• För att begränsa risken för smittspridning genomförs regionfullmäktiges sammanträde digitalt med samtliga ledamöter utom presidiet på distans.

    Allmänheten, media, revisorer och icke tjänstgörande ersättare uppmanas att följa fullmäktiges sammanträde via webbsändningen.

    www.regionjh.se/webbtv

    Bilagor

  • Tjänstgörande ledamöter och ersättare ska koppla upp sig för närvarokontroll 08.30

  • Justering 10 december

  • Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

  •   5

    Meddelanden om nya ledamöter och ersättare i regionfullmäktige 2021

  •   7

    Fullmäktiges presidiums information 2021

  • Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas. Fullmäktiges presidium har också beslutat att en uppföljning av redan beslutade motioner och medborgarförslag ska göras regelbundet och redovisas samtidigt som redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning. Uppföljningen redovisas i bilaga och omfattar ärenden från och med 2018.

    Följande motioner och medborgarförslag har anmälts till regionfullmäktige och är under beredning:

    1. Medborgarförslag om att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare (RS/815/2020), inlämnad 2020-12-03. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 30 november-1 december 2021.

    2. Medborgarförslag om att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS- livräddare (RS/182/2021), inlämnad 2021-02-26. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 30 november-1 december 2021.

    3. Motioner från Marie Svensson (V) om strategi för att minska den ofrivilliga ensamheten (RS/139/2021) och RS/461/2021, inlämnade 2021-02-12 och 2021-06-10. Motionerna har fördelats till regionstyrelsen och blev bordlagda vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober och kommer därför att besvaras 30 november-1 december 2021.

    4. Medborgarförslag om gratis mensskydd på kommunala toaletter (RS/228/2021), inlämnad 2021-03-12. Medborgarförslaget har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 30 november-1 december 2021.

    5. Medborgarförslag om specialistkompetens inom palliativ vård (RS/628/2021), inlämnad 2021-09-21. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 februari 2022.

    6. Motion från Marie Svensson (V) om införande av ungdomsmottagningar i varje kommun i Jämtland Härjedalen, och utreda förutsättningar för att etablera digital ungdomsmottagning (RS/705/2021), inlämnad 2021-10-13. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 februari 2022.

    Bilagor

  • Inga nya motioner o medborgarförslag har inkommit sedan förra sammanträdet

    Bilagor

  •   10

    Regionstyrelsens rapport till regionfullmäktige 2021

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden

    Regionala utvecklingsnämnden

    Gemensamma nämnden för upphandling

    Gemensamma nämnden för samverkan

    Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

    Patientnämnden

    Regionens revisorer

  • Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

  • 1. Interpellation från Ann-Marie Johansson (S) om arbetsmiljöåtgärder (RS/768/2021)

    2. Interpellation från Bengt Bergqvist (S) om eskalerande kostnader för hyrbemanning (RS/769/2021)

    3. Interpellation från Margareta Mahmoud Persson (KD) om digital satsning i primärvården samt jourläkare i Sveg (RS/770/2021)

    4. Fullmäktigefråga från Jenny Sellsve (S) om krisen i förlossningsvården (RS/781/2021)

    5. Fullmäktigefråga från Ronny Karlsson (SD) om könsselektiva aborter (RS/785/2021)

    Bilagor

  • Inkommen fråga:

    • Fråga till allmänhetens frågestund om hur regionfullmäktige kan bli en tillgång för regionens kärnverksamhet och patienter

    ----------
    Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast fredag 26 november kl. 13.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Frågeställaren har möjlighet att delta antingen digitalt eller fysiskt.

    Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

    Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
    Region Jämtland Härjedalen
    Box 654
    831 27 Östersund

    Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

    Bilagor

  • Det har inkommit två medborgarförslag (HSN/234/2021 och HSN/372/2021) som föreslår att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare.
    Förslagen motiverar detta med att SMS-livräddare både kan rädda fler liv samt spara pengar.

    SMS-livräddare för samman frivilliga medborgare som har HLR-kunskap, närmaste hjärtstartare och en individ med misstänkt hjärtstopp via en app för smartphone. Systemet ansluts till den larmcentral som respektive region har avtal med.
    Syftet är att ge den som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus bättre förutsättningar att överleva. För att bli livräddare måste man vara 18 år och ha en utbildning inom HLR. Idag finns det cirka 81 000 registrerade frivilliga livräddare i Sverige. 600 av dessa frivilliga livräddare är bosatta i Jämtland Härjedalen men de kan i dagsläget bara larmas ut om de befinner sig i en annan region, som är ansluten till SMS-livräddare. Under 2019 fick cirka 800 personer HLR av en frivillig livräddare i Sverige.
    Systemet SMS-livräddare drivs av Heartrunner Sweden AB som ägs av Karolinska Institutet Holding AB, Everbridge Norway och forskarna bakom idén. Systemet har funnits i Sverige sedan 2010 men erbjuds även i andra länder.

    Eftersom hjärtstopp är ett mycket tidskritiskt tillstånd är det viktigt för sjukvården att samarbeta med andra aktörer som kan utföra HLR och som tidsmässigt kan befinna sig närmare patienten. Tillsammans kan tjänsten rädda liv men också bidra till en ökad trygghet och jämlikhet för personer som bor eller vistas i Jämtland Härjedalen. Detta är särskilt viktigt i de områden där det tar längre tid att nås av ambulans och IVPA. Tillsammans med organisationer och föreningar runt om i Jämtland Härjedalen kan Regionen skapa engagemang och sprida kunskap om HLR samt möjligheten att agera som SMS-livräddare. Insatserna kan också leda till spridningseffekter inom ex. hälsa, första hjälpen och samverkan i allmänhet, när detta uppmärksammas.

    Det kan även konstateras att det finns internationella riktlinjer, baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, med tydliga rekommendationer att införa livräddarsystem samt att åtta (snart nio) regioner redan är anslutna i Sverige. Utifrån analyser från andra regioner, som redan infört SMS-livräddare, är det rimligt att anta att ytterligare 1–2 personer per år kan överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus i Jämtland Härjedalen.

    2011 behandlade regionstyrelsen och regionfullmäktige ett medborgarförslag om sms-livräddare, LS/1227/2011. Utredningen som gjordes i samband svaret pekade på att det då var svårbedömt vilken kostnad som var förknippad med ett införande, främst beroende på att det saknades svensk erfarenhet från området. Vidare sades att dåvarande Landstinget som ensam aktör inte borde bygga upp en verksamhet med SMS-livräddare. Om intresse från andra aktörer hade funnits kunde landstinget delta som en medpart. Frågan skulle i ett sådant fall kunnat utredas vidare i samverkan med länets kommuner, frivilligorganisationer och SOS alarm.
    Inom ramarna för arbetet med ”Ny hälso- och sjukvårdspolitik” kunde frågan väckas och utredas vidare under förutsättning att intresse funnits hos övriga aktörer i länet.

    Sedan 2011 har den tekniska utvecklingen gjort stora framsteg och fler regioner har anslutit sig till SMS-livräddare.

    Mot bakgrund av detta föreslås att Region Jämtland Härjedalen bör ansluta sig till systemet SMS-livräddare. Ett införande av denna funktion kräver dock en djupare utredning som inbegriper finansiering, möjlighet till samverkan med länets kommuner samt en ansvarig verksamhet. Därmed föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda hur funktionen sms-livräddare ska implementeras i Region Jämtland Härjedalen.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-11-09--10 § 217 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

    Bilagor

  • Det har inkommit två medborgarförslag (HSN/234/2021 och HSN/372/2021) som föreslår att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare.
    Förslagen motiverar detta med att SMS-livräddare både kan rädda fler liv samt spara pengar.

    SMS-livräddare för samman frivilliga medborgare som har HLR-kunskap, närmaste hjärtstartare och en individ med misstänkt hjärtstopp via en app för smartphone. Systemet ansluts till den larmcentral som respektive region har avtal med.

    Syftet är att ge den som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus bättre förutsättningar att överleva. För att bli livräddare måste man vara 18 år och ha en utbildning inom HLR. Idag finns det cirka 81 000 registrerade frivilliga livräddare i Sverige. 600 av dessa frivilliga livräddare är bosatta i Jämtland Härjedalen men de kan i dagsläget bara larmas ut om de befinner sig i en annan region, som är ansluten till SMS-livräddare. Under 2019 fick cirka 800 personer HLR av en frivillig livräddare i Sverige.

    Systemet SMS-livräddare drivs av Heartrunner Sweden AB som ägs av Karolinska Institutet Holding AB, Everbridge Norway och forskarna bakom idén. Systemet har funnits i Sverige sedan 2010 men erbjuds även i andra länder.

    Eftersom hjärtstopp är ett mycket tidskritiskt tillstånd är det viktigt för sjukvården att samarbeta med andra aktörer som kan utföra HLR och som tidsmässigt kan befinna sig närmare patienten. Tillsammans kan tjänsten rädda liv men också bidra till en ökad trygghet och jämlikhet för personer som bor eller vistas i Jämtland Härjedalen. Detta är särskilt viktigt i de områden där det tar längre tid att nås av ambulans och IVPA. Tillsammans med organisationer och föreningar runt om i Jämtland Härjedalen kan Regionen skapa engagemang och sprida kunskap om HLR samt möjligheten att agera som SMS-livräddare. Insatserna kan också leda till spridningseffekter inom ex. hälsa, första hjälpen och samverkan i allmänhet, när detta uppmärksammas.

    Det kan även konstateras att det finns internationella riktlinjer, baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, med tydliga rekommendationer att införa livräddarsystem samt att åtta (snart nio) regioner redan är anslutna i Sverige. Utifrån analyser från andra regioner, som redan infört SMS-livräddare, är det rimligt att anta att ytterligare 1–2 personer per år kan överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus i Jämtland Härjedalen.

    2011 behandlade regionstyrelsen och regionfullmäktige ett medborgarförslag om sms-livräddare, LS/1227/2011. Utredningen som gjordes i samband svaret pekade på att det då var svårbedömt vilken kostnad som var förknippad med ett införande, främst beroende på att det saknades svensk erfarenhet från området. Vidare sades att dåvarande Landstinget som ensam aktör inte borde bygga upp en verksamhet med SMS-livräddare. Om intresse från andra aktörer hade funnits kunde landstinget delta som en medpart. Frågan skulle i ett sådant fall kunnat utredas vidare i samverkan med länets kommuner, frivilligorganisationer och SOS alarm.

    Inom ramarna för arbetet med ”Ny hälso- och sjukvårdspolitik” kunde frågan väckas och utredas vidare under förutsättning att intresse funnits hos övriga aktörer i länet.

    Sedan 2011 har den tekniska utvecklingen gjort stora framsteg och fler regioner har anslutit sig till SMS-livräddare.

    Mot bakgrund av detta föreslås att Region Jämtland Härjedalen bör ansluta sig till systemet SMS-livräddare. Ett införande av denna funktion kräver dock en djupare utredning som inbegriper finansiering, möjlighet till samverkan med länets kommuner samt en ansvarig verksamhet. Därmed föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda hur funktionen sms-livräddare ska implementeras i Region Jämtland Härjedalen.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-11-09--10 § 218 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

    Bilagor

  • Ett medborgarförslag om gratis mensskydd på kommunala toaletter inkom i mars 2021. Regionfullmäktiges presidium bedömde initialt att ärendet inte skulle tas upp för behandling då frågan inte rymdes inom Region Jämtland Härjedalens ansvarsområde. Vid vidare diskussioner beslutades att förslaget ändå ska beredas men att det ska gälla regionens toaletter. Förslaget handlar i korthet om att gratis mensskydd ska finnas på regionens toaletter och på så vis göras tillgängligt för såväl regionens personal som patienter och andra besökare som ett viktigt led i regionens arbete med jämställdhet, folkhälsa och mänskliga rättigheter.

    Svaret har beretts av Folkhälsoenheten i samråd med regionservice. Perspektiv för jämställdhet och jämlikhet, barn och miljö har beaktats.

    Gratis mensskydd är en fråga som har aktualiserats under de senaste åren. Förslag om gratis mensskydd har lyfts på olika nivåer, såväl medborgarförslag som motioner från politiska partier på nationell och lokal nivå. Förslagen handlar om allt ifrån gratis mensskydd för alla som menstruerar i befolkningen till att det ska finnas tillgängligt inom specifika verksamheter såsom exempelvis skolor och sjukhus. Skottland var först i världen med att besluta om gratis mensskydd till alla som menstruerar i början av år 2020. Andra exempel utanför Sverige är Irland och Storbritannien som har beslutat att momsbefria mensskydd, andra länder har beslutat att kraftigt sänka momsen. I Sverige har en rad kommuner beslutat om gratis mensskydd under det senaste året. I Jämtlands län har exempelvis Östersunds kommun beslutat om gratis mensskydd på grundskolorna under en försöksperiod och frågan diskuteras i fler kommuner.

    Mens är ett av flera områden som rör den sexuella och reproduktiva hälsan som både historiskt sett och i modern tid kantats av tabun, skam och stigmatisering till följd av begränsande normer och strukturer. Detta trots att det är en del av den reproduktiva cykeln och att omkring hälften av befolkningen menstruerar en gång i månaden.

    Flera kommuner som har infört gratis mensskydd framhåller att det är en del av arbetet för ökad jämställdhet och jämlikhet. Även vissa företag går samma väg och inför gratis mensskydd för personalen. Smedjebackens kommun, som var först i landet med att besluta om gratis mensskydd på kommunala toaletter för både personal, elever och besökare kommer under en provperiod att förse ungefär hälften av kommunens 450 toaletter med gratis mensskydd. Perioden kommer utvärderas under hösten 2021 och kostnadssättas inför kommande år.

    Med tanke på det stora behovet av mensprodukter har produktutvecklingen i jämförelse med innovationer inom andra områden gått sakta framåt. Mensprodukter betraktas sällan som en nödvändighet likt toalettpapper, tvål och handtorkpapper utan är förenade med höga kostnader för menstruerande individer. I Sverige beräknas det kosta mellan 40 000 kr och 80 000 kr att menstruera under en livstid. En kostnad som endast drabbar menstruerande individer och inte den andra halvan av befolkningen. Detta kan betraktas som en form av könsdiskriminering som bidrar till ojämlika förutsättningar gällande hälsa och ekonomi.

    Kvinnor har i genomsnitt 20 procent lägre inkomst än män och arbetar i större utsträckning än män inom offentlig sektor, där lönenivåerna generellt är lägre. Inom Region Jämtland Härjedalen är tre fjärdedelar, drygt 3000, av de anställda kvinnor. Gratis mensskydd på toaletterna skulle således underlätta arbetsvardagen och ekonomin för en stor del av regionens medarbetare.

    I dagsläget kan den som är inneliggande patient inom Region Jämtland Härjedalen efterfråga och få tillgång till gratis hygienartiklar, däribland mensskydd. Hittills har ingen annan region beslutat att införa gratis mensskydd på alla toaletter, däremot erbjuder en del Ungdomsmottagningar i landet gratis mensskydd på besökstoaletter, så även i Region Jämtland Härjedalen fast endast inne på undersökningsrummen. Barn och unga som menstruerar är en extra sårbar grupp som oftast inte har hunnit införskaffa erfarenhet och grundläggande kunskap kring kroppens funktioner. Det kan också upplevas som svårt och pinsamt att ta upp frågan om mensskydd med sina föräldrar varpå en del bär kostnaden för mensskydd själva. Dessutom är barnfattigdom fortfarande en verklighet i länet och de barn vars förälder/föräldrar lever i en ekonomiskt ansträngd situation kan ha än svårare att införskaffa mensskydd. Gratis mensskydd på Ungdomsmottagningar tillgängliggör mensskydd för unga menstruerare samtidigt som det skapar tillfällen att ställa frågor till personalen om kroppen, menstruation och andra frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa.

    Folkhälsoundersökningar visar att det finns socioekonomiska skillnader mellan länsdelarna. För att undvika geografiska skillnader och säkerställa en jämlik tillgång till gratis mensskydd i hela länet oavsett ålder, kommuntillhörighet och ekonomisk situation bör toaletter dels inom sjukhuset, dels på länets hälsocentraler och Ungdomsmottagningar inkluderas i ett eventuellt införande. Det finns i dagsläget ingen samlad uppgift på antal toaletter eller besökare inom Region Jämtland Härjedalens fastigheter och behöver därför beaktas vid en fördjupad utredning.

    En trög produktutveckling har också bidragit till att mensskydd än idag till största del består av engångsartiklar vilket är negativt ur ett miljöperspektiv. Felaktig hantering och sabotage kan vid fri tillgång på mensskydd orsaka stopp i avlopp samt nedskräpning. Det börjar så sakteliga introduceras mer miljövänliga alternativ på marknaden, exempelvis menskoppen som kan användas under flera år. Menstruerande individer har olika behov vilket skapar utmaningar kring vilka produkter som ska erbjudas. Smedjebackens kommun har, för att tillgodose olika typer av behov, beslutat att erbjuda tre olika sorters mensskydd; binda, tampong samt trosskydd.

    Förslaget om gratis mensskydd på regionens toaletter kan bidra i arbetet med att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Det anses angeläget utifrån regionens vision om hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län och utifrån FN:s Agenda 2030 och målen om hälsa och välbefinnande, minskad ojämlikhet samt jämställdhet.

    Den praktiska hanteringen av tillhandahållandet av mensskydd skulle kunna ske i samband med hantering av övriga hygien- och sanitetsartiklar.

    Utifrån ovan föreslås att en fördjupad utredning genomförs kring de ekonomiska konsekvenserna såväl som en hållbar lösning för tillhandahållandet av mensskydd på regionens toaletter. Vidare föreslås att ett utrett förslag återredovisas till regionstyrelsen för vidare hantering och vid behov lyfta in frågan i kommande budgetprocess.

    Bilagor

  • I en motion inlämnad till regionfullmäktige yrkar Marie Svensson (V) att Region Jämtland Härjedalen utarbetar en strategi för att arbeta med ofrivillig ensamhet (RS/139/2021). Denna motion kompletterades sedan med ytterligare en motion (RS/461/2021) där hon föreslår att:

    • Folkhälsoenheten får ett tydligt uppdrag att kartlägga, ta fram underlag och förslag på aktiviteter för att minska den ofrivilliga ensamheten samt övriga hälsorelaterade problem i Region Jämtland Härjedalen som politiken får ta ställning till.
    • Utbilda anställda och beslutsfattare om ofrivillig ensamhet och hur man kan identifiera densamma.
    • Använda det politiska rådet för folkhälsa mer inriktat på att identifiera utsatta grupper som får sin hälsa påverkad av olika insatser inom både hälso- och sjukvården och inom regional utveckling.


    I motionerna pekas på att ofrivillig ensamhet är ett förbisett hälsoproblem med konsekvenser på både individuell nivå såsom samhällsnivå. Vidare påpekas att pandemin och den medförande bristen på socialt umgänge riskerar ha påverkat den psykiska hälsan negativt.

    Det är viktigt att inte förväxla ofrivillig ensamhet och social isolering. De är olika begrepp som kräver olika metoder för mätning, analys och åtgärd. De kan överlappa varandra, men ensamhet och social isolering är annorlunda på hur de bör hanteras av samhället. I motionen hänvisas till mätningar och analyser av ensamhet företrädesvis baserade på befolkningsstudier utförda i England. Motsvarande bakgrundsfakta baserat på individanalyser genom avancerade kategoriska regressionsmodeller finns inte tillgängligt i Sverige.

    Nya kunskaper om problemets storlek kan komma att skapas genom de riktade hälsosamtalen som kommer införas under 2022, där frågor om sociala kontakter och möjligheter att vända sig till någon närstående förekommer. Fördjupningsfrågor skulle även kunna inkluderas i de tillhörande samtalsmanualerna för hälsocentralernas personal.

    I oktober 2020 påbörjades ett nytt uppdrag med fokus på psykisk hälsa inom regionstaben. Uppdraget hade sin grund i ett sedan tidigare påtalat behov av en regionintern samordningsfunktion gällande psykisk ohälsa och suicidpreventiva åtgärder samt den tilltagande oron för pandemins påverkan på den psykiska hälsan i befolkningen. Region Jämtland Härjedalen är representerade i det nationella HFS-nätverket angående psykisk hälsa där frågan om ofrivillig ensamhet nyligen har gjorts aktuell och där erfarenhetsutbyte, material och kunskapsstöd finns tillgängligt. Vidare utvecklas en regionintern utbildningskatalog med fokus på psykisk hälsa och suicidprevention som kommer att finnas tillgänglig för regionens verksamheter. Syftet med katalogen är att underlätta för bland annat chefer att prioritera bland kunskapsutbudet.

    Ofrivillig ensamhet som ett individuellt problem hanteras i första hand av primärkommunala verksamheter men i nära samverkan med regionen. Som en växande folkhälsoutmaning är det av största vikt att frågan bevakas och hanteras i samverkan parallellt med andra utmaningar. En separat strategi för regionen inte det optimala utan de gemensamma insatserna bör regleras inom redan befintliga samverkansarenor och skulle kunna aktualiseras i en förnyad revidering av Handlingsplan för kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/407/2017, uppdaterad HSN/292/2020).

    Folkhälsoenheten har idag uppdrag i nämnda frågor såsom psykisk ohälsa, ohälsosamma levnadsvanor eller migration och hälsa. Att åta sig ett specifikt uppdrag att kartlägga, ta fram underlag och förslag på aktiviteter anses inte vara det optimala och skulle med rådande förutsättningar kräva resursförstärkningar eller innebära nedprioriteringar av redan pågående arbete där frågan om ofrivillig ensamhet potentiellt kan ges utrymme.

    Angående att använda det politiska rådet för folkhälsas mer inriktat på att identifiera utsatta grupper i syfte att lyfta fram tankar och idéer ses däremot inget hinder för. Det kan tvärtemot bidra till att ge en ökad diskussion och förståelse för var regionen som offentlig aktör har svårt att nå fram och skapa genomslag med nuvarande arbetsformer. Detta har diskuterats på rådets sammanträde den 14 september 2021.

    Motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2021.

    Bilagor

  • Regionfullmäktiges presidium har ett övergripande ansvar för demokrati, jämställdhet, jämlikhet och integration.

    Regionfullmäktige beslutade den 17 juni 2020, § 42, att anta Deklaration för en stark demokrati. Deklarationen är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del av kommitténs arbete med att etablera den nationella samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. Deklarationen för en stark demokrati syftar till att ena de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra fler att ta tydlig ställning och arbeta för att stärka demokratin. De aktörer som har signerat deklarationen har åtagit sig att under åren 2020–2021 bidra till de åtaganden som anges i deklarationen. Region Jämtland Härjedalen vill, liksom andra aktörer, bidra till att demokratin står sig stark även i framtiden genom att
    - Verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet,
    - Arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin, och
    - Bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

    Som en del i arbetet för stärkt demokrati har Region Jämtland Härjedalen ställt sig bakom ett antal åtaganden. Ett av dessa åtaganden innebär att ta fram ett inriktningsdokument för inflytande och demokrati. Ett förslag till inriktningsdokument för inflytande och demokrati har tagits fram – Demokratistrategin. Strategin visar på olika sätt som Region Jämtland Härjedalen avser att arbeta med inflytandefrågor. Demokratistrategin ska revideras en gång per mandatperiod.

    Till Demokratistrategin finns kopplat ett förslag till handlingsplan för 2020-2022. Bland de aktiviteter som inkluderas i handlingsplanen finns en regional demokrativecka, som äger rum i slutet av november 2021 (vecka 47).

    Bilagor

  • I Regler för stöd till politiska sekreterare i Region Jämtland Härjedalen framgår att ersättning utgår med 70 % av basarvodet med tillägg för kostnaden för sociala avgifter. För övriga kostnader (teknik, kontorsutrustning mm) utgår ersättning för år 2018 med 66 786 kronor per heltidstjänst. Ersättningen för övriga kostnader räknas upp varje år med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

    Som en resultatförbättrande åtgärd tog regionfullmäktige i oktober 2019, § 106, beslut att frysa och därmed inte räkna upp politikerarvoden under innevarande mandatperiod 2019-2022. Eftersom stöd till politiska sekreterare baseras på basarvodet har inte heller den ersättningen räknats upp.

    Detta har nu uppmärksammats och ett beslut bör därför tas så att en uppräkning kan göras inför utbetalningen för år 2022. Uppräkningen bör även göras retroaktivt för år 2020 och 2021.

    Enligt arvodesbestämmelserna beräknas arvoden under mandatperioden 2019-2022 från ett basarvode, som är 90 procent av riksdagens arvodeskommittés fastställda arvode till riksdagsledamot per 1 november 2018, 66 900 kronor.

    För 2020 var riksdagsarvodet 68 400 kronor och för 2021 och 2022 är det 69 900 kronor. Basarvodet blir därmed 61 560 kronor för 2020 och 62 910 kronor för 2021 och 2022. Stödet till politiska sekreterare beräknas därefter med 70% av respektive års basarvode.

    Den utökade kostnaden beräknas till 164 414 kronor för år 2020 och 2021 och finansieras från 2021 års förtroendemannabudget. För år 2022 innebär uppräkningen en ökning på 109 610 kronor och ryms inom fastställd budgetram.

    Bilagor

  • Enligt 4 kap 29-32 §§ kommunallagen får kommuner och landsting ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2018-02-14, § 27 och trädde i kraft 1 januari 2019.

    Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

    Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas vid fördelning av partistöd. I beslut om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Utbetalning av stöd till politiska sekreterare finns specificerat i särskild bilaga (bilaga 1), i de fall där utbetalning sker. Vissa partier har valt att låta Region Jämtland Härjedalen anställa den politiska sekreteraren varpå stödet inte betalas ut. I Regionplan 2020-2022 beslutades det att frysa politikerarvodena för hela mandatperioden och därav har endast omkostnadsersättningen för 2022 räknats upp utifrån index.

    Samtliga partier har kommit in med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2020 – 31 december 2020.

    Bilagor

  • I februari 2021 beslutade fullmäktige om ny tandvårdstaxa gällande från och med 1 april 2021. Den tandvårdstaxa som beslutades var resultatet av en grundlig genomgång och omräkning i syfte att uppnå kostnadstäckning för de olika behandlingsåtgärderna. Det innebär att det nu finns en genomarbetad bas för tandvårdstaxan.

    På samma sätt som budgetramar mm räknas upp årligen bör även tandvårdstaxan årligen justeras för normala kostnadsökningar. Tidigare har beslutsprocessen kring tandvårdstaxan ofta gått ner på detaljnivå för olika behandlingsåtgärder. Då det nu finns en bra bas att utgå ifrån finns det inte längre någon anledning att arbeta på denna detaljeringsnivå i beslutsprocessen. Ett beslut om modell för årlig uppräkning är därför önskvärt. Ett sådant beslut underlättar även det administrativa arbetet med taxejustering och ger bättre framförhållning i den ekonomiska planeringen.

    Som uppräkningsmodell föreslås att taxan justeras årligen med samma procentuella höjning som TLVs referensprislista generellt höjs med.

    Historiskt har TLVs höjning legat lägre än LPIK som är det index som tas fram av SKL (Sveriges kommuner och landsting) och som speglar kostnadsutvecklingen för offentlig sektor. Regionen tillämpar idag LPIK för bland annat uppräkning av budgetramar och kapiteringsersättning. Konsekvensen av att använda ett index som ofta ligger lägre än LPIK blir att tandvårdstaxan över tid kommer att halka efter och inte ge den kostnadstäckning som var grundtanken i det beslut som fattades för taxan 2021. Detta bör beaktas i senare uppföljningar.

    I tandvårdstaxan för 2022 har två nya åtgärder tillkommit från TLV, tandvårds och läkemedelsverket. Åtgärd 142 och 410. En ny åtgärd/latitud har tillkommit på Folktandvårdens initiativ - Åtgärd 850 C. En latitud som missades i den stora genomgången inför år 2021. Prissättningen av dessa för Folktandvården är gjord utifrån samma systematik som övriga åtgärder inom åtgärdsgruppen

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-11-09--10 § 214 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag. 

    Bilagor

  • Gällande samarbetsavtal med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli beslutades av regionfullmäktige i november 2019, § 141, och löper parallellt med uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli, Jamtlis strategiplan och den regionala kulturplanen. Uppdragsavtalet ligger även till grund för årsavtal med Jamtli. Regionfullmäktige beslutade i juni, § 93, att säga upp gällande uppdragsavtal från sista december 2022, samt att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till nytt uppdragsavtal för perioden 2023–2026. Processen med nytt uppdragsavtal förs i dialog mellan regionen, kommunen och Jamtli. Därefter kommer dialog att erbjudas övriga två stiftare, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening.

    Samarbetsavtalet mellan Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun reglerar ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna samt anger att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen. Om samarbetsavtalet inte sägs upp från endera parten senast ett år före avtalets utgång så förlängs det utan vidare åtgärd med ett år. Samarbetsavtalet kan förlängas med högst tre år. Med utgångspunkt i ett nytt uppdragsavtal samt en ny regional kulturplan för åren 2023-2026 så bör det beslutas om ett nytt samarbetsavtal som följer samma tidsperiod. Dessutom finns skäl att lägga till vissa skrivningar avseende ansvaret för procentuell uppräkning av verksamhetsbidraget. Förslag till nytt samarbetsavtal beräknas kunna behandlas av regionala utvecklingsnämnden senast i september 2022.

    Regionstyrelsen behandlade ärendet den 2021-11-09--10 § 215 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag. 

    Bilagor

  • 1. Gemensam nämnd för närvård i Frostviken: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2022-12-31 i stället för Maud Fortuna (S) som avsagt sig uppdraget.

    2. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12-31 i stället för Linn Aldén (C) som avsagt sig uppdraget.

    3. Gemensamma nämnden för upphandling: Fyllnadsval av ordförande för perioden fram till och med 2022-12-31 i stället för Mats E Nilsson (L) som avsagt sig uppdraget.

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.