Region Jämtland Härjedalen har en sterilcentral placerad vid Östersunds sjukhus som står inför omfattande återinvesteringsbehov. Sterilcentralen ger service till sjukhuset och länets hälsocentraler. Vid sterilcentralen desinficeras, packas och steriliseras gods (instrument). Här sköts även beställning och förrådsförvaring åt operationsavdelningen och anestesiavdelningen.
Vid regionstyrelsens sammanträde 2017-05-31, § 130, beslutades därför att:
1. Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med Region Västernorrland utreda möjligheten och förutsättningar för samarbete rörande sterilcentralen och samordning av logistik.
2. Om samverkan med Landstinget Västernorrland inte är möjlig får regiondirektören i uppdrag att utreda alternativa och kostnadseffektiva arbetssätt inom steriliseringscentralens verksamhet samt möjligheter till samverkan med annan extern part gällande sterilisering av sjukvårdsutrustning.
Utredningen återrapporterades till Regionstyrelsen 2017-10-04, § § 222. Utredningen hade sett över förutsättningarna för Region Jämtland Härjedalen att samverka med Landstinget Västernorrland rörande sterilteknisk verksamhet. Utpekade samverkansområden var Samnyttjande av sterilcentral/logistik och Gemensam upphandling/drift- och serviceavtal.
Den rådande trenden inom svensk sjukvård är att utvidga de steriltekniska verksamheter som ryms inom sjukhusen, upprätta sterilcentraler så nära den opererande verksamheten som möjligt i syfte att förkorta ledtider och patientflöden. Utredningen konstaterade att en utlokalisering av sterilcentralen inte torde kunna ge några väsentliga ekonomiska besparingar. Långa ledtider och nödvändig utökning av instrumentlager och godshantering gör att de besparingar som erhålls torde bli försumbara. Ytterligare ett flertal aspekter måste beaktas, såsom patientsäkerhet, sårbarhet och patientflöden. Östersunds sjukhus är ett akutsjukhus och behöver därför upprätthålla viss sterilteknisk verksamhet. Det är således inte rimligt att flytta hela den steriltekniska verksamheten till exempelvis Sundsvall. Utredningen belyste även möjligheten att flytta delar av verksamheten. Dock konstaterades att detta alternativ investeringar i paritet med de investeringar som krävs för att hålla nuvarande sterilcentral i full drift. Idag finns inget samarbetsavtal mellan Landstinget Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen avseende upphandling av steriltekniska produkter och/eller serviceavtal. Utredningen rekommenderade att Region Jämtland Härjedalen ska se över möjligheten att samarbeta med exempelvis Landstinget Västernorrland för att hitta kostnadsbesparingar inom upphandlings-/avtalsområdet.
Som nästa steg genomförde Område Akutvård under 2018 en rapport från den utredning som gjorts av investeringsbehovet på sterilcentralen. Utredningen utgick från två alternativ för investering till sterilcentralen, där båda alternativen innebär en utökad maskinpark:
- Alternativ 1: Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer samt AGS
- Alternativ 2: Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer, AGS samt delvis övergång till container
Området påpekar i rapporten att befintlig maskinpark är mycket äldre än sin förväntade livslängd och för vissa maskiner finns inte längre reservdelar att tillgå. För att förhindra en reducerad kapacitet eller ett totalt stillestånd av verksamheten på sterilcentralen behöver maskinerna ersättas med nya. Skulle ångpannans styrkort haverera skulle det innebära ett fullständigt stopp av autoklavverksamheten (maskiner för sterilisering av sjukhusinstrument) på sterilcentralen. I ett sådant läge kommer samtliga autoklaver på sterilcentralen att vara obrukbara. Ett totalt driftstopp skulle slå hårt mot den opererande verksamheten genom att planerade operationer behöva skickas till andra regioner, med en betydande kostnad till följd. Vid ett längre driftstopp av ångpannan kan det dessutom bli svårt att utföra även akuta operationer.
Alternativ 2 avseende investering till sterilcentralen innebär:
- Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer, AGS (1,6 miljoner kronor) samt delvis övergång till container.
- Total kostnad för ombyggnation och maskinpark 19,5 miljoner kr varav beräknat utbyte av maskinpark och kringutrustning uppgår till 14,6 miljoner kr.
Ärendet har behandlats i Region Jämtland Härjedalens investeringsråd där rådet ansett att investeringsbehovet är nödvändigt och därför rekommenderat investeringen och ärendet har informerats om på Regionledning.
I fastighetsutvecklingsvisionen planeras verksamheten ligga i en ny lokal på annat ställe i byggnaden. När det kan vara färdigställt är svårt att avgöra men det är stor sannolikhet att det tar minst 5-10 år och då är denna ombyggnad nödvändig oavsett.
Efter att ha diskuterat och inhämtat ytterligare information från sakkunniga och lekmän (fastighetschef, MTA mm) i samband med rapportens färdigställande rekommenderar ekonomidirektören tillika investeringsrådets ordförande att investeringen bör genomföras. Detta med hänsyn till effektivitet, produktion, arbetsmiljö, minskad miljöpåverkan och kostnadseffektivitet.
Ärendet om ombyggnation av sterilcentralen behandlades på regionstyrelsens sammanträde den 29 maj 2019, § x. Beslutsförslaget var då att regionstyrelsen skulle föreslå regionfullmäktige att:
1. Investering i maskiner och ombyggnation av sterilcentralen ska genomföras enligt utredningens förslag Alternativ 2.
2. Investeringskostnaden på 19 461 500 kr beviljas som extra investeringsutrymme för verkställighet 2019 - 2020.
Ärendet återremitteras för att beslutas om vid ett extra styrelsesammanträde i samband med fullmäktige i juni, för att klargöra om AGS system kan lyftas ut ur investeringen, om verksamheten kan hålla tillräcklig kapacitet med två autoklaver om verksamheten planeras med flera skift samt vilka investeringskostnader som gäller för 2019-2020. En utredning har genomförts utifrån frågeställningarna. Utredningen visar att det går att lösa uppställningen av diskdesinfektorerna både med och utan AGS. Men konsekvensen blir en betydligt trängre arbetsmiljö runt maskinerna och sämre logistik i godsflödet. Med tillgång till enbart två autoklaver blir verksamheten mycket sårbar med risk för ökade personalkostnader och kapacitetsbrist. Däremot finns det anledning att utreda vidare hur investeringen påverkar kostnadseffektiviteten och justera driftbudgetar med motsvarande belopp. Slutligen finner utredningen att inga investeringskostnader bedöms belasta 2019, följaktligen belastas 2020 likvidmässigt med hela investeringen. Utifrån det som konstateras ovan är den samlade bedömningen att investering av lokal och maskiner bör genomföras som tidigare föreslagits enligt alternativ 2 i utredning från Område Akutvård 2018.
Medel för finansiering avsätts genom lån för utökning av investeringstaket 2019.
Bilagor