Möte 2019-06-19

Regionfullmäktige
08:30 - 17:00 Folkets hus tisdag 18 juni 09.00-14.30 och onsdag 19 juni
  •   1

    Utbildningsdagen vänder sig till förtroendevalda i regionfullmäktige, regionstyrelsen, nämnder, råd och revision.

    Via denna länk anmäler du dig dagen och väljer seminarium - senast 12 juni.

    www.regionjh.se/fortroendemannautbildning2019

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   2 Ladda ner alla filer under punkten
  •   3
  •   4

    Justering 2 juli kl. 10.00

  •   5

    Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

  •   6
  •   7

    1. Abbas Khanahmadi (S) avsäger sig den 1 maj 2019 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

    Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 9 maj 2019 att Ella Wallberg (S) utses till ledamot i Abbas Khanahmadis ställe, samt att Ida Collin (S) utses till ersättare i Ella Wallbergs ställe.

    2. Svante Freij (V) avsäger sig den 15 maj 2019 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

    Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 11 juni 2019 att Helena Åsasdotter Nord (V) utses till ledamot i Svante Freijs ställe, samt att Hanne Krogfjord (V) utses till ersättare i Helena Åsasdotter Nords ställe.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   8

    1. Medborgarförslag från BN om nya britsar på akuten. Åtminstone madrasser i tryckavlastande material (RS/339/2019) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    2. Medborgarförslag från JOO om omställning från fossilbränsle till biodrivmedel (RS/342/2019) har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    3. Motion från Margareta Winberg (S) om hedersvåld och förtryck (RS/349/2019) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    4. Motion från Jenny Sellsve (S) om att införa elektronisk signering (RS/350/2019) har fördelats till fullmäktiges presidium och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    5. Motion från Elin Hoffner (V), om rätten till sexuell hälsa (RS/411/2019) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    6. Motion från Elin Hoffner (V), om våldsutsatta kvinnor och barn (RS/412/2019) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   9

    Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas. Fullmäktiges presidium har också beslutat att en uppföljning av redan beslutade motioner och medborgarförslag ska göras regelbundet och redovisas samtidigt som redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning. Uppföljningen redovisas i bilaga och omfattar ärenden från och med 2018.

    Följande motioner och medborgarförslag har anmälts till regionfullmäktige och är under beredning:

    1. Motion från David Adervall (S) om ett rökfritt län (RS/2024/2018), inlämnad 2018-11-19. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2019.

    2. Medborgarförslag om att förtydliga på kallelsen vad som ska utföras så att patient/eller personal kan ta ställning till om det kan göras på annan vårdnivå (RS/2239/2018), inlämnad 2018-12-20. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2019.

    3. Motion från Elin Hoffner (V) om brukarstyrd inläggning i psykiatrin (RS/40/2019) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2019.

    4. Medborgarförslag om att erbjuda laddningsbara bilar som förmånsbil till anställda inom Region Jämtland Härjedalen (RS/65/2019), inlämnad 2019-01-14. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2019.

    5. Motion från Margareta Winberg (S) om snabbspår på hälsocentraler, för personer 75+ (RS/138/2019), inlämnad 2019-02-05. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2019.

    6. Motion från Ann-Marie Johansson (S) om kvalificerad vård i hemmet för fler patienter (RS/148/2019), inlämnad 2019-02-08. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2019.

    7. Medborgarförslag från SR om ett utökat samarbete med Mora lasarett (RS/157/2019) inlämnad 2019-02-12, Medborgarförslag från SR om utökat samarbete över gränser med andra sjukvårdsområden (RS/160/2019) inlämnad 2019-02-13 och Medborgarförslag från SR om att södra Härjedalen ska ha ett samarbete med Mora lasarett (RS/186/2019) inlämnad 2019-02-20. Förslagen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras i ett gemensamt svar vid regionfullmäktiges sammanträde den 18-19 juni 2019.

    8. Motion från Elin Hoffner (V), om att koppla fysioterapeut till syncentralens verksamhet (RS/187/2019), inlämnad 2019-02-22. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    9. Motion från Sonny Hoffman (V), om att ge ökade möjligheter på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning (RS/188/2019), inlämnad 2019-02-22. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2019.

    10. Medborgarförslag från KF om Projekt JH - utvecklingsprojekt för att främja befolkningsutvecklingen i Jämtland/Härjedalen (RS/290/2019), inlämnad 19-03-28. Förslaget har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    11. Medborgarförslag från BN om nya britsar på akuten. Åtminstone madrasser i tryckavlastande material (RS/339/2019), inlämnad 2019-04-15. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    12. Medborgarförslag från JOO om omställning från fossilbränsle till biodrivmedel (RS/342/2019), inlämnad 2019-04-16. Förslaget har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    13. Motion från Margareta Winberg (S) om hedersvåld och förtryck (RS/349/2019), inlämnad 2019-04-18. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    14. Motion från Jenny Sellsve (S) om att införa elektronisk signering (RS/350/2019) inlämnad 2019-04-18. Motionen har fördelats till fullmäktiges presidium och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    15. Motion från Elin Hoffner (V), om rätten till sexuell hälsa (RS/411/2019), inlämnad 2019-05-17. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    16. Motion från Elin Hoffner (V), om våldsutsatta kvinnor och barn (RS/412/2019), inlämnad 2019-05-17. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   10

    Årets pris för Folkhälsoinsats 2019 tilldelas Agnetha Roberts, avdelningen för individ och familjeomsorgen vid Härjedalens kommun i enlighet med prisets intentioner.

    Motivering:
    Agnetha Roberts verkar i sin roll som folkhälsosamordnare med ett stort engagemang för en positiv utveckling av folkhälsa för så väl äldre som yngre innevånare i Härjedalens kommun.

    Ett exempel från ett av hennes senaste projekt är inköp av iPads till äldreboenden för att öka möjligheterna för äldre att socialisera sig via Facetime och uppdatera sig via nyheter och liknande. Andra exempel är arbete med en kemikaliefri förskola och insatser för att minska tobaksanvändningen hos skolelever.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   11
  •   12
  •   13

    Hälso- och sjukvårdsnämnden

    Regionala utvecklingsnämnden

    Gemensamma nämnden för upphandling

    Gemensamma nämnden för samverkan

    Patientnämnden

    Revisorerna

  •   14

    • Granskning av regionens arbete med resultatförbättrande åtgärder (RS/233/2019)
    • Granskning av ekonomistyrning inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (RS/333/2019)
    • Granskning av förebyggande arbetet av fallskador för äldre (HSN/440/2019) - svar kompletteras efter beslut i HSN 12/6
    • Granskning av läkemedel för äldre (HSN/568/2019) - svar kompletteras efter beslut i HSN 12/6

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   15

    Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   16

    Det har inkommit ett medborgarförslag om att förtydliga på kallelsen vad som ska utföras så att patient eller personal kan ta ställning till om det kan göras på en annan vårdnivå. Förslagsställaren föreslår att personal inrättas som kan ta emot samtal om dessa frågor så att patienter och personal lätt kan kontakta vården för att ta ställning till huruvida resa in till sjukhuset är nödvändig. Fördelen med genomförandet av förslaget är att antalet sjukresor kan minimeras, antalet besök minskar vilket frigör mer tid på sjukhuset samt att patienterna slipper åka och sitta långa tider på sjukhuset.

    Region Jämtland Härjedalen ser positivt på det inkomna förslaget. Regionen är just nu inne i ett intensivt övergripande arbete med förhållningssätt ”Nära Vård”. Detta innebär i stort att flytta ut vård, där det är lämpligt, från byggnaden sjukhuset till andra vårdformer. Medborgarförslaget är inne på samma linje.

    Under beredningen av ärendet har ansvarig funktion för kallelsemallen uppdaterat både mall och handbok som från och med nu innehåller information om vad som ska utföras vid sjukhusbesöket. Kontaktuppgifter till respektive mottagning finns redan idag på kallelsen. Medborgarförslaget anses därmed vara besvarat.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-05-29 § 104 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   17

    Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om att erbjuda laddningsbara bilar som förmånsbil (personalbil) till anställda inom Region Jämtland Härjedalen. Förslagsställaren föreslår att Regionen ska tillåta chefer att erbjuda laddningsbara bilar som förmånsbil till anställda inom Regionen, det vill säga bilar som i första hand används privat men som finansieras via bruttolöneavdrag och nettolöneavdrag (där nivån på nettolöneavdraget speglar bilens förmånsvärde enligt Skatteverkets riktlinjer). Motiveringen till förslaget är att de anställda skulle bli mer motiverade att köpa en miljövänlig bil, att Regionen är med och bidrar till en miljövänlig bilflotta samt att de anställda skulle blir mer motiverade att stanna i sin anställning.

    Personalbil ska inte förväxlas med tjänstebil. Personalbil innebär möjligheten för arbetsgivare att erbjuda en förmån som innebär att den anställde finansierar bilen via löneavdrag. En tjänstebil är avsedd att enbart använda i tjänsten.

    I Regionplanen framgår att regionen ska vara fossilbränslefri år 2030. Målsättningen för detta regleras i regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan där utsläpp av växthusgaser ska minska med 10% i jämförelse med 2016 års nivå. Medborgarförslaget kan bidra till målsättningen genom att fler medborgare införskaffar miljövänligare bilar, i detta fall genom personalbil via bruttolöneavdrag.

    I dagsläget är det två av Sveriges 21 regioner som använder sig av personalbil till sina anställda. Dessa regioner ser förmånen som en del av att vara en attraktiv arbetsgivare samt som en del i det interna miljöarbetet.

    Arbetet med personalförmåner är en viktig del av handlingsplanen Attraktiv arbetsgivare med främsta mål att bidra till regionens kompetensförsörjning och förutsättningar att rekrytera och behålla personal med den kompetens verksamheter behöver på kort och lång sikt.

    För att säkerställa attraktiva och effektiva aktiviteter har arbetsgivaren planerat att under 2020 göra en översyn av samtliga befintliga förmåner. Detta dels som en del av den regelbundna uppföljningen och utvecklingen av anställningsvillkoren, men även för att möta inkomna förslag från medarbetarna avseende förmåner. Förslag med beröring till detta medborgarförslag har bl.a. inkommit i samband med regionens miljöledningsarbete samt genom den ekonomiska förslagslåda som infördes under hösten 2018. Med utgångspunkt i befintliga förmåner, arbetsgivarens planerade utveckling av dessa samt de inkomna medarbetarförslagen är det lämpligt att även det inkomna medborgarförslaget utgör en del av detta arbete så att en helhetslösning kan åstadkommas. Detta blir särskilt viktigt då förmåner kan få inverkan på både regionens budget och administration samt medarbetarnas bruttolön med påverkan på de pensions- och sjukpenninggrundande inkomsterna.

    En mer noggrann omvärldsbevakning kommer behöva göras och erfarenheter från de regioner som redan infört förmånen kommer att tas i beaktande.

    Denna översyn är planerad att genomföras under första och andra kvartalet 2020 med presentation för regionstyrelsen senast under hösten 2020.

    Region Jämtland Härjedalen har för närvarande inga planer på att införa personalbil som förmån. Förslaget avslås därför.

    Idén som sådan är dock intressant och därför föreslås att regiondirektören får i uppdrag att ta förmånstypen i beaktande i kommande förmånsöversyn.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   18

    Region Jämtland Härjedalen har mottagit tre medborgarförslag som rör samma område:
    2019-02-11 Att södra Härjedalen får tillhöra, eller åtminstone regionen verkar för ett samarbete med Mora Lasarett RS/157/2019.
    2019-02-12 Medborgarförslag om utökat samarbete med Mora Lasarett som Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun också behandlat RS/160/2019.
    2019-02-12 Att Södra Härjedalen ska tillhöra Mora Sjukhus RS/186/2019.

    Förslagsställaren konstaterar att från Lillhärdal till Mora är det 117,4 km medan det till Östersund är 226,6 km. Utifrån denna skillnad i avstånd konstaterar förslagsställaren vidare att reskostnad med sjukresa i taxi till Östersund kostar 3600 kr men att kostnaden för taxiresan till Mora borde vara ett billigare alternativ och kortare restid. Slutligen framförs synpunkter på ambulansutryckningar som borde vara till närmaste sjukhus och om mer specialistvård behövs så ligger Falun närmare än Östersund.

    De framförda förslagen är
    - Att södra Härjedalen ska tillhöra Mora sjukhus
    - Om det går skriva avtal med Norge borde det gå göra det mellan landstingen också
    - Att regionen verkar för ett samarbete med Mora lasarett

    Region Jämtland Härjedalen förstår de inkomna synpunkterna men vill ge följande faktaupplysningar. När en ambulans larmas ut finns ett system i hela Sverige där närmaste tillgängliga ambulans används och om patientens skada/sjukdom är tillräckligt allvarlig skickas ambulansen till närmaste sjukhus oberoende av länsgränser. Det händer alltså både att Moras ambulans används i Härjedalen och att Härjedalens ambulans kör patient till Mora. Den nya patientlagen från 2015 innebär att en patient fritt kan välja att lista sig på en hälsocentral i annat län precis som beskrivs i medborgarförslaget. En patient kan också fritt välja att få all öppen specialiserad vård vi ett annat sjukhus än det ”egna” sjukhuset. Det är alltså redan nu fullt möjligt för Södra Härjedalens medborgare att använda Mora lasarett för öppen vård. När det gäller slutenvård, dvs åtgärder som innebär att patienten behöver vara inneliggande en tid, behöver bedömning om behovet göras i det egna länet. Men när bedömningen är gjord kan patienten använda sin rätt till Fritt vårdval som innebär att patienten kan be att få åtgärden utförd i Mora istället för i Östersund.

    För att friheten till öppenvård och nyttjandet av det Fria vårdvalet ska fungera finns i Sverige ett Riksavtal som reglerar den ekonomiska ersättningen mellan de olika vårdhuvudmännen, dvs i detta fall vad Region Jämtland Härjedalen ska betala till Region Dalarna för den vård som Härjedalingarna får i Mora eller Falun. När en patient nyttjar sitt fria vårdval måste patienten bekosta resa och eventuellt boende själv vilket gör att det finns ekonomiska fakta för patienten att värdera. Det är dock en regions ansvar att förse sina medborgare och de som visats i länet t ex turister och säsongsarbetare med den hälso- och sjukvård som de kan behöva.

    Eftersom dessa regler redan finns i lagar, föreskrifter eller avtal finns det ingen anledning för Region Jämtland Härjedalen och Region Dalarna att ingå något särskilt avtal. De regler som hänvisas till gäller dock inte över en landsgräns vilket förklarar varför särskilda avtal är skrivna med Norge för västra Härjedalen.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-05-28--29 § 105 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   19

    Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

  •   20

    Revisorerna i Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF), tidigare Norrlandstingens regionförbund, bedömer sammantaget att styrelsen i förbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018.

    Fullmäktiges presidiums bedömning
    För Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF) län finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Styrelsen och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   21

    Dokumentet Säkerhet för förtroendevalda har reviderats med ändringar gällande hänvisning till informationskanalen Teams istället för tidigare kanal First Class. Dokumentet har dessutom kompletterats med ett nytt stycke avseende vad man som förtroendevald bör tänka på vid användandet av sociala medier.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-04-30 § 68 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   22
  •   23

    1. Interpellation från Maria Nerpin (S) om Landstingsbostäder (RS/455/2019)

    2. Interpellation från Jenny Sellsve (S) om Regionens sjukvård i offentlig eller privat drift (RS/456/2019)

    3. Interpellation från Ann-Marie Johansson (S) om utveckling av primärvården (RS/458/2019)

    4. Interpellation från Robert Uitto (S) om framtiden för Länstrafiken (RS/459/2019)

    5. Interpellation från Elin Hoffner (V) om regionstyrelsens ärendehantering (RS/462/2019)

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   24

    Regionfullmäktige fastställde sammanträdestiderna för 2019 vid sitt sammanträde 2018-04-11 §61. Sammanträdet 26-27 november 2019 krockar med SKLs kongress 27-28 november där ett flertal av fullmäktiges ledamöter deltar och datumen behöver därför ändras.

    Eftersom det inte är planerat för några större ärenden i november föreslås att novembermötet kortas ned till en dag, den 26 november.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   25

    Vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 april fastställdes fullmäktiges sammanträdesdagar för 2020.

    Sveriges kommuner och landsting, SKL, har därefter den 17 maj fastställt sina sammanträdesdagar för 2020 och på grund av det behöver regionfullmäktige flytta några datum så att dagarna inte krockar.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   26

    I anslutning till regionstyrelsens behandling av tertialrapporten 2017-05-31 § 108 uppdrogs till regiondirektören att revidera den långsiktiga utvecklingsplanen (LUP) för god ekonomisk hushållning under hösten 2017 med syfte att uppdatera och förlänga med åtgärder för perioden 2018-2023. Återredovisas till regionstyrelsen i december 2017.

    Vid Regionstyrelsens möte 2017-12-12 § 308 konstaterades att mycket hänt under 2017 som påverkat arbetet, t ex SKLanalysen av regionens ekonomi och de efterföljande ekonomiska analyserna och förväntade besluten. Därför beslutade Regionstyrelsen då: ”Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning ska revideras så att den kan fastställas samtidigt som Regionplan och Finansplan 2019-2021 fastställs av regionfullmäktige i juni 2018”.

    2018 var ett valår varför ett beslut fattades i februari om att ingen Regionplan eller Finansplan skulle läggas fram för beslut i juni 2018, och följaktligen inte heller någon reviderad LUP god ekonomisk hushållning. Under hösten gjorde valutgången att det inte hellre var aktuellt med detta arbete.

    Den nya BlåGröna politiska ledningen har under våren konstaterat att det ekonomiska läget är så allvarligt att tid och kraft inte kan läggas på långsiktiga ekonomiska åtgärder. Regionens kraft måste läggas på snabbare ekonomiska åtgärder. Mot den bakgrunden föreslås att ingen ny långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning ska utarbetas just nu. De ekonomiska åtgärder som ska vidtas kommer att beslutas i anslutning till Regionplan med budget för respektive år eller i särskilda beslut.

    En summering av den befintliga Långsiktiga utvecklingsplanen för god ekonomisk hushållning har gjorts som underlag för detta beslut. Åtgärderna som pågår med anledning av innehållet av den befintliga LUPen kommer att fullföljas men någon ny LUP tas således inte fram.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   27

    Fastighetsutvecklingsplanen har behandlats politiskt vid flera tillfällen:
    Regionstyrelsen 2018-05-30 § 157 föreslog regionfullmäktige att planen godkänns i enlighet med utarbetat förslag, och att varje Regionplan och Finansplan ska därefter innehålla enskilda beslut om takten i realiseringen av fastighetsutvecklingsplanen, med Regionplan och Finansplan 2019-2021 som första möjliga tillfälle för beslut om realisering av del av fastighetsutvecklingsplanen.

    Regionfullmäktige 2018-06-20 § 87 beslutade att ärendet återremitteras med följande motivering:
    Med anledning av den ekonomiska situationen får regionstyrelsen i uppdrag:
    att planen redan inledningsvis måste prioriteras i den första etappen.

    Under hösten har utskottet för ekonomi diskuterat fastighetsutvecklingsplanen vid mötet i september och oktober. Vid utskottet för ekonomis möte 2018-10-12 § 59 beslutades att ärendet om fastighetsutvecklingsplanen bordläggs och tas upp av regionstyrelsen i januari 2019.

    Regionstyrelsen gav vid sitt sammanträde 2019-01-30 § 9 regiondirektören i uppdrag att kostnadsberäkna en första etapp som innehåller rivande av fd BUP-huset för att förbättra logistiklösningarna runt sjukhuset med ekonomiska bedömningar om och hur detta kan prioriteras.

    Kostnadsberäkningar av en första etapp har nu gjorts. Fastighetsutvecklingsvisionens Etapp 1 A innehåller Nybyggnad av servicebyggnad på tomten norr om sjukhuskvarteret inom kv Myggan. För att bereda plats för detta rivs nuvarande ”Gamla BUP”, Kyrkgatan 8, ”Blå huset” samt Landstingbostäders fastigheter Kyrkgatan 4 och 6, som innehåller två lägenheter vardera.

    Den enda åtgärd som nu utifrån regionens aktuella ekonomiska läge föreslås prioriteras i kommande regionplan med budget är rivning av Gamla BUP och Kyrkgatan 8.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   28

    Region Jämtland Härjedalen har en sterilcentral placerad vid Östersunds sjukhus som står inför omfattande återinvesteringsbehov. Sterilcentralen ger service till sjukhuset och länets hälsocentraler. Vid sterilcentralen desinficeras, packas och steriliseras gods (instrument). Här sköts även beställning och förrådsförvaring åt operationsavdelningen och anestesiavdelningen.

    Vid regionstyrelsens sammanträde 2017-05-31, § 130, beslutades därför att:
    1. Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med Region Västernorrland utreda möjligheten och förutsättningar för samarbete rörande sterilcentralen och samordning av logistik.

    2. Om samverkan med Landstinget Västernorrland inte är möjlig får regiondirektören i uppdrag att utreda alternativa och kostnadseffektiva arbetssätt inom steriliseringscentralens verksamhet samt möjligheter till samverkan med annan extern part gällande sterilisering av sjukvårdsutrustning.

    Utredningen återrapporterades till Regionstyrelsen 2017-10-04, § § 222. Utredningen hade sett över förutsättningarna för Region Jämtland Härjedalen att samverka med Landstinget Västernorrland rörande sterilteknisk verksamhet. Utpekade samverkansområden var Samnyttjande av sterilcentral/logistik och Gemensam upphandling/drift- och serviceavtal.

    Den rådande trenden inom svensk sjukvård är att utvidga de steriltekniska verksamheter som ryms inom sjukhusen, upprätta sterilcentraler så nära den opererande verksamheten som möjligt i syfte att förkorta ledtider och patientflöden. Utredningen konstaterade att en utlokalisering av sterilcentralen inte torde kunna ge några väsentliga ekonomiska besparingar. Långa ledtider och nödvändig utökning av instrumentlager och godshantering gör att de besparingar som erhålls torde bli försumbara. Ytterligare ett flertal aspekter måste beaktas, såsom patientsäkerhet, sårbarhet och patientflöden. Östersunds sjukhus är ett akutsjukhus och behöver därför upprätthålla viss sterilteknisk verksamhet. Det är således inte rimligt att flytta hela den steriltekniska verksamheten till exempelvis Sundsvall. Utredningen belyste även möjligheten att flytta delar av verksamheten. Dock konstaterades att detta alternativ investeringar i paritet med de investeringar som krävs för att hålla nuvarande sterilcentral i full drift. Idag finns inget samarbetsavtal mellan Landstinget Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen avseende upphandling av steriltekniska produkter och/eller serviceavtal. Utredningen rekommenderade att Region Jämtland Härjedalen ska se över möjligheten att samarbeta med exempelvis Landstinget Västernorrland för att hitta kostnadsbesparingar inom upphandlings-/avtalsområdet.

    Som nästa steg genomförde Område Akutvård under 2018 en rapport från den utredning som gjorts av investeringsbehovet på sterilcentralen. Utredningen utgick från två alternativ för investering till sterilcentralen, där båda alternativen innebär en utökad maskinpark:
    - Alternativ 1: Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer samt AGS
    - Alternativ 2: Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer, AGS samt delvis övergång till container

    Området påpekar i rapporten att befintlig maskinpark är mycket äldre än sin förväntade livslängd och för vissa maskiner finns inte längre reservdelar att tillgå. För att förhindra en reducerad kapacitet eller ett totalt stillestånd av verksamheten på sterilcentralen behöver maskinerna ersättas med nya. Skulle ångpannans styrkort haverera skulle det innebära ett fullständigt stopp av autoklavverksamheten (maskiner för sterilisering av sjukhusinstrument) på sterilcentralen. I ett sådant läge kommer samtliga autoklaver på sterilcentralen att vara obrukbara. Ett totalt driftstopp skulle slå hårt mot den opererande verksamheten genom att planerade operationer behöva skickas till andra regioner, med en betydande kostnad till följd. Vid ett längre driftstopp av ångpannan kan det dessutom bli svårt att utföra även akuta operationer.

    Alternativ 2 avseende investering till sterilcentralen innebär:
    - Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer, AGS (1,6 miljoner kronor) samt delvis övergång till container.
    - Total kostnad för ombyggnation och maskinpark 19,5 miljoner kr varav beräknat utbyte av maskinpark och kringutrustning uppgår till 14,6 miljoner kr.

    Ärendet har behandlats i Region Jämtland Härjedalens investeringsråd där rådet ansett att investeringsbehovet är nödvändigt och därför rekommenderat investeringen och ärendet har informerats om på Regionledning.

    I fastighetsutvecklingsvisionen planeras verksamheten ligga i en ny lokal på annat ställe i byggnaden. När det kan vara färdigställt är svårt att avgöra men det är stor sannolikhet att det tar minst 5-10 år och då är denna ombyggnad nödvändig oavsett.

    Efter att ha diskuterat och inhämtat ytterligare information från sakkunniga och lekmän (fastighetschef, MTA mm) i samband med rapportens färdigställande rekommenderar ekonomidirektören tillika investeringsrådets ordförande att investeringen bör genomföras. Detta med hänsyn till effektivitet, produktion, arbetsmiljö, minskad miljöpåverkan och kostnadseffektivitet.

    Ärendet om ombyggnation av sterilcentralen behandlades på regionstyrelsens sammanträde den 29 maj 2019, § x. Beslutsförslaget var då att regionstyrelsen skulle föreslå regionfullmäktige att:
    1. Investering i maskiner och ombyggnation av sterilcentralen ska genomföras enligt utredningens förslag Alternativ 2.
    2. Investeringskostnaden på 19 461 500 kr beviljas som extra investeringsutrymme för verkställighet 2019 - 2020.

    Ärendet återremitteras för att beslutas om vid ett extra styrelsesammanträde i samband med fullmäktige i juni, för att klargöra om AGS system kan lyftas ut ur investeringen, om verksamheten kan hålla tillräcklig kapacitet med två autoklaver om verksamheten planeras med flera skift samt vilka investeringskostnader som gäller för 2019-2020. En utredning har genomförts utifrån frågeställningarna. Utredningen visar att det går att lösa uppställningen av diskdesinfektorerna både med och utan AGS. Men konsekvensen blir en betydligt trängre arbetsmiljö runt maskinerna och sämre logistik i godsflödet. Med tillgång till enbart två autoklaver blir verksamheten mycket sårbar med risk för ökade personalkostnader och kapacitetsbrist. Däremot finns det anledning att utreda vidare hur investeringen påverkar kostnadseffektiviteten och justera driftbudgetar med motsvarande belopp. Slutligen finner utredningen att inga investeringskostnader bedöms belasta 2019, följaktligen belastas 2020 likvidmässigt med hela investeringen. Utifrån det som konstateras ovan är den samlade bedömningen att investering av lokal och maskiner bör genomföras som tidigare föreslagits enligt alternativ 2 i utredning från Område Akutvård 2018.

    Medel för finansiering avsätts genom lån för utökning av investeringstaket 2019.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   29

    Vid regionstyrelsens uppsiktsplikt av Landstingsbostäder AB i maj 2019, § 77 konstaterades att nuvarande ägardirektiv för bolaget fastställdes för ganska många år sedan, 2011. Bland annat har det sedan dess genomförts en regionbildning och andra organisatoriska förändringar, som gör att justeringar behövas. Dessutom behöver kravet om avkastning ses över eftersom det endast gäller perioden 2015-2019 och behöver justeras efter nuvarande ekonomiska förutsättningar.

    Regionstyrelsen gav då regiondirektören i uppdrag att upprätta ett förslag på reviderade ägardirektiv till regionstyrelsens möte i september 2019. Ett förslag på reviderade ägardirektiv med ändrat avkastningskrav redan för 2019 har nu arbetats fram. Tidigare avkastningskrav för 2015-2019 har varit 3%, nu föreslås att det ändras till 5% från och med 2019.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   30

    Hälsoval i Jämtlands län infördes 1 januari 2010 i enlighet med Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) med ett samlat åtagande för invånarnas behov av primärvård i länet. Hälsovalet innebär att medborgarna har rätt att välja primärvård mellan de vårdgivare som region Jämtland Härjedalen godkänt och tecknat avtal/överenskommelse med. Genom det individuella valet av utförare följer en ersättning till vårdgivaren.

    Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen i juni månad om villkorsförändringar som ska träda i kraft 1 januari efterföljande år. Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 2018-06-20 §26 om förfrågningsunderlaget gällande 2019. Kompletteringar fastställdes av vårdvalsnämnden den 15 november 2018.

    Regionstyrelsen beslutade i februari 2019 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över innehållet i förfrågningsunderlaget inför 2020 (RS/98/2019). Styrgruppens förslag till förfrågningsunderlag 2020 ska redovisas för regionstyrelsen vid mötet i maj 2019.

    I förslaget inför 2020 föreslås ändringar av möjlighet att öppna filial inom hela länet samt ändring på krav av tillgång till läkare om man har färre än 2 000 listade vid sin vårdenhet. För att få öppna en filial krävs ett ansökningsförfarande med ett antal kriterier som ska uppfyllas för ett godkännande. En dispensansökan krävs för att få ändrade krav på tillgång till läkare. Kriterier för godkännande av filial och dispens på läkartillgång ska fastställas av regionfullmäktige.

    Förslag till förändringar inför 2020 redovisas i beslutsunderlag. I förfrågningsunderlaget hänvisas till dokument som ska uppfyllas för att få vara en del av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   31

    Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen. Regionfullmäktige beslutade 2018-06-20 §91 om förfrågningsunderlaget för 2019 (VVN/2/2018).

    Regionstyrelsen beslutade i februari 2019 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över innehållet i förfrågningsunderlaget inför 2020 (RS/98/2019). Styrgruppens förslag till förfrågningsunderlag 2020 ska redovisas för regionstyrelsen vid mötet i maj 2019.

    Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslag till kommande förändringar redovisas i beslutsunderlag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   32

    Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade 2018-06-20 § 90 om förfrågningsunderlaget gällande 2019 (VVN/1/2018).

    Regionstyrelsen beslutade i februari 2019 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över innehållet i förfrågningsunderlaget inför 2020 (RS/98/2019). Styrgruppens förslag till förfrågningsunderlag 2020 ska redovisas för regionstyrelsen vid mötet i maj 2019. Förslag till förändringar redovisas i beslutsunderlag.

    I uppdraget finns möjlighet för vårdgivaren att skriftligen ansöka om att begränsa totalantalet listade barn och unga vuxna. Kriterier för skäl till beviljande saknas och behöver därför utarbetas.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   33

    Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 15 januari, § 5, en uppföljningsplan för 2019. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden inför sitt sammanträde i mars genomföra en översyn av nämndens deltagande i internationella nätverk.

    Uppföljningar och översyner av nämndens internationella nätverk har gjorts förr. Nu genomförda översyn ser över nämndens engagemang i en ansats att skapa förändring, flytta fram positioner och förstärka arbetet för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för hållbar regional tillväxt i Jämtland Härjedalen. Översynen presenteras i PM Översyn av regionala utvecklingsnämndens internationella nätverk.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-03-27, § 67 och tog beslut om vissa förändringar i nämndens deltagande i internationella nätverk. Nämnden föreslår dessutom regionfullmäktige att
    1. Under år 2019 avvecklas Region Jämtland Härjedalens samtliga engagemang i Assembly of European Regions.
    2. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att inleda en diskussion med Mittnordenkommitténs övriga medlemmar med syfte att förbereda för Region Jämtland Härjedalens utträde ur Mittnordenkommittén.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-05-28--29 § 102 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   34

    Våren 2013 antogs en regional bredbandsstrategi av både Länsstyrelsen Jämtlands län och Regionförbundet Jämtlands län. Strategin baserades till stor del på den nationella Bredbandsstrategi för Sverige som regeringen antog år 2009. Både den tidigare nationella och regionala bredbandsstrategin siktade mot år 2020.

    Regeringen har i slutet av 2016 presenterat en ny nationell bredbandsstrategi; ”Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi”. Den nya nationella bredbandsstrategin har således ett längre tidsperspektiv än den tidigare, den siktar mot år 2025 istället för mot 2020. Den nya strategin har också höjt målen för år 2020. Den tidigare strategin hade målet att minst 90 procent av hushållen och företagen skulle ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Den nya strategin har höjt målet till att minst 95 procent av hushållen och företagen bör ha tillgång till bredband med den hastigheten år 2020. För år 2025 har målet satts att 98 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s. Av de resterande två procenten bör 1,9 procent ha tillgång till 100 Mbit/s och 0,1 procent bör ha tillgång till 30 Mbit/s.

    Målen i nu gällande regionala bredbandsstrategi var harmoniserade med den tidigare nationella strategin. När nu målen i den nya strategin har höjts är det rimligt att höja också de regionala målen.

    Regionala utvecklingsnämnden beslutade därför i juni 2017, § 107, att arbeta fram en ny regional bredbandsstrategi. Ett förslag till ny bredbandsstrategi för Jämtlands län presenterades för regionala utvecklingsnämnden i september 2018, och skickades därefter ut på remiss under perioden 2018-09-18 – 2018-12-01. Remissvar lämnades från Bräcke och Krokoms kommuner, Härjeåns Nät AB, Länsstyrelsen Jämtlands län och Tillväxtverket. De flesta av de synpunkter som framförts har arbetats in i det förslag till ny bredbandsstrategi som nu föreslås.

    Målen i förslaget till ny bredbandsstrategi, Jämtlands län helt uppkopplat, Bredbandsstrategi för Jämtlands län – Mot år 2025, överensstämmer med nu gällande nationella mål vilket bland annat innebär att 95 procent av alla hushåll och företag i Jämtlands län bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020. År 2025 bör 98 procent av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. Detta är mycket högt ställda mål som kommer att kräva stora insatser från både privata och offentliga aktörer.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-05-28--29 § 103 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   35

    David Adervall (S) har lämnat in en motion till regionfullmäktige om ett rökfritt län. Han föreslår att Region Jämtland Härjedalen antar en 0-vision för skador orsakade av rökning samt att Region Jämtland Härjedalen utreder förutsättningarna att samla aktörer för ett rökfritt län.

    Region Jämtland Härjedalen är sedan 2014 aktiva och arbetar med Tobacco Endgame (TE) syftande till ett rökfritt Sverige 2025 (LS/1151/2014). Tobacco Endgame, – Rökfritt Sverige 2025 är ett opinionsbildningsprojekt. Projektet syftar till att få till stånd ett nationellt beslut om ett slutmål för rökningen. Region Jämtland Härjedalen har sedan många år arbetat aktivt för att motverka tobaksbruk i enlighet med intentionerna i TE.

    Via Folkhälsoenheten finns resurs anställd som håller sig ajour i ämnet vad gäller senaste forskning, nationella riktlinjer, utbilda tobaksavvänjare samt finnas som ett stöd till patientnära personal. Sedan mer än 15 år finns på varje hälsocentral utbildade tobaksavvänjare. Kan finnas på vissa enheter på sjukhuset också, men inte med samma kontinuitet som för hälsocentralerna. Utbildning till tobaksavvänjare ges av Folkhälsoenheten årligen och beroende på deltagarantal kan det bli fler utbildningar/ år. Under 2018 startade två utbildningstillfällen. Fortbildning till diplomerade tobaksavvänjare ges också årligen.

    Samtliga opererande enheter (ex kirurg, ortoped, gynekologi, specialisttandvård) arbetar med ”Tobaksfri inför operation”, i samarbete med hälsocentralernas tobaksavvänjare. Vid många enheter inom Region Jämtland Härjedalen ställs frågor kring tobaksbruk rutinmässigt till patienter och svar dokumenteras i Cosmic. Exempelvis mödrabarnhälsovården och ungdomsmottagningarna har länge arbetat aktivt med att fråga alla patienter/ungdomar om tobaksbruk. Inom Region Jämtland Härjedalen genomförs via Folkhälsoenheten även ett arbete med metoden Tobaksfri Duo där Folkhälsoenheten samordnar de skolor i länet som deltar. Arbetet går ut på att varje barn/ungdom tillsammans med en vuxen skriver kontrakt på att inte börja med tobak. 

    Enligt mätningen Hälsa på lika villkor 2018 var andel dagligrökare av länets befolkning 6 %. Det är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2010 då andelen dagligrökare var 10 % av länets befolkning. Resultatet följer den nedåtgående trend som också redovisas på nationell nivå. Enligt CAN (Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning) har dagligrökning näst intill halverats sedan 2000-talets början.

    Länsstyrelsen i Jämtland har i sitt regeringsuppdrag fått ansvar för att samordna länets aktörer för ett rökfritt län. Detta sker i form av ett riktat ANDT-arbete i länet. Region Jämtland Härjedalen ingår i denna samverkan och representeras där av Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten har genom sin interna roll ett koordinerande ansvar för Region Jämtland Härjedalen av det egna arbetet för rökfritt län.

    Sammantaget bedrivs inom Region Jämtland Härjedalen redan ett utvecklingsarbete i enlighet med motionens intentioner. De resultat som presenterats på länsnivå visar på en nedåtgående trend vad gäller andelen dagligrökare i länet. Genom fortsatt medverkan via folkhälsoenheten i det av länsstyrelsen påbörjade arbetet är regionenen fortsatt en aktiv aktör i arbetet. Motionären föreslår att ett initiativ ska tas för att samla länets aktörer för ett rökfritt län. Fyra gånger per år samlas FolkhälsoZ som består av politiska representanter från länets kommuner och region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen är adjungerad. Det är en samling av länets aktörer som, om de så önskar, kan initiera en diskussion kring en sådan aktivitet.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   36

    Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om brukarstyrd inläggning i psykiatrin. Motionären menar att metoden med självinläggning har gett goda resultat i de regioner/landsting som har infört detta. Motionärer yrkar därför att brukarstyrd inläggning införs inom psykiatrin i Region Jämtland Härjedalen.

    Område Psykiatri har BI (Brukarstyrd Inläggning) som mål för genomförande i sin verksamhetsplan 2019. BI är en självinskrivningsmetod med målet att minska självdestruktivitet, stressbelastning och långvariga inläggningar. Metoden riktar sig mot patienter med självskadeproblematik som har återkommande långa inläggningar. Med BI ges möjligheten genom ett upprättat kontrakt att patienten själv kan välja att lägga in sig under kortare perioder. Inläggningen sker i överenskommelse mellan patienten och ansvarig personal vilket ökar patientens eget ansvar, delaktighet och inflytande i sin egen vård. Patienten behöver inte ha någon kontakt med ansvarig läkare för inskrivningssamtal. Brukarstyrd inläggning har införts i flera regioner och landsting inom Sverige under de senaste åren.

    Nationellt självskadeprojekt har som uppdrag att skapa en jämlik vård för personer med självskadebeteende. Jämlik vård betyder att vård av hög kvalitet, präglad av ett gott bemötande, ska finnas tillgänglig oavsett vart i Sverige man bor. I Nederländerna har BI länge använts som en metod och genom projektet Brukarstyrd inläggning i Skåne (BIS) har självinläggningsmetoden utvärderats vetenskapligt för första gången. Projektet BI inleddes av Sofie Westling, överläkare i psykiatri, 2015. Metoden har med forskarstöd nu använts på psykiatrisk vårdavdelning i tre år. Samtliga deltagare i projektet ger i utvärdering positiv respons på behandlingen. Vid utvärdering (2017) framkom att för vissa patientgrupper hade antalet vårddagar halverats och antalet dagar i tvångsvård minskat med två tredjedelar. Under 2018 påbörjades en anpassning av metoden och utbildning för barn och unga.

    Under hösten 2018 togs kontakt med läkare och forskare i Lund, som har utvecklat en metod med forskarstöd som använts på psykiatrisk vårdavdelning i tre år. I december hölls ett möte där nyckelpersoner inom psykiatrin fick en presentation av ovanstående metod.

    Område psykiatri kommer nu att gå vidare med att under maj månad utbilda vårdpersonal där det blir aktuellt med BI. Vidare pågår erfarenhetsutbyte med andra klinikers arbete och uppföljningar kring BI för att på bästa sätt förbereda berörda kliniker inom psykiatrin inför införandet.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade svar på motionen på sitt sammanträde den 4 april 2019, § 41, och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad. Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-04-30 § 69 och tillstyrker inte nämndens beslut utan föreslår att motionen ska bifallas.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   37

    Margareta Winberg (s) har i en motion till regionfullmäktige lämnat förslag på införande av snabbspår på hälsocentraler för personer som är 75 år och äldre. I motionen framgår att vi inom en tioårsperiod kommer att ha 50% fler personer som är över 80 år, enligt en prognos från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Enligt motionen kommer detta bl a att innebära att fler äldre kommer att ha ett ökat behov av hälso- och sjukvård. För att avlasta den traditionella hälso- och sjukvården förslås därför snabbspår för denna patientgrupp som på ett enkelt sätt skulle kunna nå en sjuksköterska eller annan person för att få råd med hantering av hälsorum, hörsel- och minnesnedsättningar, läkemedelsgenomgångar med mera.

    Med begränsade resurser är det viktigt att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt och på rätt vårdnivå. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården ges på lika villkor och den som har störst behov ska få vård först. Därför har riksdagen beslutat om att prioriteringar i hälso- och sjukvården ska bygga på en värdegrund. Värdegrunden innehåller tre principer:

    • Människovärdesprincipen innebär att alla människor är lika mycket värda och har rätt till vård oavsett ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning.
    • Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de svåraste sjukdomarna ska få vård först. Vårdpersonalen ska särskilt tänka på de svagaste patienterna, till exempel de som inte kan tala för sig och som inte känner till sina rättigheter.
    • Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt av behandlingen. Om till exempel två olika behandlingar ger samma effekt så bör den som kostar mindre väljas.


    Enligt riksdagens beslut är de tre principerna rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. (1177.se)

    Att inom hälso- och sjukvården låta en åldersgrupp gå före en annan strider mot människovärdesprincipen då behovet av råd även förekommer i andra åldrar.

    Det pågår en nationell utredning, ”Samordnad utveckling av god och nära vård”, om bland annat primärvårdens roll i hälso- och sjukvårdssystemet med utgångspunkt för en utökad närhet till patienten. Arbetet leds av Anna Nergårdh där hon i sitt första delbetänkande (SOU 2017:53) angett att för att klara behovet av primärvård behöver den förstärkas. Särskilt viktigt är att förbättra vården för dem med störst behov. I en tidigare utredning om Effektiv vård (SOU 2016:2) föreslogs att primärvården skulle organiseras i form av allmän och riktad primärvård där den riktade primärvården skulle omfatta äldre. Detta är något som Anna Nergårdh i sin utredning inte anser finns skäl till då ålder inte är en homogen grupp och att en av primärvårdens styrkor är att den kan ge vård utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper (SOU 2018.39).

    I ett tilläggsdirektiv från mars 2017 (dir 2017:97) ska förslag lämnas på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars 2020.

    Inom Region Jämtland Härjedalen har ett stort förändringsarbete påbörjats, i enlighet med Anna Nergårdhs direktiv, med att utföra vården närmare patienten samtidigt som en översyn av samverkansavtalet med kommunerna inletts. Ett arbete som sker i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Rådgivning för äldre är en fråga som primärvården delar med kommunerna och i avvaktan på resultat av den omfattande översyn som pågår både lokalt och nationellt föreslås därför i nuläget inget snabbspår på hälsocentraler för äldre.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-05-28--29 § 107 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   38

    Ann-Marie Johansson (S) har inkommit med en motion om kvalificerad vård i hemmet för fler patienter. Motionären föreslår att ett försök görs där läkare på välbemannade hälsocentraler får ett utökat uppdrag för vård av patienter i hemmet med mobila närvårdsteamet som handledare. Sedan 2017 finns det ett mobilt närvårdsteam (MiNT) som tagit hand om patienter med komplexa, komplicerade tillstånd och som ofta varit i behov av vård på sjukhus. MiNT arbetar över hela länet och under de två första åren har återinskrivningar för denna patientgrupp minskat ordentligt. Berörda patienter har istället fått kvalificerad vård i hemmet. MiNT finansierades till en början med stimulansmedel men från och med 2019 föreslås det ingå i ordinarie verksamhet.

    Förvaltningsområde Hälso- och sjukvård arbetar nu med en övergripande strategi för vården i Region Jämtland Härjedalen där riktningen går mot ’Nära vård’. Detta innebär att vården tillsammans med patienten utformar vården så att den ger närhet och trygghet, både geografiskt och relationellt. Strävan är att vården ska flyttas från sjukhuset och ut i andra vårdformer. Behovet av vårdplatser torde som en följd av detta minska vid sjukhuset. Nära vård är ett nytt förhållningssätt, inte en ny organisation, gällande hur Regionen tillhandahåller vård till dem som behöver den. Redan nu finns ett nära samarbete mellan primärvården och den specialiserade vården och det byggs kontinuerligt upp mer nära samverkan mellan dessa områden. I strategin och förhållningssättet Nära vård ingår självklart MiNT men det finns också planer på att utöka läkarbesök i hemmet inom primärvården. Redan nu testas sådant arbetssätt med Odensala hälsocentral som utgångspunkt. En av läkarna som ingår i testet har specialkompetens inom geriatrik och ingår även i MiNT. Detta gör att kompetensöverföring sker på ett naturligt sätt.

    Den inlämnande motionen är i samma riktning som regionens strategi mot Nära vård. Testet som nu utförs kommer att utvärderas och utifrån ett, förhoppningsvis, gott resultat kommer spridning att ske. Att ta tillvara kompetens och erfarenhet från MiNT är viktigt och kan ske på olika sätt, till exempel via handledning eller konsultationer. Handledning är också en resursfråga, främst vad gäller tid som då tas från patienttid. Primärvårdsläkare som gör hembesök har en hög kompetens men det finns säkert fall där MiNT kan stödja beslut alternativt ta över patienten.
     

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-05-28--29 § 108 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   39

    Sonny Hoffman (V) har inkommit med en motion om att Region Jämtland Härjedalen bör anta centrala och heltäckande riktlinjer för att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

    Tillgänglighetsarbetet är viktigt ur både ett samhälls- och arbetsgivarperspektiv såsom beskrivs i motionen. Region Jämtland Härjedalen har enligt beskrivningar i bifogat svar riktlinjer för att möta behoven av utveckling och anpassning inom verksamhetens samtliga delar ur ett tillgänglighetsperspektiv. Mot bakgrund av detta är regionens bedömning att ett helhetsansvar för utvecklingen av tillgänglighetsfrågorna och funktionshindrade personers bidrag till välfärden finns inom befintliga styrande dokument och processer. Tillgänglighetsfrågorna ska ingå som en integrerad del av verksamhetsdriften i stort. Därigenom ingår tillgänglighetsfrågorna i ordinarie verksamhetsdrift och kommer kontinuerligt utvecklas för att både på kort och lång sikt möta verksamhetens och medborgarnas behov.

    Motionen bör, med motiveringen ovan, anses besvarad.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   40 Ladda ner alla filer under punkten