• För att begränsa risken för smittspridning genomförs regionfullmäktiges sammanträde digitalt med samtliga ledamöter utom presidiet på distans.

    Allmänheten, media, revisorer och icke tjänstgörande ersättare uppmanas att följa fullmäktiges sammanträde via webbsändningen.

    www.regionjh.se/webbtv

    Bilagor

  •   2

    Sammanträdet öppnas, upprop

  • Justering 28 oktober kl. 13.00

  • Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

  • Linnéa Haggren (KD) avsäger sig den 6 oktober 2021 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

    Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 14 oktober 2021 att Karl-Erik Lundin (KD) utses till ledamot i Linnéa Haggrens ställe, samt att Stig Andersson (KD) utses till ersättare i Karl-Erik Lundins ställe.

     

  •   7

    Fullmäktiges presidiums information 2021

  • Regionfullmäktiges presidium har ett övergripande ansvar för demokrati, jämställdhet, jämlikhet och integration. Regionfullmäktige beslutade den 17 juni 2020, § 42, att anta Deklaration för en stark demokrati. Deklarationen är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del av kommitténs arbete med att etablera den nationella samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. Som en del i arbetet har Region Jämtland Härjedalen arbetat fram ett antal åtaganden för demokrati. Flera aktiviteter har redan genomförts under 2020 och 2021. Det pågår också ett arbete med att inför regionfullmäktiges möte i november 2022 ta fram en demokratistrategi med tillhörande förslag på handlingsplan för 2021-2022. En aktivitet som ska inkluderas i den planen är en regional demokrativecka.

    Deklarationen för en stark demokrati syftar till att ena de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra fler att ta tydlig ställning och arbeta för att stärka demokratin. De aktörer som har signerat deklarationen har åtagit sig att under åren 2020–2021 bidra till de åtaganden som anges i deklarationen. Region Jämtland Härjedalen vill, liksom andra aktörer, bidra till att demokratin står sig stark även i framtiden genom att

    • Verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet,
    • Arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin, och
    • bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.


    Demokrativeckan föreslås ska genomföras v 47 (22-28/11) 2021. Under veckan kommer en rad aktiviteter och event att genomföras som belyser olika aspekter av demokrati. Innehållet ska riktas till anställda inom region, kommun, länsstyrelse och allmänhet. Utöver debatter och föreläsningar finns även planer på att medverka vid en filmfestival och upprätta utställningar med demokrati som gemensam nämnare. På detta sätt är målet att öka medvetenheten och kunskapen om demokratins betydelse bland regionens invånare och under samlingsnamnet ”Vår demokrati - värd att värna varje dag” säkra att den står sig stark även de kommande 100 åren. Planering av veckan kommer att fortsätta under oktober och november.

    Region Jämtland Härjedalen är huvudarrangör av demokrativeckan men eventen sker i samarbete med olika aktörer. Stiftelsen Jamtli, Länsstyrelsen, Stiftelsen Gaaltije och Folkets bio är exempel på aktörer som ställt sig positiva till att delta men samtal pågår också med ytterligare aktörer. Parterna kommer på olika sätt att bidra, till exempel genom egna arrangemang, marknadsföring och subventionering av lokalhyra. Region Jämtland Härjedalens kostnader utgörs bland annat av lokalkostnader, kringkostnader för arrangemang såsom föreläsare, resor mm och stöd till samverkande parter. Kostnaderna beräknas som mest uppgå till 350 000 kronor och föreslås finansieras inom ramen för regionfullmäktiges budget 2021. I delårsrapporteringen per augusti 2021 hade regionfullmäktige (objekt 6026) ett positivt resultat på + 900 tkr.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-10-19 § 194 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade 2018-12-11, § 178, att utse ordförande Thomas Andersson (C) som utgivare för fullmäktiges webbsändningar och att godkänna förste vice ordförande, Linnea Haggren (KD) som ställföreträdande utgivare för webbsändningar.

    Det är ansvarige utgivaren som utser ställföreträdande utgivare. Linnea Haggren är inte längre vice ordförande i fullmäktige. Ansvarige utgivaren har därför entledigat henne och i stället utsett nuvarande förste vice ordförande Eva-Britt Boij (L) till ställföreträdande utgivare.

    Enligt reglerna ska den som utsett den ansvarige utgivaren också godkänna den ställföreträdande utgivaren. Regionfullmäktige föreslås därför godkänna Eva-Britt Boij som ställföreträdande utgivare.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-10-19 § 192 och tillstyrker presidiets förslag.

    Bilagor

  • 1. Medborgarförslagen om att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare (RS/815/2020 och RS/182/2021) har tidigare fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober. Beredningen har dock blivit ytterligare fördröjd och förslagen föreslås därför besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 30 november-1 december 2021.

    2. Medborgarförslag om gratis mensskydd på kommunala toaletter (RS/228/2021) har tidigare fördelas till regionstyrelsen och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober. Beredningen har dock blivit fördröjd och förslaget föreslås därför besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 30 november-1 december 2021.

    3. Medborgarförslag om specialistkompetens inom palliativ vård (RS/628/2021) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 februari 2022.

    -----------

    4. Motion från Marie Svensson (V) om införande av ungdomsmottagningar i varje kommun i Jämtland Härjedalen, och utreda förutsättningar för att etablera digital ungdomsmottagning (RS/705/2021) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 februari 2022.

    Bilagor

  •   11

    Regionstyrelsens rapport till regionfullmäktige 2021

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden

    Regionala utvecklingsnämnden

    Gemensamma nämnden för upphandling

    Gemensamma nämnden för samverkan

    Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

    Patientnämnden

    Regionens revisorer

  • Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

  • Enligt 4 kap 29-32 §§ kommunallagen får kommuner och landsting ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).

    Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp.

    Den 25:e november 2020 (§123) beslutade regionfullmäktige om utbetalning av partistöd för år 2021. Under hösten 2021 upptäcktes ett fel i beräkningsunderlaget där en del av partistödet inte hade blivit korrekt uppräknat. . I kolumnen för Stöd per mandat, hade den uppräknade summan endast fyllts i för Socialdemokraterna. För övriga partier var summan samma som för år 2020. Ekonomiavdelningen har korrigerat summan för de berörda partierna och en kompletterande utbetalning ska ske. De partier som berörs av korrigeringen och därmed kommer få en extra utbetalning är Centerpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet.

    Bilagor

  • Torsta AB ägs av Region Jämtland Härjedalen (45 %), Jämtland gymnasieförbund (20 %), LRF Lantbrukarnas Ekonomi Aktiebolag (15 %), SCA Skog AB (5 %), Sveaskog AB (5 %), AB Person Invest (5 %) och Skogsägarna Norrskog Ekonomisk förening (5 %). Det har under våren 2021 framkommit behov av att justera nu gällande ägardirektiv för Torsta AB. Detta utifrån den diskussion om måluppfyllnad som fördes vid det ägarmöte som hölls i april 2021. Nedanstående förändringar är de som föreslås.

    Punkten:

    • drivas affärsmässigt med målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på 3–5 % och ha en soliditet på 5–15 % beräknat på justerat eget kapital (EK + 78 % av obeskattade reserver).


    Byts ut till:

    • Bolaget ska rullande över treårsperioder gå med vinst och rörelseresultatet före avskrivningar skall vara på en sådan nivå att det möjliggör investeringar och underhållsinsatser.
      Ha en soliditet på 5 – 15 % beräknat på justerat eget kapital (EK + 78 % av obeskattade reserver).


    Det reviderade ägardirektivet kommer att behandlas på en extra bolagsstämma som är planerad till 25 oktober 2021.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-10-05--06 § 183, och tillstyrker nämndens förslag.

    Bilagor

  • Landstingsbostäders bolagsordning reviderades senast vid regionfullmäktiges sammanträde 2021-06-23 § 92. Bolagsverket har därefter till bolaget inkommit med ett föreläggande om att Punkt 12 i bolagsordningen angående kallelse måste innehålla på vilket sätt man kallar, exempelvis via post eller e-post.

    Bolagsordningen föreslås därför revideras genom att i punkt 12 lägga till ”ska ske genom post eller e-post”.

    Bilagor

  • Landstingsbostäder i Jämtland AB ägs till 100% av Region Jämtland Härjedalen. Landstingsbostäders uppdrag enligt bolagsordningen är att inom Region Jämtland Härjedalens verksamhetsområde förvärva, äga, bebygga, förvalta och avyttra fastigheter, tomträtter och bostadsrätter. Ändamålet är att bolaget ska med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen inom Region Jämtland Härjedalens verksamhetsområde. Verksamheten ska bedrivas för Region Jämtland Härjedalen, i första hand i rekryteringsfrämjande syfte. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer.

    Landstingsbostäder har lämnat en begäran till Region Jämtland Härjedalen om borgen för låneförpliktelser hos Kommuninvest i Sverige AB med ett högsta lånebelopp på 50 000 000 kronor. Syftet med begäran är att få bättre lånevillkor och därmed lägre räntekostnader. Begäran förutsätter att ingen borgensavgift uttages från bolaget.

    Landstingsbostäder har idag lån för fastighetsinvesteringar i bank genom Stadshypotek på sammanlagt 42 123 717 kronor och räntekostnaden för fastighetslånen uppgick till 681 740 kronor 2020. Genom borgen ges möjlighet att ta upp lån från Kommuninvest i Sverige AB där Region Jämtland Härjedalen sedan flera år är medlemmar. Kommuninvest har historiskt haft en konkurrenskraftig nivå på låneräntan för sina medlemmar.

    Den här sortens åtgärd kan eventuellt utgöra ett otillåtet statligt stöd. Regelverket utgår från EUs-statsstödsregler i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artiklarna 107-109 samt praxis från domstolarna.

    För att en åtgärd ska utgöra ett statsstöd ska samtliga fem kriterier vara uppfyllda:

    1. ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel (offentliga medel)

    2. ekonomisk verksamhet och erbjuder varor och tjänster på en marknad (företagskriteriet)

    3. innebär ett gynnande (gynnandekriteriet)

    4. når vissa företag eller viss produktion (selektivitetskriteriet),

    5. hotar att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna (konkurrens- och samhandelskriteriet)


    1. Enligt Upphandlingsmyndigheten är kriteriet offentliga medel alltid uppfyllt för ett kommunalt eller regionalt borgensåtagande.

    2. Är mer eller mindre bara verksamheter som ägnar sig åt myndighetsutövning som inte uppfyller det här kriteriet. Spelar ingen roll om verksamheten är t.ex. icke-vinstdrivande verksamhet.

    3. Utan marknadsmässiga villkor är kriteriet uppfyllt. Här behöver frågan om villkoren är marknadsmässiga besvaras. Vilka villkor skulle en bank ställa upp? Vad skulle alltså accepteras av en kommersiell aktör? Är villkoren för kommunens eller regionens borgen marknadsmässiga så är gynnandekriteriet alltså inte uppfyllt.

    4. Är uppfyllt om borgensåtagandet avser en viss skuld eller en viss ekonomisk verksamhet (företag). Enligt Upphandlingsmyndigheten är kriteriet alltid uppfyllt då ett borgensåtagande riktar sig till ett eller flera företag.

    5. Erhåller företaget en sådan fördel att det snedvrider konkurrensen?
    En åtgärd anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, enligt Upphandlingsmyndigheten, om det finns en risk att stödåtgärden förbättrar stödmottagarens konkurrensposition jämfört med andra företag som det konkurrerar med. Detta blir fallet redan genom att mottagaren på grund av stödet slipper kostnader som mottagaren annars själv hade fått bekosta i sin dagliga verksamhet.

    Påverkar stödet handeln mellan medlemsstaterna?
    I mål nr 6005-15, 112-16, Förvaltningsrätten i Uppsala, konstaterar domstolen att uthyrning av bostäder är sådana tjänster som kan vara föremål för investeringar inom unionen.
    För att det här kriteriet ska vara uppfyllt räcker det att stödet riskerar att snedvrida konkurrensen och att stödet riskerar påverka handeln mellan medlemsstaterna. Det behöver alltså inte fastlås att så faktiskt är fallet.

    Med beaktande av statsstödsreglerna och att bolaget enligt bolagsordningen ska bedrivas enligt affärsmässiga principer bör en marknadsmässig borgensavgift tas ut.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen är bostadsrättsägare i Brf Åkerärtan i Odensala där Odensala hälsocentral är etablerad. Hälsocentralen har legat där sedan fastigheten byggdes.

    Föreningen består av flera bostadsrätter där regionen innehar störst andel (64,69 %), Östersunds kommun har 19,67 % och några fler ägare på några procent var har sin andel. Utöver det finns 10,48 % som ägs av föreningen.

    Under en längre tid har fastigheten haft brister och stora problem med OBO (Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa) och trots många försök att komma till rätta med detta har det inte lyckats. Styrelsen i Åkerärtan har bekostat och genomfört utredningar som understödjer regionens problem.

    Som en del i en översyn av strukturen för den regiondrivna primärvården i Östersund beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden 2020-10-24 § 98 att Odensala HCs verksamhet ska flytta ur befintliga lokaler och att en utredning ska göras om framtida lokalisering. I väntan på en långsiktig lösning har regionen hyrt in tillfälliga modulsystem för att kunna evakuera vissa funktioner från Odensala HC.

    Med anledning av ovanstående har Brf Åkerärtan vid styrelsemöte den 2021-02-18 beslutat att hos medlemmarna i föreningen begära att bostadsrättsföreningen Åkerärtan upplöses.

    Vid upplösningen kommer en fastighetsöverlåtelse att ske. Enligt styrelsen för Åkerärtan planeras en överlåtelse av fastigheterna att ske till marknadsmässiga villkor, genom en strukturerad process med stöd av fastighetsvärderare och/eller mäklare.

    Östersunds kommun utreder för närvarande sitt behov av fastigheten.
    Vid en försäljning av fastigheten behöver Region Jämtland Härjedalen säkerställa att Odensala HC kan hyra lokalerna tills ett beslut om lokalisering av ny hälsocentral har tagits och en flytt kan göras. Regionen behöver ha fortsatt dialog med Östersunds kommun och övriga medlemmar innan slutligt beslut om fastighetsöverlåtelse och likvidation av föreningen tas.

    En extra föreningsstämma är planerad till den 17 november.

    Bilagor

  •   21

    Onsdag 20 oktober 2021, sammanträdet öppnas, upprop och kulturinslag

  • Inkommen fråga:

    • Fråga till allmänhetens frågestund om hur regionfullmäktige kan bli en tillgång för regionens kärnverksamhet och patienter


    ---------

    Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 14 oktober kl. 13.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Frågeställaren har möjlighet att delta antingen digitalt eller fysiskt.

    Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

    Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, skickas till region@regionjh.se eller skickas till:
    Region Jämtland Härjedalen
    Box 654
    831 27 Östersund

    Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

    Bilagor

  • Det har inkommit ett medborgarförslag där förslagsställaren föreslår att elevhälsan på skolan samt psykosociala enheten på hälsocentralerna ska vara första linjen för barn och ungdomar med psykiskt dåligt mående.
    Om hälsocentralens psykosociala enhet skulle kunna utgöra första linjen tillsammans med elevhälsan så kan fler barn och ungdomar med lättare psykisk ohälsa få hjälp och behandling där medan barn ungdomar med allvarligare former av psykisk ohälsa bli remitterade till BUP.

    I Region Jämtland Härjedalen finns Jämtbus överenskommelsen mellan Regionen och länets kommuner. Utifrån överenskommelsen ligger första linjen för barn och ungdomar under 18 år framförallt på Barn och ungdomspsykiatrin, samt i viss mån på Ungdomsmottagningen som i sitt uppdrag skall; arbeta förebyggande, främjande och till viss del behandlande avseende den unges psykiska- och fysiska hälsa samt upptäckt av riskbruk hos unga i åldrarna 13-22 år. Elevhälsan har enligt Jämtbus visst första linjeansvar;
    ”Elevhälsan kan på rektorns uppdrag göra allsidiga psykologiska/psykosociala elevutredningar/bedömningar. En allsidig utredning/bedömning inom första linjen är främst för att ge en fördjupad förståelse för, och kunskap om, elevens behov. Utredningen/bedömningen ska framförallt tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan, men kan också ligga till grund för vidare insatser.”

    Väntetiderna till BUP är alltför lång med väntetider framförallt till färdigställda neuropsykiatriska utredningar och nybesök. För närvarande har framförallt BUP:s mottagning med telefonrådgivning och kortare behandlingsinsatser första linje patienter. Men även BUP:s filialverksamhet där fasta medarbetare på BUP Östersund har ansvar mot ytterkommuner möter en del första linje patienter. Särskilt när man reser ut i länet. Detta säkerställer rätt kompetens men är såklart en utmaning med avstånd. Filialen på BUP reser ut regelbundet i länet och numer sker även besök via video. I besöksstatistik kan man se att patienter ute i länet har lika mycket besök och kontakter som patienter boende i Östersund.

    Att lägga första linje psykisk ohälsa på Primärvården kan vara ett alternativt men erfarenheterna från landet är inte odelat positiva.
    ”Uppdrag psykisk hälsa” på SKR gjorde 2017 en översyn i alla regioner och missnöjet med kompetensen på första linjen och den förväntade avlastningen på ”specialist BUP” var genomgående. En slutsats var;
    ”Få ser att inflödet har mattats av patienter till den specialiserade nivån. Möjligen arbetar man nu med den tunga patientgruppen i högre utsträckning på fler platser. Det är egentligen bara Region Skåne som är tydligt nöjda med sin Första Linje och där driver man den i egen regi.”

    Nybesöken mäts i andelen som får nybesök inom 30 dagar och ligger f.n. på ca 40%. BUP:s mottagning förstärks under hösten 2021 i syfte att öka tillgängligheten inom första linje uppdraget. Väntetiden till Primärvården i länet är god i de delar som mäts. Framförallt bedömning av det medicinska behovet och tid för läkarbesök. Väntetiden till de psykosociala enheterna är dock betydligt längre avseende kontakt med psykolog eller Socionom. Barn och ungdomar med psykisk ohälsa träffar i första linje verksamheter i landet framförallt Socionomer och Psykologer. Varför väntetid till besök hos dessa yrkeskategorier är av större intresse än väntetid till allmänläkare.

    I nya Divisionen Nära vård kommer Primärvård, Ungdomsmottagning och BUP vara samorganiserad. Detta kan medföra bättre samverkan generellt men även öka möjligheter till mer tillgänglig vård utan att för den delen lägga ut hela första linje uppdraget på primärvården.

    Det pågår även en statlig utredning som leds av Peter Almgren kring ”sammanhållen god och nära vård för barn och unga”. Utredningen har kommit med ett första betänkande. Denna inbegriper även elevhälsans roll avseende första linjen psykisk ohälsa.  Elevhälsan har den stora fördelen att den kan nå samtliga barn och ungdomar när det gäller tidiga insatser mot psykisk ohälsa. Det är viktigt att nu se vilka direktiv och eventuella lagändringar utredningen kommer att medföra, särskilt avseende samverkan och uppdrag.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-10-05--06 § 187 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

    Bilagor

  • Med anledning av att medicinska fotvårdare i Strömsund avslutar sina uppdrag för Region Jämtland Härjedalen har tre medborgarförslag inkommit med önskemål om att behovet av fotvård i Strömsund tillgodoses (RS/376/2021, RS/389/2021 och RS/395/2021).

    Region Jämtland Härjedalen subventionerar patienter i behov av medicinsk fotvård som har diabetes, reumatism och nedsatt cirkulation i underbenen upp till max fyra gånger per år. Från år 2022 kommer även patienter med svår psoriasis på fötterna ingå i gruppen. Detta behov åligger Region Jämtland Härjedalen att tillgodose.

    Övriga behov av fotvård ansvarar och bekostas av medborgaren.

    Från 2013 införde Region Jämtland Härjedalen ett vårdval för medicinsk fotvård, som innebär att patienterna kan välja vart de vill i länet att få sin subventionerade fotvård utförd. Enligt patientlagen har man även rätt att få sin vård utförd inom andra regioner i Sverige. I detta fall har några patienter boende i Backe valt att få sin medicinska fotvård utförd i Västernorrland.

    Av olika anledningar råder för närvarande inom flera delar av länet en brist på medicinska fotvårdare med avtal eller anställning inom Region Jämtland Härjedalen. Detta gör att nuvarande fotvårdare är hårt belastade.

    Region Jämtland Härjedalen kommer att genomföra rekryteringskampanjer under hösten och från 2022 även höja ersättningen till fotvårdarna i hopp om att kunna locka fler fotvårdare att ansluta sig till vårdvalet för medicinsk fotvård alternativt anställas vid hälsocentralen. En förfrågan kommer även att göras till de med nuvarande avtal i andra delar av länet om de kan tänka sig att arbeta nån dag i veckan med fotvård på de orter där det idag saknas fotvårdare med rätt kompetens. Med detta hoppas Region Jämtland Härjedalen att även Strömsunds invånare i behov av medicinsk fotvård kommer att tillgodoses inom närområdet.

    Bilagor

  • Regionens revisorer har inkommit med en delårsrapport per augusti 2021. Revisorerna har granskat regionens verksamheter i regionstyrelse samt nämnder enligt beslutad revisionsplan. Planerade granskningar rör ekonomistyrning, personalförsörjning, produktions- och kapacitetsplanering, psykiatri, investeringsprocess och kris- och katastrofberedskap. Granskningar inom löner och arvoden samt barn- och ungdomspsykiatri är redan genomförda.

    Deltagande på seminarieutbildningar och konferenser har skett digitalt på grund av pandemin. I maj genomfördes den årliga revisionskonferensen för Norr-regionerna av region Västerbotten. Konferensen belyste bland annat krisberedskap, vaccinationssamordning under pandemin och pandemins påverkan på ansvarsprövningen.

    Regionens revisorer har haft sju digitala sammanträden hittills i år. Under oktober har Region Jämtland Härjedalens revisionskontor värdskapet för Norrlandsregionernas årliga tjänstemannakonferens.

    Inom länet har nätverket för kommunal revision haft fyra digitala nätverksträffar där olika revisionsfrågor och planeringsdiskussioner avhandlats.

    Det ekonomiska resultatet är bättre än budget beroende på ökade intäkter för utfört arbete åt Östersunds kommuns revisorer samt lägre personalkostnader och mindre kostnader för resor och utbildningar. Konsultkostnaderna har ökat då flera granskningar har fått upphandlas externt, främst på grund av brist på egna resurser.

    Prognostiserat resultat för 2021 bedöms bli +100 tkr mot budget.

    Bilagor

  • Patientnämnden har inkommit med en delårsrapport per augusti 2021. Nämnden har under året bl.a. arrangerat Regional politikerkonferens med tema samisk hälsa. Konferensen genomfördes digitalt i början av maj med ca 50 deltagare. Konferensens innehåll, tema och upplägg var mycket uppskattat.

    Under årets åtta första månader har klagomål och synpunkter relaterade till Covid-19 ökat och nämnden har tagit emot 63 synpunkter och klagomål på vården som på olika sätt kan relateras till pandemin. Klagomålen handlar fortfarande om uppskjuten/inställd vård och behandling, brister i hygienrutiner samt osäkra sjuktransporter. De handlar även alltmer om bokning av vaccinationer och information kring detta.

    I patientnämndens uppdrag ingår att tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården och hjälp med att vända sig till rätt myndighet. Patientnämnden har i år börjat registrera dessa rådgivande/informerande telefonsamtal på ett mer strukturerat sätt. Det har inkommit ungefär 230 samtal inom området under perioden och merparten av samtalen kommer från medborgare.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med augusti 2021 var positivt och uppgick till 304 miljoner kronor, vilket var 210 miljoner kronor bättre än budget.

    Nettokostnadsutvecklingen fram till och med augusti var 3,9 procent, 113 miljoner kronor högre än föregående år.

    Verksamhetens intäkter var 301 miljoner kronor högre än föregående år, främst på grund av intäkter från område Kollektivtrafik med cirka 138 miljoner kronor som inte var med föregående år, samt högre riktade statsbidrag med 161 miljoner kronor. Patientavgifter var ungefär 17 miljoner kronor högre än föregående år medan försäljning hälso- och sjukvård var cirka 7 miljoner kronor lägre.

    Bruttokostnaderna har ökat med 414 miljoner kronor, motsvarande 11,7 procent. Efter april månad påverkades resultatet med en justering med cirka 110 miljoner kronor efter nytt livslängdsantagande vid beräkning av pensionsskulden. Detta samt förändrad pensionsprognos innebär att pensionskostnaderna har ökat med 145 miljoner kronor, motsvarande 56 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 57 miljoner kronor jämfört med föregående år, 3,8 procent.

    Justeras bruttokostnaderna för område Kollektivtrafik med 309 miljoner kronor som inte ingick i verksamheten före 1 juli föregående år, så var istället bruttokostnadsökningen 3 procent.

    Helårsprognosen efter augusti har förbättrats ytterligare och beräknas uppgå till 190 miljoner kronor. Bruttokostnaderna var högre än budget men även intäkterna var högre, så nettokostnaden totalt för verksamheten var efter augusti bättre än budget. Skatteintäkter och bidrag var bättre än budgeterat, dock är det fortsatt mycket osäkert hur kostnader och bidrag kommer att påverka resultatet resterande del av året, bland annat kostnader för den uppskjutna vården.

    Av de 62 resultatmålen är 21 procent uppnådda, 66 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning och 6 procent har inte nåtts och 6 procent har inte kunnat mätas.

    Av de sexton strategiska verksamhetsmålen har två strategiska mål bedömts som otillfredsställande. Tre bedöms som tillfredsställande och elva som inte helt tillfredsställande. Av de fyra finansiella målen har ett bedömts som tillfredsställande, ett som otillfredsställande och ett som inte helt tillfredsställenade, ett mäts vid årets slut.

    Likviditeten har under året förbättrats med 107 miljoner kronor till och med augusti. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 328 miljoner kronor under perioden, ingen amortering av lån har skett under perioden. Nästa amortering av lån planeras till november.

  • I Region Jämtland Härjedalen arbetar förtroendevalda och medarbetare efter en gemensam styrmodell. Det betyder att det finns en enhetlig och systematisk struktur för hur Region Jämtland Härjedalen verksamhet ska planeras, styras och följas upp. Styrmodellen revideras vid behov och senaste revideringen genomfördes den 17 juni 2020, § 60. Det finns nu anledning att göra nya anpassningar. Det med anledning av organisationsförändringar inom förvaltningsorganisationen samt nödvändigheten att på ett bättre sätt kunna summera regionfullmäktiges inriktning, mål och ekonomiska ramar i regionplan och budget. Ett förslag till reviderad styrmodell har tagits fram.

    De förtroendevaldas huvuduppgifter i Region Jämtland Härjedalen är att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Regiondirektör och högsta tjänstemannaledning är ytterst ansvariga för att åstadkomma resultat enligt de politiska uppdragen. Styrmodellens struktur ska säkerställa nedbrytning från inriktning, mål och ekonomiska ramar på politisk nivå till genomförande och resultat samt uppföljning i verksamheten. Målet är att klara Region Jämtland Härjedalens uppdrag och upprätthålla en god ekonomisk hushållning genom att bedriva kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet. Viktiga delar i styrmodellen är bestämmelser för hur och när mål och aktiviteter ska utformas, fastställas och följas upp. De övergripande styrdokumenten som beslutas på politisk nivå är utgångspunkt för styrningen på alla organisatoriska nivåer.

    Processen för planering, budget och uppföljning är under ständig utveckling där flera åtgärder i syfte att förbättra processen genomförts löpande. Bland annat har det administrativa IT-systemet Stratsys implementerats och är under ständig utveckling. Med Stratsys som verktyg är det mycket enklare än tidigare att följa processen från strategier och politiska mål till aktiviteter i verksamheten. Samtidigt som det kräver en betydligt större tydlighet än tidigare vad gäller formulering av mål och målvärden. Vid den senaste revideringen av styrmodellen tydliggjordes betydelsen av att föra ihop processen med budget, planering och uppföljning bättre och bland annat har processen med inspel samt gemensam tidsplan införts. I förslaget till reviderad styrmodell har dessa delar tydliggjorts ytterligare och mindre justeringar gjorts vad gäller tidsplan.

    Regionstyrelsen beslutade den 8 december 2020, § 225 att godkänna en ny förvaltningsorganisation för Regionstyrelsens förvaltning från 1 januari 2021. Beslutet innebar att divisioner inrättades i förvaltningens organisation från 1 januari 2021 men att det ska gälla fullt ut från och med 1 januari 2022. För styrmodellen innebär detta att budgetnivå under nämnd/styrelse nu innefattar division, område och avdelning vilket budget 2022 kommer att utgå från.

    Under hösten 2020 genomfördes en revisionsgranskning av Region Jämtland Härjedalens målstyrning (RS/782/2020). Enligt regionens revision syftade granskningen till att ta reda på om regionstyrelsen och nämnderna har en tillfredsställande målstyrning. I granskningsrapporten framfördes bland annat följande:

    • Regionplanen innehåller för få mätbara mål och att de mål som finns borde höra samman med god ekonomisk hushållning.
    • Regionplanen saknar rubricering om finansiella mål och att det inte tydligt framgår vilka mål för god ekonomisk hushållning som ska kategoriseras som finansiella.
    • Förekomsten av mätbara resultatmål är på en otillfredsställande låg nivå inom regionala utvecklingsnämnden och regionstyrelsen.


    Samtliga fyra strategier i regionplanen ska leda till god ekonomisk hushållning och effektivitet. Det har tydliggjorts såväl i styrmodellen som i förslag till regionplan och budget som behandlas i regionfullmäktige 19-20 oktober 2021. I föreslagen regionplan finns också för varje strategi ett antal indikatorer samt i förekommande fall mätbara mål. Med hjälp av indikatorerna kan fullmäktige följa hur ett antal prioriterade områden utvecklas. Indikatorerna ska visa på en viss riktning och säga något om samhällsutvecklingen utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. I styrmodellen finns ett avsnitt som beskriver syftet med indikatorerna. I illustrationen över styrmodellen har det förtydligats att regionplan ska innehålla finansiella mål och att verksamhetsmål, oavsett nivå, måste ha en koppling till övergripande politiska inriktningar. Vidare har det också förtydligats att hänsyn behöver tas till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i arbetet med samtliga strategier för att uppnå en hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv.

    Den styrmodell som beskrivs i det här dokumentet kommer att tillämpas fullt ut under 2022.

    Bilagor

  • Revisorerna har förmedlat budgetframställan avseende revisionsverksamheten 2022 tillsammans med preliminär revisionsplan 2022.

    Budgetäskandet för verksamhetsår 2022 är 6 mkr. Budgetramen för 2021 är 5,1 mkr. Föreslagen ökning med 0,9 mkr vilket motsvarar en ökning på 17,6%

    Under några år har regionens revisionskontor utfört uppgifter på uppdrag av Östersunds kommuns revisorer och fakturerat för nedlagt arbete. Nivån för dessa intäkter motsvarar den ökning i budgetram som revisorerna äskar inför 2022. Inför 2022 kommer detta att ändras då Östersunds kommuns anställer egna sakkunniga revisorer. Region Jämtland Härjedalens revisionskontor kommer inte utföra något arbete och därmed tillfaller ingen intäkt regionen. Detta innebär en annan arbetsbelastning för revisionskontoret och därav möjlighet att hantera revisionsgranskning av kollektivtrafiken.

    Sammantaget görs bedömningen att granskning som utförts på uppdrag av Östersunds kommun varit av större omfattning än granskningen som krävs för kollektivtrafiken och därmed förordas ej revisionens budgetäskande på totalt 6 mkr.

    Utifrån Region Jämtland Härjedalens ansträngda ekonomiska situation förordas en nettobudget motsvarande på 2021 års nivå uppräknat med LPIK enligt Ekonominytt 07/2021 samt en mindre tillskjutande budgetram på 0,1 mkr. Den tillskjutande delen för 0,1 mkr bör omdisponeras från Kollektivtrafiken då Kollektivtrafiken tidigare haft externa revisionskostnader.

    Bilagor

  • Patientnämnden har presenterat budgetframställan avseende budgetår 2022 – se RS/438:1/2021. I budgetframställan framgår att Patientnämnden äskar en budget motsvarande 3,6 mkr för budgetår 2022.

    Patientnämnden budget för 2021 uppgår till 3,2 mkr. I Regionplan och budget för planperioden 2021-2023 har tidigare föreslagit 3,3 mkr avseende år 2022.

    Patientnämnden äskar ökad budget till följd av:

    • Lönetillägg från november 2021 till november 2022 tfa avslutat chefsförordnande längre än 8 år.


    Innebär att individen får utbetalt lönetillägg enligt punkt 1.10 punkt 4 i ”Regler för tidsbegränsade avtal för chefer inom Region Jämtland Härjedalen 2015”. Detta lönetillägg är en ej bestående kostnadsökning och därav föreslås Patientnämnden ej få utökad ram för detta under 2022 - normal kostnadsnivå väntas redan år 2023.
     

    • Ökad budgetram tfa kostnadsökningar hänförliga till chefslöner och ej uppräknad budgetram 2019 samt 2020.


    Förslag är att Patientnämnden beviljas uppräkning av hela budgetramen i nivå med prognos 2022 för LPIK exkl läkemedel, motsvarar 2,5% enligt skatteunderlagsprognos från april 2021.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan med budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. Ett förslag till regionplan och budet 2022-2024 har tagits fram. Planen omfattar fyra strategier som sammantaget beskriver önskad utveckling i Region Jämtland Härjedalen de närmaste åren. För att följa hur olika delar utvecklas finns under varje strategi några indikatorer. I planen anges också drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I bilagor återfinns en förteckning över Region Jämtland Härjedalens styrdokument och ekonomiska planeringsförutsättningar.

    Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Den ekonomiska styrningen sker genom att fullmäktige i budget anvisar resurser till regionstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar utifrån de uppsatta prioriteringarna. Regionstyrelsen och nämnderna ska genom årliga verksamhetsplaner se till att nödvändiga prioriteringar görs i verksamheten så att regionfullmäktiges mål uppfylls och givna ekonomiska ramar hålls.

    De fyra strategierna som finns i regionplanen och som all planering på alla nivåer i verksamheten utgår från är Strategi för länets utveckling, Strategi för vård, Strategi för våra medarbetare och Strategi för en god ekonomi. Strategierna sammantaget är Region Jämtland Härjedalens bidrag till regional utveckling och utvecklingen av länets hälso- och sjukvård.

    Region Jämtland Härjedalen befinner sig i en fortsatt mycket svårt ekonomisk situation. Stora utmaningar väntar de kommande åren när den ekonomiska effekten av pandemin avtar. Ekonomin utmanas även av den demografiska utvecklingen, vilket innebär att fler invånare kommer vara i behov av välfärdstjänster. Det är hög tid att effektivisera och driva verksamhetsförändringar. God ekonomisk hushållning är avgörande och ska genomsyra övriga strategier inom samtliga områden. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas. Om något nytt bedöms nödvändigt måste det finansieras antingen via ökade externa intäkter eller genom att prioritera om inom eller mellan verksamheter. Fokus är att minska kostnaderna och återställa det balanserade underskottet och stärka soliditeten. Återställande av balanskravet slogs fast via årsredovisningen 2020. Det negativa egna kapitalet (-401 mkr) ska återställas senast år 2025. Detta ger ett mycket begränsat ekonomiskt handlingsutrymme under planperioden 2022–2024. 

    Skatteberäkningen?år 2022-2024?bygger på en utdebitering på 11,70 kr. Skatteintäkterna är beroende av skatteunderlagets storlek, som i sin tur beror på samhällsekonomi, arbetsmarknadsstruktur och demografi. Regionfullmäktige bestämmer skatteintäkternas storlek genom beslut om skattesats.

    De ekonomiska ramarna för nämnderna är från 2021 uppdelade på verksamhet och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium. Avsnittet om budgetramar omfattar också vilka omdisponeringar som skett mellan nämnderna för planperioden samt vilka omdisponeringar som gjorts och fördelningen av riktade statsbidrag.

    Föreslagna budgetramarutgår från de planeringsförutsättningar som är kända just nu. Men det finns fortfarande en stor osäkerhet. Framför allt vad gäller statlig kompensation utifrån pandemin och statsbidrag generellt. I december brukar riksdagen vara klar med alla beslut om statens budget. Först då kommer det att stå klart vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till och hur mycket som fördelas till regionerna. Med anledning av detta kommer budget för Region Jämtland Härjedalen att revideras i februari 2022.  

    En summering av strategierna och ekonomiska resultat summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. I Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsarbete ska alltid perspektiven jämställdhet- och jämlikhet, barnens rättigheter, miljö och ekonomi särskilt beaktas. I regionplan och budget görs det genom att det för varje strategi ska tas hänsyn till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

    Bilagor

  • Kommunallagen 11 kap 1 § lyder: ”… Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller regionen. Om kommunen eller regionen har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.”

    Riktlinjen ska utgöra ett komplement till lagar, rekommendationer och normeringar. Syftet med riktlinjen är att samla regionens övergripande principer för ekonomistyrning i ett dokument. Riktlinjerna avser att användas i ett långsiktigt och strategiskt perspektiv avseende Region Jämtland Härjedalens ekonomi. Tidshorisonten sträcker sig längre än budgetperspektivet tillika planperioden. Detta innebär att de finansiella målen i Regionplanen kan avvika från målsättningar i denna riktlinje. Riktlinjen omfattar Region Jämtland Härjedalens soliditet, finansiering, resultat och likviditet.

    Riktlinjen beaktar även avsättning och disponering av eventuell resultatutjämningsreserv (RUR).

    Bilagor

  • Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel fastställdes senast 2016-06-14--15 § 97. En översyn och förslag till revidering av befintligt reglementet har nu gjorts. Reglementet har långsiktig karaktär så enstaka justeringar har gjorts denna gång.

    Följande ändringar har gjorts:

    • Formulerat om övergripande mål för att tydliggöra att det långsiktiga målet är att med hjälp av avsättningar och kapital ska täcka hela pensionsskulden till år 2040.
    • Utförligare beskrivning om övergripande förvaltningsstrategi och riskhantering. Ändrad skyddsnivå till 80% från dagens 90%. Det innebär en normalandel aktier på 70-75% vilket ökar förväntad årlig avkastning med 1,5-2%.
    • Tagit bort realräntor specifikt som tillgångsslag, det går dock fortfarande placera i sådana om det skulle vara önskvärt.
    • Tagit bort strukturerade produkter som tillåtet tillgångsslag.
    • Ändrat tillgångslimiter för pensionsportföljen så att det fungerar med en skyddsnivå på 80%.
    • Formulerat om texten om ränte- & kreditrisk. Kredittabellen är borttagen med utgångspunkten att regionen i normalfallet endast bör placera via räntefonder.
    • Formulerat om kring valutarisk.
    • Uppdaterat avsnittet om etik och miljö så att det är ligger i nivå med andra regioner som gjort om detta de senaste åren. Restriktioner kring fossila bränslen samt möjlighet att placera i ”påverkansfonder” för att vara med mer och verka för en omställning till ett hållbart samhälle.


    Reglementet föreslås också byta namn till Reglemente för finansverksamheten.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-10-05--06 § 182 och beslutade att Alternativa tillgångar inte ska vara ett tillåtet tillgångsslag. I avsnitt 4 har detta tagits bort.

    Bilagor

  • Lars-Erik Olofsson m.fl. (KD) har lämnat in en motion om arbete 2/5 helger på samtliga kliniker.

    Kristdemokraterna yrkar på att:
    - Regionfullmäktige fattar beslut om att arbete max 2/5 helger införs på samtliga klinker på Östersunds sjukhus.
    - Kliniker med rekryteringssvårigheter bör prioriteras vid övergång till arbete max 2/5 helger.
    - Reformen skall implementeras under en övergångsperiod på max två år då man aktivt rekryterar och nyanställer den personal som krävs för ett genomförande av reformen.
    - En bonus på 1000kr/helgpass ges till de sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar varannan helg under denna övergångsperiod.

    Region Jämtland Härjedalens medarbetare och deras kompetens är helt avgörande för att säkra tillgång till en kvalitativ och tillgänglig vård. Den politiska ledningen har i Regionplan 2021-2023 gjort riktade satsningar på personalbefrämjande åtgärder på totalt 30 mkr under planperioden. Satsningarna innebär bland annat att möjliggöra tjänstgöring 2/5 helger på några avdelningar, en dubblering av friskvårdsbidraget, ökad möjlighet till studiebidrag och införande av studenttjänster.

    Som helgarbetspass definieras vanligen arbetspass som infaller på lör- och söndagar. Vid nattpass räknas nätterna till lördag och söndag som helgpass, medan natt till måndag inte är ett helgpass då flest arbetstimmar utförs på måndagsdygnet. Som arbetad helg avses vanligen ett pass på lördagen och ett på söndagen, även om arbetspassens förläggning kan variera utifrån individuella variationer. Som arbete 2 av 4 helger räknas därmed fyra lördags- eller söndagspass under fyra veckor.

    Flera verksamheter har redan idag tjänstgöring under helgerna, område Barn, Kvinna, Psykiatri och IVA är några av dem. Akutmottagningen är på god väg att kunna möjliggöra 2/5 helger tack vare en lyckad rekrytering under sommaren. Där är också verksamhetens bedömning att man någon gång efter årsskiftet 2021/2022 kommer att kunna öppna upp OBS-platser på vardagar vilket då möjliggör en glesare helgtjänstgöring. Akutmottagningen erbjuder dessutom redan idag glesare helgtjänstgöring till de medarbetare som frivilligt valt att arbeta 12-timmarspass i sommar, ett initiativ som medarbetarna själva tog sent i våras. Den valmöjligheten fortsätter under hösten 2021. Kirurgen och Ortopeden är områden som idag arbetar intensivt med att rekrytera nya medarbetare och när det börjar nå en nivå som möjliggör att elektiv produktion upprätthålls så kommer även dessa två verksamheter att övergå till 2/5 helger.

    Större utmaning är det i de båda medicinområdena HIM och HNR. Inflödet av patienter och belastningen på vårdavdelningarna är jämnt fördelade över alla veckans dagar och därför har dessa områden svårare att styra om till en planerad lägre bemanning på helgerna.

    Utifrån samma grova uppskattning som nämnts inledningsvis tjänstgör 50-60% av inkluderade enheters medarbetare tätare än 2 av 5 helger. Det innebär att ungefär 300 till 350 av de 588 helgpassen på Östersunds sjukhus fullgörs av medarbetare som vanligen tjänstgör 2 av 4 helger. Antalet kan variera från schemaperiod till schemaperiod, Om 325 av dessa pass ersätts med 1000 kr per arbetspass blir veckokostnaden 475 tkr inklusive PO-påslag. Kostnaden för 52 veckor blir då 24,7 miljoner kronor inklusive PO-påslag. Denna beräkning måste betecknas som en indikation och särskilt under sommaren ökar antalet medarbetare som tjänstgör 2 av 4 helger. Om samtliga 588 helgpassen på Östersunds sjukhus skulle fullgöras av medarbetare som arbetar 2 av 4 helger och ersätts med 1000 kr per arbetspass blir veckokostnaden 860 tkr inklusive PO-påslag. Förutom den kontanta ersättningen till medarbetare måste nämnas att denna ersättningsform troligen kommer att kräva manuell hantering, framför allt hos Löneservice. Någon beräkning av Löneservice eventuella behov av resursförstärkning har ej kunnat göras.

    Slutsatsen är att Region Jämtland Härjedalen idag arbetar aktivt för att möjliggöra arbete 2/5 helger på samtliga klinker, bland annat genom rekrytering av personal. Regionen strävar efter att arbeta med lönebilden och lönespridning och inte genom lönetillägg. Det nya avtalet som viktar veckoarbetstid utifrån obekväm arbetstid tar också hänsyn till medarbetare som tjänstgör 2/4 helger samt minst 50% kväll. Då reduceras veckoarbetstiden från 38,25 tim/v till 37.  Från juni-september har medarbetare, både sjuksköterskor och undersköterskor som omfattas av det nya avtalet i väntan på införande, 2 000 kr/månad för att kompensera tiden innan det är möjligt att schemalägga med den nya arbetstidssänkningen.

    Därför föreslås att motionen avslås i sin helhet.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-10-05--06 § 188 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

    Bilagor

  • I en motion inlämnad till regionfullmäktige yrkar Marie Svensson (V) att Region Jämtland Härjedalen utarbetar en strategi för att arbeta med ofrivillig ensamhet (RS/139/2021). Denna motion kompletterades sedan med ytterligare en motion (RS/461/2021) där hon föreslår att:

    • Folkhälsoenheten får ett tydligt uppdrag att kartlägga, ta fram underlag och förslag på aktiviteter för att minska den ofrivilliga ensamheten samt övriga hälsorelaterade problem i Region Jämtland Härjedalen som politiken får ta ställning till.
    • Utbilda anställda och beslutsfattare om ofrivillig ensamhet och hur man kan identifiera densamma.
    • Använda det politiska rådet för folkhälsa mer inriktat på att identifiera utsatta grupper som får sin hälsa påverkad av olika insatser inom både hälso- och sjukvården och inom regional utveckling.


    I motionerna pekas på att ofrivillig ensamhet är ett förbisett hälsoproblem med konsekvenser på både individuell nivå såsom samhällsnivå. Vidare påpekas att pandemin och den medförande bristen på socialt umgänge riskerar ha påverkat den psykiska hälsan negativt.

    Det är viktigt att inte förväxla ofrivillig ensamhet och social isolering. De är olika begrepp som kräver olika metoder för mätning, analys och åtgärd. De kan överlappa varandra, men ensamhet och social isolering är annorlunda på hur de bör hanteras av samhället. I motionen hänvisas till mätningar och analyser av ensamhet företrädesvis baserade på befolkningsstudier utförda i England. Motsvarande bakgrundsfakta baserat på individanalyser genom avancerade kategoriska regressionsmodeller finns inte tillgängligt i Sverige.

    Nya kunskaper om problemets storlek kan komma att skapas genom de riktade hälsosamtalen som kommer införas under 2022, där frågor om sociala kontakter och möjligheter att vända sig till någon närstående förekommer. Fördjupningsfrågor skulle även kunna inkluderas i de tillhörande samtalsmanualerna för hälsocentralernas personal.

    I oktober 2020 påbörjades ett nytt uppdrag med fokus på psykisk hälsa inom regionstaben. Uppdraget hade sin grund i ett sedan tidigare påtalat behov av en regionintern samordningsfunktion gällande psykisk ohälsa och suicidpreventiva åtgärder samt den tilltagande oron för pandemins påverkan på den psykiska hälsan i befolkningen. Region Jämtland Härjedalen är representerade i det nationella HFS-nätverket angående psykisk hälsa där frågan om ofrivillig ensamhet nyligen har gjorts aktuell och där erfarenhetsutbyte, material och kunskapsstöd finns tillgängligt. Vidare utvecklas en regionintern utbildningskatalog med fokus på psykisk hälsa och suicidprevention som kommer att finnas tillgänglig för regionens verksamheter. Syftet med katalogen är att underlätta för bland annat chefer att prioritera bland kunskapsutbudet.

    Ofrivillig ensamhet som ett individuellt problem hanteras i första hand av primärkommunala verksamheter men i nära samverkan med regionen. Som en växande folkhälsoutmaning är det av största vikt att frågan bevakas och hanteras i samverkan parallellt med andra utmaningar. En separat strategi för regionen inte det optimala utan de gemensamma insatserna bör regleras inom redan befintliga samverkansarenor och skulle kunna aktualiseras i en förnyad revidering av Handlingsplan för kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/407/2017, uppdaterad HSN/292/2020).

    Folkhälsoenheten har idag uppdrag i nämnda frågor såsom psykisk ohälsa, ohälsosamma levnadsvanor eller migration och hälsa. Att åta sig ett specifikt uppdrag att kartlägga, ta fram underlag och förslag på aktiviteter anses inte vara det optimala och skulle med rådande förutsättningar kräva resursförstärkningar eller innebära nedprioriteringar av redan pågående arbete där frågan om ofrivillig ensamhet potentiellt kan ges utrymme.

    Angående att använda det politiska rådet för folkhälsas mer inriktat på att identifiera utsatta grupper i syfte att lyfta fram tankar och idéer ses däremot inget hinder för. Det kan tvärtemot bidra till att ge en ökad diskussion och förståelse för var regionen som offentlig aktör har svårt att nå fram och skapa genomslag med nuvarande arbetsformer. Detta har diskuterats på rådets sammanträde den 14 september 2021.

    Bilagor

  • 1. Regionens revisorer: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Steve Svensson (SD) som avsagt sig uppdraget.

    2. Samordningsförbundet i Jämtlands län: Fyllnadsval av lekmannarevisor för perioden fram till och med 2022-12-31 i stället för Steve Svensson (SD) som avsagt sig uppdraget. 

    3. Krisledningsnämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Lars-Erik Olofsson (KD) som avsagt sig uppdraget. 
     

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.