bland annat kartläggs hur anställda reser i tjänst samt till och från arbetet, vilka fordon organisationen äger och hur de används. Därefter jämförs nuläget med de uppställda målen och kostnads- och klimatoptimala åtgärder identifieras. Sist men inte minst konstrueras ett system som medger regelbunden uppföljning ner på enhetsnivå.

    I den CERO-analys som gjordes vid Region Jämtland Härjedalen i början av året granskades både tjänsteresor och arbetspendling. Där konstaterades att medarbetarnas arbetspendling har en väldigt stor klimatpåverkan. Av resultatet i enkäten som skickades både till medarbete och förtroendevalda kan man också utläsa att de flesta är positiva till att Region Jämtland Härjedalen arbetar för att minska klimatpåverkan från arbetspendling. Det är därför angeläget att hitta bra åtgärder för att främja klimatsmartare alternativ även för dessa resor.

    Den 12 april genomfördes en workshop där tjänstemän utifrån analysen med CERO-metoden, tog fram ett antal åtgärder för att minska klimatpåverkan från såväl tjänsteresor som arbetspendling. Bland det som Region Jämtland Härjedalen ska fokusera på är hur man som arbetsgivare kan stimulera fler att gå, cykla, samåka eller åka kollektivt till arbetet. Exempel på områden som ska utredas är möjligheten att underlätta en mer flexibla arbetsformer, subventionera månadskort till lokal- och länstrafik samt se över antalet parkeringsplatser och rådande parkeringsavgifter. Ett ytterligare sätt att uppmuntra till ett klimatsmart resande till och från arbetet är att ge anställda möjlighet att teckna en förmånscykel. Skatteverket har under 2015 klargjort vilka regler som gäller när arbetsgivaren tillhandahåller cyklar som kan användas privat samt i tjänsten och ett flertal regioner och kommuner har redan infört detta.

    Sammanlagt har 12 uppdrag/utredningar rörande arbetspendling utkristalliserats vid CERO-arbetet. Uppdragen har lämnats till ansvarig utredare och en första uppföljning av uppdragen genomfördes den 13 juni.

    Införandet av en miljöpremie som motionären föreslår är inget som ursprungligen ingick i uppdragen knutna till CERO men bör utredas vidare som en del av de uppdrag som rör arbetspendling.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   23

    Lennart Ledin och Mats El Kott, båda (L) har i en motion föreslagit att landstinget i kommande val ska bestå av en valkrets. I andra hand föreslår de att landstinget delas in i två valkretsar, Östersunds kommun respektive länets övriga kommuner. Som grund anför de att vallagen nu har som huvudregel att landsting består av en valkrets. Med en valkrets får man lika värde på rösterna. Om det inte går bör valkretsarna bestå av ungefär lika många röstberättigade för att få största möjliga rättvisa för värdet på rösterna.


    Enligt vallagen är landsting vid val till landstingsfullmäktige en enda valkrets om inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Beredningen för översyn av den politiska organisationen för madatperioden 2019 - 2022 har beslutat att inte lägga fram förslag till fullmäktige om indelning av landstinget i flera valkretsar. Med hänsyn till detta kommer landstinget vid kommande val till landstingsullmäktige att bestå av en valkrets. Motionen kan därmed anses besvarad.

    Regionstyrelsen tillstyrker beredningens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   24

    Cristine Persson och Elin Lemon (C) har lämnat en motion till regionfullmäktige om att införa handledning på distans för studerande specialistläkare där det är möjligt utifrån lagstiftningen.

    Inom ramen för samarbetet i Norrlandstingens Regionförbund skrev de fyra norrlandstingen i januari 2016 till SKL med begäran om att de agerar i lämpliga forum i denna fråga. SKL svarade då muntligt att vi borde skriva direkt till Socialstyrelsen. Så gjordes också där norrlandstingen påtalade behovet av att kunna få genomföra handledning på distans. När då Socialstyrelsen svarade 2016 i april att de inte ser denna utveckling som önskvärd beslutade vi att ånyo agera i frågan. Det har gjorts i muntliga samtal med ministrar och slutligen våren 2017 genom ett brev till Socialdepartementet. Detta har vi ännu inte fått något svar på.

    Tjänstepromemorian från ST-studierektorerna, FoU-direktören och medicinsk rådgivare inom primärvården beskriver hur regionen idag hanterar det läge som råder.

    Summerat betyder detta att motionärernas tolkning av att det finns möjligheter som regionen inte tillämpar inte stämmer med de föreskrifter som Socialstyrelsen utgivit.

    Region Jämtland Härjedalen har inom ramen för samarbetet inom Norrlandstingens Regionförbund agerat för att uppnå det som motionärerna önskar och inväntar erforderliga svar för att agera vidare i frågan.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   25

    Lennart Ledin (L) och Mats El Kott (L) har lämnat en motion till regionfullmäktige där de föreslår att ärendet ”Svar på interpellationer och frågor” på regionfullmäktiges sammanträden regelbundet ska placeras i föredragningslistan så att de hinner behandlas under första dagens sammanträde.

    Som motionärerna framhåller är möjligheten för fullmäktiges ledamöter att lämna interpellationer och frågor viktigt utifrån demokratisk synpunkt. Det ger ledamöterna, framförallt oppositionen, möjlighet att skapa debatt, utkräva ansvar och inhämta upplysningar.

    I regionfullmäktiges arbetsordning framgår att ett svar på interpellationen ska vara skriftligt och att det ska tillhandahållas ledamöterna dagen före den sammanträdesdag då interpellationen ska tas upp för behandling. Den ledamot som har ställt interpellationen bör om möjligt få ta del av svaret före det sammanträde då svaret ska lämnas. För frågor finns inte motsvarande krav att svaret ska vara skriftligt eller att frågeställaren ska få ta del av svaret i god tid.

    Svar på interpellationer och frågor brukar stämmas av politiskt under partigruppsmötena på fullmäktiges första sammanträdesdag. Det blir därför i praktiken svårt att lägga punkten ”Svar på interpellationer och frågor” på dag 1 och skulle innebära kort tid för ledamöterna att förbereda sig.

    Fullmäktiges presidium har i uppdrag att planera och genomföra regionfullmäktiges sammanträden. Mängden ärenden och övriga informationspunkter avgör hur föredragningslistan kommer att se ut. Eftersom det är viktigt att beslutsärenden hinns med först läggs ofta ”Svar på interpellationer och frågor” sist i föredragningslistan.

    Motionen kan inte bifallas eftersom fullmäktiges sammanträden måste planeras från gång till gång utifrån aktuella ärenden och informationspunkter. Synpunkterna om att tidigarelägga punkten ”Svar på interpellationer och frågor” i föredragningslistan bör dock tas i beaktande vid planering av sammanträdena.

    Regionstyrelsen tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   26
  •   27

    Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

  •   28

    Leif Hansson har lämnat in ett medborgarförslag om att tillskapa en aktiv uremienhet med sex behandlingsplatser förlagda till Strömsund. Som grund för sitt förslag har bifogats en utredning där förslagsställaren lyfter fram mänskliga, ekonomiska och medicinska fördelar med en dialysenhet i Strömsunds kommun. Medborgarförslaget återremitterades vid regionstyrelsens sammanträde den 31 maj 2017.

    Region Jämtland Härjedalen har vid flertalet tillfällen utrett huruvida en dialysenhet i Strömsund skulle vara möjlig. Region Jämtland Härjedalen anser det viktigt att beakta medborgarnas förslag och vill hitta nya möjligheter att utveckla vården. Dialysenheten jobbar ständigt med detta och ser förslaget om att starta en filial i Strömsund som intressant och utmanande men inte utan risker. Det finns en vilja att ge möjlighet till behandling så nära patienten som möjligt, vilket också är ett mål i den nuvarande regionplanen. Att fortsätta att utveckla möjligheten att dialysera i hemmet är ett prioriterat område och sker idag i de flesta delar i Sverige, Region Jämtland Härjedalen inkluderat. Den rådande trenden är också att utbilda fler patienter till att klara egen dialys i hemmet allt eftersom tekniken blir enklare att hantera. Detta är också en kostnadseffektiv lösning i förhållande till att starta fler dialysenheter vid hälsocentraler i länet. Att bemanna hälsocentralen i Strömsund med personal som är kunniga inom dialysområdet och skapa en dialysfilial är således inte möjligt, främst på grund av

    • Svårigheter att uppnå hög patientsäkerhet
    • Svårigheter med tryggad bemanning och kompetens
    • Kostnadsökningar för personal, dialysmaskiner och lokalanpassningar som inte uppvägs av de minskade resekostnaderna


    Sammantaget bidrar detta till att Region Jämtland Härjedalen inte förordar medborgarförslaget. Utredningen bifogas detta svar.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   29

    Dan Ånngegård har lämnat in ett medborgarförslag om införande av en bedömningsambil. Förslaget innebär att en eller två bedömningsambilar placeras i länet. Som motivering nämns bland annat att bedömningsbilen redan på hämtplats kunna göra en medicinsk bedömning och hänvisa patienten till rätt vårdnivå, avlasta akutmottagningen, frigöra ambulansresurser för akuta behov samt minska transporter till sjukhuset.

    För närvarande pågår ett projekt kring resurserna utanför Östersunds sjukhus, där primärvården och ambulanssjukvård ingår. Utifrån närhet till patienten och patientens behov ska projektet resultera i förslag till ny uppdragsbeskrivning och organisation av prehospital vård. Projektet är tänkt att pågå till och med den 31 december 2018 och beskrivs nedan.

    Region Jämtland Härjedalen arbetar utifrån ett övergripande syfte att primärvården ska få en utökad roll i och med att en större andel av sjukvården ska bedrivas närmare patienten. För att ytterligare utveckla detta ska projektet identifiera hur en framtida prehospital organisation genom samlade resurser ska öka tillgängligheten för patienten och ge bästa möjliga vård i patientens närhet. Såväl primärvården som ambulanssjukvården spelar en nyckelroll då de har ett övergripande uppdrag att utifrån patienternas tillstånd identifiera rätt vårdnivå och besluta om fortsatt egenvård, behandling i hemmet eller hänvisa till annan vårdnivå. Rekommendation om fortsatt egenvård, behandling i hemmet eller hänvisning till annan vårdnivå skulle kunna realiseras i högre utsträckning och med högre grad av patientsäkerhet med stöd av ett mer utvecklat och digitaliserat läkarstöd och standardiserade vårdkedjor.

    Projektet ska:

    • Utreda resursbehov och dimensionering framåt gällande;
      - Primär- och sekundärtransporter till vårdinrättning
      - Geografisk placering av huvudresurser
      - Säsongsvariationer
      - Prehospital kompetens
    • Utreda möjlighet till ökat antal standardiserade vårdkedjor in i specialiserad vård.
    • Utreda möjlighet till ökad digitalisering som hjälp i den prehospitala bedömningen.
    • Utreda möjlighet till att ambulanssjukvården kan utgöra en resurs i det preventiva folkhälsoarbetet samtidigt som hög beredskap upprätthålls.
    • Utreda ökat prehospitalt samarbete mellan ambulanssjukvård och primärvård.


    Inom projektet ska bland annat verksamhetsdata såsom antal uppdrag, framkörningstider, vänteperioder för patienter, nyttjandegrad av ambulans med mera tas fram liksom en omvärldsanalys (inkl. hur andra landsting/regioner har organiserats med bedömningsbilar, first responder, ”lättambulans och liknande).

    Det medborgarförslaget föreslår ingår således i den utredning/översyn som pågår inom projektet. Projektet kommer att delredovisas löpande och en slutredovisning kommer att ske i samband med projektavslut den 31 december 2018. Medborgarförslaget överlämnas till prehospitala projektet för kännedom.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   30

    Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionstyrelsen. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

    Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

  •   31

    Interpellationer

    1. Interpellation från Elin Lemon (C), Vad är Socialdemokraternas och Moderaternas ekonomiska strategi? (RS/2193/2017)
       
    2. Interpellation från Elin Lemon (C), Förlossningspersonalen upplever en alltför stor arbetsbelastning (RS/2197/2017)
       
    3. Interpellation från Lennart Ledin (L), om jourkompensation (RS/2212/2017)
       
    4. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om att sprida Region Jämtland Härjedalens administrativa funktioner geografiskt inom regionen (RS/2213/2017)
       
    5. Interpellation från Eva Hellstrand (C), om det kan vara klimatmässigt rimligt att transportera kött från andra sidan jordklotet, för att serveras i personalmatsalen Kajutan (RS/2214/2017)
       
    6. Interpellation från Thomas Andersson (C) om samarbete kring administrativa lokaler (RS/2258/2017)

      Frågor
       
    7. Fullmäktigefråga från Lennart Ledin (L), om Letter of intent - avsiktsförklaring om framtida samarbete med Universitetssjukhuset i Trondheim (RS/2211/2017)
       
    8. Fullmäktigefråga från Elin Lemon (C), Hur många vårdplatser är stängda vid Östersunds sjukhus? (RS/2250/2017)
       
    9. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om AT- och ST-läkare (RS/2273/2017)
       
    10. Fullmäktigefråga från Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (C) om kultur på recept (RS/2275/2017)
       
    11. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om politiska satsningar för jämlik hälsa (RS/2297/2017)
       
    12. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om politik för hälso- och sjukvårdens finansiering (RS/2298/2017)
       
    13. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om beredskap finns för nedläggning av Tillnyktringsenheten (RS/2299/2017)
       
    14. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om förslag om besparing på Landsbygdsutveckling (RS/2300/2017)

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   32

    Revisorerna för Region Jämtland Härjedalen har lämnat in ett delårsbokslut per augusti 2017. Enligt delårsbokslutet pågår granskningar enligt revisionsplan för 2017 inom följande områden; intern kontroll, finansförvaltningen, långsiktig utvecklingsplan, suicidpreventivt arbete och fakturering av regionvård. Den sistnämnda genomförs i samarbete med regionerna Västernorrland och Norrbotten.

    Representanter från kollegiet och revisionskontoret medverkade i Norrlandstingens revisionskonferens i Umeå. På programmet stod sjukstugemodellen och sjukvård i glesbygd (GMC), nationellt projekt för att minska behovet av hyrpersonal samt forskningens roll för utvecklingen av universitetssjukvården i Norrland. Man har också deltagit vid Föreningen Förtroendevalda Revisorer (FFR) i mellannorrlands konferens i Sundsvall.

    Två träffar med fullmäktiges presidium har genomförts, bl. a. i samband med ansvarsprövningen av 2016. Revisionskontoret har även enligt uppdrag i revisionsreglementet bistått Länstrafiken vid upphandling av auktoriserad revisor. Revisionskontoret har också bistått regionala utvecklingsnämnden med upphandling av auktoriserad revisor för projektet PVC free bloodbags

    Det ekonomiska utfallet visar ett överskott på 594 000 kr för perioden. Intäkterna kommer från arbete med granskningar av bolag inom regionen. Upphandling av externa granskningar enligt revisionsplan pågår, därför är kostnadsutfallet i augusti lägre än budget. Lägre personalkostnader än budget beror i huvudsak på mindre övertidsarbete och färre utbildningar under perioden. För helåret beräknas ett nollresultat.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   33

    Region Jämtland Härjedalens patientnämnd har inkommit med ett delårsbokslut per augusti 2017. Delårsbokslutet visar att patientnämndens kansli har tagit emot 383 nya ärenden under perioden, varav 354 är avslutade. Det noteras en ökning av antal ärenden som rör organisation och tillgänglighet samt ekonomi, samt en minskning av antalet ärenden som handlar om vård och behandling samt vårdansvar i en jämförelse med samma period föregående år.

    Arbete pågår med att återkoppla ärenden från 2016 till verksamhetschefer och ledningsgrupper. I samband med återkopplingen förs en dialog om hur patientnämndens verksamhet kan utgöra en aktiv och kompetent part i frågor som rör patientsäkerhet och patientmedverkan.

    Patientnämnden ansvarar för att rekrytera, utbilda och tillsätta stödpersoner inom psykiatrisk tvångsvård. Under året har 14 nya stödpersonuppdrag tillsatts. En utbildningskväll och en utbildningsdag för stödpersoner har anordnats, samt att en extern heldagskonferens med temat ”Bättre attityder till psykisk ohälsa” har genomförts under juni månad. Under perioden har det varit svårigheter att tillsätta stödpersonsuppdrag med anledning av önskemål om specifika språkkunskaper

    Delårsbokslutet visar att målen är helt eller delvis uppfyllda enligt verksamhetsplan frånsett tillsättandet av stödperson inom två dagar. Totalt ses ett överskott med 82 tkr för perioden För nämnden och kansliet ses ett överskott medan stödpersonsverksamheten har ett underskott. Patientnämnden prognostiserar ett nollresultat för 2017.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   34

    En delårsrapport per augusti 2017 om Region Jämtland Härjedalens verksamhet, ekonomi, räkenskaper och måluppfyllelse har upprättats.

    Rapporten visar att det ekonomiska resultatet per augusti 2017 uppgick till -36,4 miljoner kronor. Nettokostnadsökningen till och med augusti var 5,0 procent, vilket är en försämring jämfört med juni då utfallet var 4,2 procent.

    Bruttokostnaderna för perioden januari till och med augusti 2017 har ökat med 3,9 procent jämfört med samma period föregående år men med en lägre ökningstakt jämfört med 2016. Det är främst personalkostnader och kostnader för bemanningsföretag som ökar. Nyttjandet av bemanningsföretag fortsätter att öka för sjuksköterskor men har minskat för läkare jämfört med samma period föregående år.

    Intäkterna totalt sett har minskat med 1,7 procent jämfört med samma period föregående år. Det är minskade intäkter från patientavgifter medan försäljning av hälso- sjukvård och specialdestinerade statsbidrag är i nivå med föregående år.

    Nettokostnadens ökningstakt samt att bruttokostnaderna har ökat samtidigt som intäkterna har minskat, gör att prognosen därför ligger kvar på -170 miljoner kronor. Regionstyrelsen har under året fattat en rad beslut om resultatförbättrande åtgärder.

    Likviditeten har försämrats med 3,4 miljoner kronor sedan årsskiftet. Likviditeten har under denna period även förstärkts med lån från Kommuninvest på 80 miljoner kronor. Investeringarna till och med augusti uppgick till 57,2 miljoner kronor exklusive hjälpmedel.

    En summering av regionfullmäktiges 21 strategiska mål visar att totalt 52 procent av framgångsfaktorerna är uppnådda, 43 procent är pågående, 3 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut och 2 procent kan inte mätas förrän vid årsskiftet.

    Samhällsperspektivet: Andelen barn och unga som får ett första besök inom 30 dagar uppnås inte. Målet för minskning av sjukpenningtal hos länets medborgare uppnås.

    Patientperspektivet: Andelen vårdskador har minskat och målet uppnåtts. Minskade återinskrivningar har inte uppnåtts till fullo men närmar sig målvärdet.

    Medarbetarperspektivet: Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 5,7 procent, främst bland kvinnorna. Bemanningskostnaderna för läkare minskar men fortsätter öka för sjuksköterskor, men i lägre ökningstakt än tidigare.

    Verksamhetsresultat: I perspektivet verksamhetsresultat uppnås varken målet för nettokostnadsförändringen eller vårdgarantin.

    I delårsrapporten finns också en uppföljning av mål och aktiviteter i övergripande handlingsplaner för 2017. Sammantaget visar den uppföljningen att för de flesta handlingsplaner pågår arbete enligt plan.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   35

    Region Jämtland Härjedalens revisorer har lämnat en budgetframställan för revisionsverksamheten 2018. Revisorerna föreslår att befintlig budget räknas upp enligt rådande budgetmodell. Dessutom vill revisorerna få extra pengar för att täcka en merkostnad om 100 000 kronor för lokalhyra, som är en följd av att revisionen tvingats flytta till anvisade lokaler.

    Regionens ekonomiska obalans innebär att pengar saknas för att ge kompensation för denna sorts merkostnader. Budget 2017 för revisionsverksamheten ligger på 5 372 000 kronor. Vid en nationell rangordning av totala nettorevisionskostnader 2016, hamnar regionen på en högre nivå än 7 av övriga 19 landsting, trots en betydligt mindre befolkning och därmed en mindre organisation att revidera. Möjligheten att klara en merkostnad på 100 000 kronor bedöms därför vara god.

    Vid regionfullmäktiges behandling av ärendet 170621 yrkades att den föreslagna budgeten skulle reduceras under en tvåårsperiod. För 2018 skulle budgeten fastställas till 4 686 000 kronor. Regionfullmäktige beslutade att ärendet skulle återremitteras för att ge ledamöterna tid att sätta sig in i ärendet.

    I en jämförande studie om kostnaderna för revisionen, som tagits fram inom regionstaben, framgår att oavsett på vilket grund man gör jämförelser med andra jämförbara landsting så ligger kostnaden för revisionen i Region Jämtland Härjedalen högst eller bland de högsta. Enligt studien går det heller inte säga att förekomsten av vissa förhållanden i verksamheten medför ett givet behov av medel. Behovet av medel bör bedömas utifrån en risk- och väsentlighet av ett antal faktorer utifrån de krav som ställs på revisionen. Med hänsyn till Region Jämtland Härjedalen ekonomiska läge är det rimlig att även revisorernas verksamhet anpassas. En anpassning av kostnaderna bör därför göras till nivån för jämförbara landsting/regioner. För att kunna hantera minskningen är det rimligt att reduceringen sker under två år och att budgeten räknas upp enligt rådande budgetmodell. För 2018 bör utifrån det anförda och den preliminära revisionsplan som revisorerna lämnat i samband med budgetframställan en budget för revisorernas om 4 900 000 kronor vara tillfyllest.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   36

    Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

    Under 2016-2017 har fullmäktiges presidium genomfört en översyn av samtliga policyer. Bland annat utifrån den regionbildning som ägde rum 2015 och att en ny politisk organisation trädde i kraft samma år. Översynen har också omfattat en utredning om policyerna innehåller de perspektiv som regionens styrande dokument ska innehålla, exempelvis ett miljöperspektiv och ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

    En av de policyer som behöver revideras är upphandlingspolicyn. Befintlig policy fastställdes av Jämtlands läns landstingsfullmäktige den 11 februari 2014, § 36. Den behöver förändras i enlighet med Region Jämtland Härjedalens nya organisation och vision samt nya lagkrav kopplade till den nya Lagen om offentlig upphandling, LOU samt nya lagkrav på arbetsrättsliga villkor. Dessa förändringar är nu genomförda i förslaget till reviderad policy.

    Upphandlingspolicyn omfattar alla verksamhet inom Region Jämtland Härjedalen och utgår från ett regiongemensamt perspektiv. Helhetssyn har företräde framför enskild verksamhets intresse.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   37

    Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

    Regionfullmäktiges presidium har ansvar för att se till att beslutade policys hålls aktuella. I en översyn som presidiet har gjort över regionens policyer konstaterades att ett antal policyer borde kunna tas bort. En av de policyerna är policy för ungdomsdemokrati för Jämtlands län som fastställdes av landstingsfullmäktige den 26—27 juni 2007, § 115.

    I policyn för ungdomsdemokrati framgår hur kommunerna och dåvarande Jämtlands läns landsting formulerar sin inriktning om hur ungdomar i länet ska kunna få större inflytande och större kunskap och erfarenhet av det svenska demokratiska systemet. Policyn är styrande för ansvariga inom kommunerna och landstinget för hur man ska arbeta med både att skapa möjlighet till mer inflytande och lära ut vad demokrati är.

    Den 6 oktober 2014, § 120 antog dåvarande regionstyrelsen vid Regionförbundet en ungdomsstrategi för Region Jämtland Härjedalen i vilken följer den regionala utvecklingsstrategin och slår fast vilka ungdomspolitiska områden som lokalt ska prioriteras för att skapa en långsiktig och hållbar utveckling i Jämtland Härjedalen.

    Av detta följer att policyn för ungdomsdemokrati är inaktuell och kan tas bort.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   38

    Region Jämtland Härjedalens arkivreglemente behöver revideras efter regionbildningen. Reglementet har uppdaterats med rätt organisationsnamn och logotype. I övrigt har texten setts över och smärre korrigeringar gjorts.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   39