Möte 2016-09-28

Regionstyrelsen
08:30 - 14:30 Styrelserummet
  •   1 Ladda ner alla filer under punkten
  •   2
  •   3

    Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

  •   4

    • Förändringsarbete Plan 8

    • Smittskydd – influensavaccinering av asylsökande

    • Årsberättelse barnhälsovård

    • Information om CERO-analys

    • Öppna jämförelser - Jämställdhet

    • Hybridteknik på kirurgen

    • Regiondirektörens direktiv för verksamhetsplaner 2017

    • Redovisning av aktuellt läge för regionstyrelsens fattade beslut

    • Rekommendation om sammanhållen struktur för kunskapsstyrning

  •   5

    Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2016 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2016. Enligt den ska regionstyrelsen bland annat följa upp FoUU-området. Den här uppföljningsrapporten ger en beskrivning av pågående arbete med Forskning, och Utbildning (FoU), samt vissa delar av utvecklingsaktiviteterna kopplade mot extern finansiering inom Region Jämtland Härjedalen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   6

    Regionens revisorer har genom sitt revisionskontor genomfört en uppföljande granskning av tvångsvården inom psykiatrin. Granskningen har syftat till att ta reda på om de förbättringsåtgärder som framkom vid den tidigare granskningen från 2014 och från JO:s inspektion 2015 har genomförts.

    De flesta åtgärder som framkom vid granskningen och vid JO:s inspektion har genomförts som t.ex. framtagande av nytt direktiv för tvångsvård, förbättrade rutiner att informera tvångsvårdade om rätten till stödperson, förtydligande av rutiner för bältesläggning och visitation. Revisorerna lyfter dock några åtgärder som återstår att genomföra.

    Ett förslag till svar har upprättats inom område Psykiatri.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   7

    Region Jämtland Härjedalen har av Socialdepartementet getts möjlighet att lämna synpunkter på Folkhälsomyndighetens förslag om riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram.

    Region Jämtland Härjedalen ser positivt på förslaget att vaccinationer mot influensa, pneumokocker, tuberkulos och hepatit B inkluderas i ett särskilt vaccinationsprogram till definierade riskgrupper. I beslutsunderlaget lyfts flera fördelar fram. En viktig aspekt är att förslaget främjar en jämlik vård över hela landet eftersom erbjudandet om vaccination idag varierar både avseende vilket vaccin som erbjuds och eventuell kostnad för individen. Ett sådant program skulle sannolikt leda till en högre vaccinationstäckning och förbättra möjligheter till uppföljning av vaccinationens effekter.

    Ett förslag till svar har upprättats i samverkan mellan Barnhälsovårdsöverläkaren, Smittskyddsläkaren och verksamhetschef Område Patientsäkerhet. Remissvaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast 14 oktober.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   8

    Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2014-12-09, § 294, om omfördelning av arvode till förste vice ordföranden i landstingsstyrelsen. Beslutet överklagades och förvaltningsrätten upphävde beslutet. Regionstyrelsen beslutade därför den 19 januari 2016, § 14 på nytt om omfördelning av arvode i landstingsstyrelsen för 2014. Beslutet har överklagats och klaganden har yrkat att beslutat ska upphävas eftersom det dels inte tillkommit i laga ordning eftersom klaganden inte kunnat hitta fullmäktiges ordförandes argumentation för tolkningen varför tolkningen av arvodesreglerna inte är i överensstämmelse med arvodesreglerna och dels strider mot 4 kap 15 § kommunallagen och därmed strider mot lag.

    Regionstyrelsen överklagade också Förvaltningsrättens i Härnösand dom att upphäva landstingsstyrelsens beslut 2014-12-09 till Kammarrätten i Sundsvall som meddelade prövningstillstånd. Förvaltningsrätten i Härnösand vilandeförklarade då målet om laglighetsprövning av regionstyrelsens beslut den 19 januari 2016.

    Kammarrätten avslog överklagandet varför Förvaltningsrätten i Härnösand nu tagit upp målet i förvaltningsrätten till fortsatt behandling och i samband med det berett Region Jämtland Härjedalen tillfälle att yttra sig.

    Regionstyrelsen har tidigare lämnat svar på överklagandet och i svarat yrkat att överklagandet ska avslås med hänvisning till att beslutet tillkommit i laga ordning och strider inte mot lag varför det saknas grund för att upphäva beslutet. Utgången av målet i kammararrätten påverkar inte detta mål varför något ytterligare inte behöver anföras i målet med anledning av kammarrättens dom. Ett förslag till yttrande har utarbetats inom Samordningskansliet.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   9 Ladda ner alla filer under punkten
  •   10

    Revisorerna i Region Jämtland Härjedalen har begärt en muntlig dialog med regionstyrelsen. Revisorerna lämnade inför mötet skriftliga frågor som de ville diskutera. Följande frågor ställdes:

    Ekonomi (budgetkontroll och budgetstyrning)

    • Hur arbetar styrelsen med budgetkontroll?
    • Hur fungerar den interna kontrollen – har styrelsen kunskaper om orsaker till budgetavvikelser?
    • Hur hanteras budgetavvikelser, vilka åtgärder vidtas vid avvikelser?
      Ange planerade och vidtagna åtgärder för att nå de mål som fastställts av fullmäktige.
       
    • Hur arbetar styrelsen med budgetprocessen inför 2017 (intäkter/kostnader)?
    • Hur ser den senaste lägesrapporteringen av de långsiktiga utvecklingsplanerna (LUP) ut, följs planerna för att uppnå avsedd effekt?
    • Hur harmoniserar LUP med den liggande budgeten?
    • Har avgiftshöjning av patientavgifter fått den förväntade effekten?
    • Hur mycket har antalet arbetade timmar minskat och hur mycket sparas?

    Dialogen skedde muntligt den 24 augusti 2016 och ett formellt svar har därefter utarbetats och lämnas härmed skriftligt till regionens revisorer.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   11

    Anton Nordqvist (MP) har föreslagit att en hälsocentral i Östersundsområdet läggs ner och att personalresurserna överförs till övriga tre hälsocentraler i området, för att där utveckla arbetet med fokus på ökad tillgänglighet, öppna mottagningar och fast vårdkontakt. I praktiken innebär det en sammanslagning av två hälsocentraler när det gäller antal listade patienter och personal, eftersom det inte råder överkapacitet på någon av hälsocentralerna.

    I genomsnitt har en svensk hälsocentral 8800 listade patienter. Med 13105 listade patienter på Frösön, 15647 på Odensala/Torvalla och 12749 på Z-gränd hälsocentral, är redan tre av fyra hälsocentraler i Östersundsområdet större än genomsnittet. Till hälsocentralen i Lugnvik ökar för närvarande antalet listade patienter (2016-08-29 var de 7981). Enligt en undersökning av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, är patienter mindre nöjda med delaktighet i beslut, tillgänglighet, bemötande och upplevd nytta, i större hälsocentraler. Att åstadkomma den goda arbetsmiljö, som är en förutsättning för att behålla fast anställd personal och rekrytera ny, är också svårare om arbetsplatsen blir för stor.

    Den brist på samordning som är en av orsakerna till problemen, kan avhjälpas på andra sätt. Just nu pågår rekrytering av en verksamhetschef som ska samordna primärvården i Östersund och avlasta hälsocentralscheferna. Samtidigt pågår införandet av öppna mottagningar, vilket är en av åtgärderna för att öka tillgängligheten. En extern konsult håller på att gå igenom verksamheten i Östersund och kommer inom kort att lämna förslag på ytterligare åtgärder.

    Förutom ovan nämnda åtgärder, arbetar primärvården vidare med att genomföra förslagen i paket 6 primärvårdsstruktur i LUP ekonomi.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   12

    Anna Hildebrand (MP) föreslår att regiondirektören får uppdraget att utreda om bildandet av ett produktionsbolag är strategiskt korrekt – med avseende på hushållning av resurser och samhällsekonomiskt ansvar. Hon hävdar att regionens vindkraftverk producerar mer el än vad regionen förbrukar och att regionen inte kan tillgodogöra sig nyttan fullt ut. Vidare refererar hon till att regionen på grund av en ändring i energiskattelagstiftningen inte längre blir energiskattebefriade fr.o.m. 1 juli 2016. Som en sista motivering för att en utredning behöver göras, anför Anna Hildebrand, att ägande av egna energikraftskällor i framtiden förmodligen kommer att öka, inte minst vid en regionförstoring.

    Enligt Lag om skatt på energi har regionen fram till 1 juli 2016 varit energiskattebefriad för den el som regionens vindkraftverk producerat och som använts för egen förbrukning. Enligt lagen är regionen ålagd att mäta producerad och förbrukad el timme för timme. Vissa timmar, vissa dygn under året, producerar vindkraftverket mer el än regionen förbrukar. För att inte riskera att bli klassificerad som elleverantör och därmed förlora energiskattebefrielsen, har regionen efterskänkt överskottselen, de timmar då sådan uppstått. Värdet på överskottselen uppskattas till ca 50000 – 100000 kronor per år. Avräkningen per timme innebär att regionen inte har tillåtits kvitta överskottet mot underskottet under övriga timmar på året. Även om överskottselen räknas med, förbrukar regionen betydligt mer el per år än vad vindkraftverket producerar. Vindkraftverkets produktion motsvarar 35-45 procent av regionens elförbrukning.

    Fr.o.m. 1 juli 2016 togs regionens energiskattebefrielse bort och det finns därför inte längre något skäl till att efterskänka överskottselen. Rent praktiskt är det enkelt att sälja överskottselen. Det elbolag som regionen köper sin el från, debiterar regionen genom ett nettoförfarande. Det innebär att den el som vindkraftverket producerat dras av från den el som regionen förbrukat. Att bilda ett bolag skulle föra med sig extra administration och kostnader för bolagsbildning, hålla bolagsstämma, styrelsemöten, revision mm. Kostnaderna för bolaget skulle enligt en uppskattning sannolikt förbruka det mesta av intäkterna från försäljningen av överskotts-elen.

    För övrigt är förberedelsearbetet inför eventuell regionförstoring ännu i ett tidigt skede. Regionen har begränsade resurser för utredningar. Sammantaget blir bedömningen att en utredning om bildande av produktionsbolag inte är befogad nu.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   13

    Norrlandstingens Regionförbunds, NRF, direktion beslutade 2015-12-01 att godkänna den reviderade regionala utvecklingsplanen för cancerområdet att översändas till landstingen/regionen för att de skulle kunna revidera sina egna handlingsplaner. Nuvarande handlingsplan fastställdes av Jämtlands läns landstingsstyrelse 2013-01-23 § 14. Arbetssättet med cancerplanerna är att den regionala utvecklingsplanen utgör inriktning, och utifrån den gör Region Jämtland Härjedalen sin egen lokala handlingsplan för hur man ska nå den regionala planens mål, utifrån sina respektive utgångslägen inom utvecklingsplanens målområden.

    Regionens lokala handlingsplan anger vilka
    beslut och aktiviteter som krävs, vilka ansvarsområden som engageras och en tidplan.

    Regionens lokala utvecklingsplan återredovisades vid NRFs Förbundsdirektion 2016-05-31 tillsammans med de andra landstingens lokala handlingsplaner. Förbundsdirektionen beslutade då § 47, att fastställa den regionala utvecklingsplanen för 2016-2018.

    Regionens lokala handlingsplan är framtagen av medicinska företrädare för varje cancerspecialitet. Deras förslag har därefter bearbetats av Hälso- och sjukvårdsdirektören och dennes ledningsgrupp så att en strategiskt sammanvägd övergripande plan kunnat redovisas till NRF och RCC Norr.

    När nu den regionala utvecklingsplanen fastställts av NRF kan också den lokala handlingsplanen för cancervården inom Region Jämtland Härjedalen 2016-2018 fastställas.

     

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   14

    Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 10 juni 2016 beslutat att rekommendera landsting och regioner att delta i och stödja rekommendationen om en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning.

    Syftet med rekommendationen är att säkra stöd och finansiering för att fortsatt och långsiktigt arbete inom området kunskapsstyrning. Detta omfattar bland annat:

    • Fortsatt arbete med Nationella samrådsgruppen för kunskapsstyrning – NSK och de därtill hörande programråden,
    • Att etablera samverkansstruktur som stöd för uppföljning i form av Öppna jämförelser och analys av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet
    • Att befästa grundfinansieringen för nationella kvalitetsregister

    Den totala kostnaden för de i rekommendationen beskrivna områden uppgår till 31 mkr per år och fördelas per landsting/region utifrån befolkningsmängd vilket för Region Jämtland Härjedalens del innebär en årlig kostnad på ca 300 tkr.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   15

    1. Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

      Svar på remiss av Ds 2016:18 Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler (RS/1155/2016).

      Svar på remiss av Ds 2016:11 Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar (RS/965/2016).

      Remiss – om förslag till ändring i TLV:s allmänna råd om ekonomiska utvärderingar (TLVAR2003:2) (RS/1252/2016)

      Svar på remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m. (RS/1116/2016)
       
    2. Beslut fattade av chefer

      Sekretess och utlämnande av allmänna handlingar inom Region Jämtland Härjedalen (RS/929/2015

      Anställningsbeslut för perioden 2016-08-13—2016-09-12.

  •   16

    1. Landstingsbostäder: Protokoll från sammanträde 2016-05-09
       
    2. Landstingsbostäder: Protokoll från bolagsstämma 2016-05-18
       
    3. Landstingsbostäder: Protokoll från sammanträde 2016-06-09
       
    4. Landstingsbostäder: Protokoll från sammanträde 2016-02-25
       
    5. Tillgänglighetsrådet: Protokoll från sammanträde 2016-05-26
       
    6. FoU-rådet: Protokoll från sammanträde 2016-05-23
       
    7. Utskottet för hälso- och sjukvård: Protokoll från sammanträde 2016-09-07

  •   17
  •   18

    Den trend mot lägre nettokostnadsökningstakt som visades under våren har planat ut och uppgår till 2 procent efter augusti. Takten är lägre än genomsnittet totalt för landstingssektorn och jämfört med augusti 2015 är det således en kraftig inbromsning. Region Jämtland Härjedalens utsatta ekonomiska läge kräver dock en nettokostnadsutveckling som uppvisar en negativ (minus) utveckling. Detta för att underskottet successivt ska minska. De viktigaste orsakerna till den sänkta nettokostnadsökningstakten är att arbetade timmar i verksamheten minskat och att regionen i år mottagit fler statsbidrag, bland annat från Migrationsverket.

    Resultatet för perioden januari t o m augusti 2016 var -23,8 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner bättre än resultatet för samma period 2015. För helårsresultat 2016 lämnar Region Jämtland Härjedalen därför en något förbättradprognos motsvarande -225 miljoner kronor. En förbättring på +5 miljoner kronor jämfört med föregående prognos.

    Av de mål som följts upp i delårsbokslutet är 5 av 9 mål i patientperspektivet uppfyllda, bl a tillgång till PCI inom tid vid hjärtinfarkt, sänkt medelväntetid till höftfrakturoperation och minskade återinskrivningar. När det gäller medarbetarperspektivet har sjukfrånvaron sjunkit något men målet är fortfarande inte uppfyllt. Målet att minska inhyrd personal har dessvärre inte infriats. Tvärtom har kostnaderna mer än fördubblats för läkare samt mer än tredubblats för inhyrda sjuksköterskor. I perspektivet verksamhetsresultat har endast två av 10 målområden uppfyllts. Det ena är att antalet genomförda enkla läkemedelsgenomgångar ökat samt att andelen vårdskador minskat. Däremot är tillgänglighet fortsatt under målnivån och de ekonomiska målen uppfylls inte.

     

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   19

    Delårsrapport över tillgångsförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

    Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Delårsrapport över tillgångsförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

    På grund av den rådande likviditetssituationen i regionen är likviditetsportföljen under avveckling. Detta görs genom att värdepapper som förfaller inte återinvesteras, vilket gör att de kvarvarande värdepapperen inte kommer kunna ligga inom kreditlimiterna för att de får för stor andel av den totala portföljen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   20

    Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning – tre nya län.

    Region Jämtland Härjedalen har under indelningskommitténs tidigare arbete fått möjlighet att bidra med lokalt kunskapsunderlag och i dialog med kommittén värderat underlaget. För att få underlag för remissvaret har regionen genomfört följande beredning:

    17 augusti möte med näringsliv och andra organisationer
    24 augusti information i Regionstyrelsen
    23 augusti-12 september samverkan med övriga tre norrlandsting.
    13 september diskussion med fackliga organisationer i Regionkommittén
    19 september Regionens samverkansråd, d.v.s. samverkan med kommunerna
    23 september återträff med näringsliv och andra organisationer inklusive kommuncheferna
    27-28 september Regionstyrelsen
    4 oktober Regionala utvecklingsnämnden
    6 oktober Regionstyrelsens svar skickas in till Finansdepartementet
    18-19 oktober Regionfullmäktige – beslut med omedelbar justering. Reviderat svar med ändringar från inlämnad version markerade skickas in till Finansdepartementet.

    Det är Region Jämtland Härjedalens förhoppning att Finansdepartementet, trots att begärt anstånd inte beviljats, ändå kan respektera och ta del av Regionfullmäktiges svar.

    Remissvaret kan sammanfattas så här:
    Region Jämtland Härjedalen stödjer grundargumentet att landstingens och länens medborgare skulle gynnas av färre, större och kraftfullare län/regioner.

    Region Jämtland Härjedalen anser att det är nödvändigt att bildandet av Norrlands län kan ske 2019 för att ta tillvara effekter av samordning, utveckling och effektivisering som en grund för nödvändiga satsningar och framtida utveckling inom Hälso- och sjukvårdssektorn och inom regional utveckling.

    Region Jämtland Härjedalen ser den stora geografiska ytan som bildar Norrlands län som utmanande, men de argument som i övrigt talar för att en större region blir en starkare kraft som kan ta tillvara regionens intressen nationellt och internationellt överväger dock. Regionen påtalar behov av att staten satsar medel till utveckling av infrastrukturen i Norrland och tidsbegränsade resurser för omställningskostnader.

    Konsekvenserna om Region Jämtland Härjedalen skulle stå utanför en regionbildning skulle bli att staten behöver tillskjuta medel för att en jämlik hälso- och sjukvård och en rättvis regional utveckling skulle kunna upprätthållas i Jämtland och Härjedalen.

     

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   21

    Skandionkliniken i Uppsala är en klinik för protonterapi där det är möjligt att behandla cancer effektivare och skonsammare än traditionell strålning.

    När Skandionkliniken tog emot de första patienterna hösten 2015 uppmärksammades att både patienter och anhöriga betalade olika avgifter för bl.a. patienthotell, kost, anhörigmedverkan och hemresor. Det beror på att patienternas hemlandsting har beslutat om olika nivåer för dessa avgifter. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har därför fattat beslut om att harmonisera avgifterna.

    SKLs styrelse rekommenderar landstingen och regionerna
    att erbjuda alla som bor eller varaktigt vistas i landstinget/regionen en avgift om max 100 kronor per dygn för patient, förutom patientavgift, samt vid behov närstående i samband med behandling vid Skandionkliniken i Uppsala.

    att omgående godkänna och tillämpa denna rekommendation, samt

    att anmäla sina respektive beslut till SKL

    Norrlandstingens regionförbund, NRF, beslutade i maj med anledning av SKLs rekommendation att justera texten i Avtalet om regionvård 2016, avsnitt 4.4.10 samt bilaga 2 och rekommendera landstingen/regionen att fastställa avgiften för patienthotellet enligt förslaget.

    Det tidigare avtalet löd:
    ”Vid hotell von Kraemer, vid Skandionkliniken, är patientens matkostnad för måltider 90 kronor/dag upp till en kostnad av 300 kronor. Eventuellt överskjutande kostnad över takbeloppet betalas av patienten.”

    Ny avtalstext:
    ”Vid behandling på Skandionkliniken i Uppsala gäller en avgift om maximalt 100 kronor per dygn för patient förutom patientavgift.
    Om behov av medföljande närstående är intygad gäller även för denne en avgift om maximalt 100 kronor. Avgifterna förtydligas i bilaga 2.”

     

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   22

    Den 10 februari 2016, § 14, beslutade regionfullmäktige om regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Reglerna utgick från huvudprinciperna i den styrmodell som gällt sedan 2013, reviderade med anledning av bildandet av Region Jämtland Härjedalen, och med anledning av en ny tjänstemannaorganisation från och med den 1 januari 2016 och en ny politisk organisation som gäller från och med 1 december 2015. Nu har ytterligare en revidering gjorts utifrån att tydliggöra förvaltningarnas ansvar. Regiondirektören utfärdar enligt denna revidering direktiv till förvaltningarnas verksamhetsplanering utifrån regionplan och styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. Utifrån detta gör förvaltningarna sina verksamhetsplaner. Regiondirektören godkänner förvaltningarnas verksamhetsplaner och fokuserar därefter på uppföljning av verkställigheten av dem.

    Syftet med styrmodellen är att det ska finnas en enhetlig, systematisk och tydlig struktur för hur Region Jämtland Härjedalen ska styras och följas upp. Styrmodellen ska medverka till att politiska målen uppfylls och att kvaliteten säkerställs. Genom styrmodellen ska det finnas en röd tråd från visioner på politisk nivå till genomförande och uppföljning på verksamhetsnivå. För att genomföra och konkretisera de politiska målen skapas olika styrdokument i form av policyer, planer och andra stöddokument. De utgör viktiga utgångspunkter i styrmodellen och ska följas av alla politiska organ och verksamheter.

    Reglerna redogör för hur styrmodellen fungerar och vilken ansvarsfördelning som gäller i det interna arbetet. Reglerna anger också för vilka styrdokument som ska finnas och hur de styrdokumenten ska utformas, fastställas och följas upp. Det finns också en beskrivning av vilka perspektiv, tillexempel miljö och jämställdhet, som ska finnas med när beslutsunderlag upprättas.

    Reglerna ska följas av alla politiska organ och verksamheter i arbetet med att planera och följa upp verksamheten enligt styrmodellens principer.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   23

    I februari 2016 biföll regionfullmäktige en motion från Berit Johansson (C) om policy för kost och nutrition. I beslutet angavs bland annat att policyn i enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska ange regionens värderingar och förhållningssätt till kost och nutrition. Policyn ska omfatta patienter, medarbetare och besökare. Region Jämtland Härjedalens vision och värdering, Livsmedelsverkets- och Socialstyrelsens rekommendationer samt andra relevanta styrdokument, riktlinjer och principer ska vara grundläggande utgångspunkter.

    Ett förslag till Kost- och nutritionspolicy har utarbetats inom kostenheten i samarbete med dietister. Förslaget har även lämnats på remiss till Region Jämtland Härjedalens nutritionsråd.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   24

    I Jämtlands län råder politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta manifesteras i att länets politiker kraftsamlat kring en länsövergripande Folkhälsopolicy 2011 - 2015. Insatserna enligt Folkhälsopolicyns intentioner utgör grunden till länets samlade folkhälsoarbete vilket ska bidra till en mer jämlik hälsa och skapa en framtidstro. Folkhälsopolicyn utgör ett underdokument till den Regionala Utvecklings Strategin (RUS). En reviderad Folkhälsopolicy 2016 – 2019 är nu framtagen av Folkhälso Z, dvs det politiska och tjänstemannanätverk vilket utgör ett rådgivande organ i enlighet med intentionerna i Folkhälsopolicyn. Folkhälsopolicyn har remissbehandlats. Med utgångspunkt i detta har Folkhälso Z utarbetat ett slutligt förslag där hänsyn tagits till framförda förbättringsförslag.


    Förslag till beslut

    Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden


    Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige


    Folkhälsopolicy 2016-2019 antas.

     

    Regionala utvecklingsnämndens beslut


    Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige


    Folkhälsopolicy 2016-2019 antas.

     

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   25

    Regionen beslutade att från 1 januari 2013 införa vårdval inom medicinsk fotvård vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på patienter med remiss, kan ansluta sig och få ersättning från regionen. Vårdvalet gäller för patienterna med diagnoserna, diabetes, reumatoid artrit (RA) och arteriell insufficiens i de nedre extremiteterna. Utifrån behov subventionerar regionen upp till fyra behandlingar per patient och år. För patienter med reumatoid artrit har ett liknande avtal funnits sedan 90- talet. Primärvårdens totala kostnad för fotvård är 4 mkr för totalt ca 10 000 besök/år. 6 % av dessa besök görs av patienter med diagnosen reumatoid artrit, vilket motsvarar ca 240 000kr. Övriga patientgrupper utgör följande andel av besöksandelen, diabetiker (90 %) och arteriell Insufficiens (4 %). Under slutet av 90-talet var motivet för att få hjälp med fotvård relativt stort för patienter med reumatiod artrit då många pga. nedsatt handfunktion hade svårt att sköta sina fötter. Handfunktionen blev nedsatt relativt tidigt i sjukdomsförloppet med minskad handstyrka och sekundära svårigheter att sköta egen fotvård. Sällan utgjordes indikationen för fotvård av strikt medicinska skäl utan kan ses som en hjälp till egenvård i sårförbyggande syfte. De senaste två decennierna har biologiska läkemedel helt förändrat situationen. Endast ett fåtal patienter med RA-diagnosen blir numera så funktionsnedsatta att de inte klarar sin egen fotvård. I ett ansträngt ekonomisk läge förefaller det därför som att man generellt bör kunna dra in fotvårdsförmånen till patient med inflammatorisk reumatisk sjukdom, med undantag för reumatiker med nedsatt handfunktion, utan att detta får betydande medicinska konsekvenser.

     

    Förslag till beslut

    Vårvalssnämnden föreslår regionfullmäktige.

    Förändringar i förfrågningsunderlag vårdval medicinsk fotvård 2017 fastställs.

     

    Beslut

    Vårdvalsnämnden föreslår regionfullmäktige.

    Förändringar i förfrågningsunderlag vårdval medicinsk fotvård 2017 fastställs.

     

    Protokollsanteckning

    Centerpartiet anser att beslutsunderlaget ska utvecklas gällande att statistiskt påvisa hur de biologiska läkemedlen förändrat situationen för patienter med RAdiagnosen. Reumatikerföreningen, utifrån ett patient inflytande perspektiv, har informerats via mail och regionen har fått svar. Då ska detta även nämnas i beslutsunderlaget.

     

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   26

    Bolagsordning, Ägardirektiv och uppdragsavtal har inte reviderats eller förändrats efter Regionförbundets övergång till Region Jämtland Härjedalen. Dokumenten behöver därför ses över och revideras utifrån den ägarorganisationens förändring. I bilagor återfinns förslag till ny reviderad bolagsordning, ägardirektiv och uppdragsavtal. När det gäller namnet på bolaget föreslås Länstrafiken i Jämtland AB kvarstå tills vidare i avvaktan på beslut om eventuell ny länsindelning och organisationen kring denna.

     

    Förslag till beslut

    Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden

    1. Förslag till bolagsordning och uppdragsavtal för Länstrafiken i Jämtland AB antas.

    2. Namnet på bolaget, Länstrafiken i Jämtlands län AB kvarstår i avvaktan på eventuellt beslut om ny regionindelning.

     

    Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden

    Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige

    1. Förslag till ägardirektiv för Länstrafiken i Jämtland AB antas.

     

    Yrkande

    Robert Uitto (S):

    Regionala utvecklingsnämnden beslutar:

    Förslag till uppdragsavtal för Länstrafiken i Jämtland AB, antas.

    Regionala utvecklingsnämnden föreslår fullmäktige:

    Förslag till bolagsordning och ägardirektiv för Länstrafiken AB antas.

     

    Beslutsgång

    Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner yrkandet antaget.

     

    Beslut

    Regionala utvecklingsnämnden beslutar:

    Förslag till uppdragsavtal för Länstrafiken i Jämtland AB, antas.

     

    Regionala utvecklingsnämnden föreslår fullmäktige:

    Förslag till bolagsordning och ägardirektiv för Länstrafiken AB antas.

     

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   27

    Region Jämtland Härjedalen har deltagit i ett större samverkansprojekt mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om samverkan inom IT-området. Samverkans omfattning och olika lösningar för samarbetets organisation har diskuterats. Arbetet i projektet har ännu inte lett till en samsyn kring mål och syfte.

    Region Jämtland Härjedalen och Åre Kommun har under en längre tid fört diskussioner på tjänstemannanivå kring samverkan inom IT-området om möjligheter till samutnyttjande av kompetenser samt gjorda investeringar. Diskussionerna har förts parallellt med ovannämnda samverkansprojekt men har avsett samverkan i mer avgränsad i omfattning.

    Region Jämtland Härjedalen har befintliga resurser i form av driftsäkra och redundanta datahallar för drift och backup med outnyttjad kapacitet. Hallarna inkluderar avbrottsfri kraft, miljövänlig kylkapacitet och bra brandskydd med automatisk brandsläckning. IT-infrastrukturen inom Region Jämtland Härjedalen är designad för mycket god IT-säkerhet vilket medger dubblering av servrar och lagrat data i åtskilda fysiska datahallar. Detta matchar samtidigt Åre kommuns behov mycket väl, där investeringsbehov för att säkra datahallar och infrastruktur föreligger i motsvarande grad.

    Regionen arbetar genom kontrakterad driftpartner, för närvarande Tieto, med att säkra effektiv drift och bra kvalité enligt överenskomna servicenivåer. Pågående driftavtal säkrar Regionens It-driftstjänster tom 2019-12-31 med möjlighet till 48 månaders förlängning om Regionen så önskar. Åre kommun önskar driva sina servrar på samma sätt som Region Jämtland Härjedalen, det vill säga med samma kvalitetskrav och säkerhetskrav.

    Mot den bakgrunden har parterna funnit att gemensam drift av den del av infrastrukturen som gäller serverdrift bör genomföras för att ta tillvara på samordningsvinster, till exempel Region Jämtland Härjedalens beställarkompetens inom datadriftområdet eller för att dela på gemensamma investeringar. Samarbetet bör bedrivas i en gemensam nämnd för IT-drift och stöd. Ett förslag till samarbetsavtal och reglementet för gemensam nämnd har tagits fram inom regionstaben i samverkan med Åre kommun.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   28

    Lennart Ledin och Mats El Kott båda (L) föreslår att regionfullmäktige beslutar att genomföra en folkomröstning eller opinionsundersökning om regionindelningen. De föreslår att omröstningen genomförs enligt något av följande alternativ:

    ”1. Kommunal folkomröstning enligt lagen 1994:692.
    Eftersom indelningskommittén avser lämna förslag den 30 juni i år bör regionfullmäktige behandla frågan och besluta om en kommunal folkomröstning vid sitt sammanträde 18-19 oktober för att en omröstning ska kunna ske i januari/februari 2017.

    2. Opinionsundersökning.
    Ett andrahandsalternativ till en kommunal folkomröstning kan vara att genomföra en opinionsundersökning där regionen tar fram ett webbaserat röstningsformulär med de alternativ till regionindelning som landstingsmedlemmarna ska välja mellan. Med ett sådant formulär kan röstningen ske från hemdator, mobiltelefon eller surfplatta. För kommunmedlemmar som inte har tillgång till något av det nyss nämnda bör man kunna rösta från dator exempelvis hos regionen, hos kommunernas bibliotek etc. De personuppgifter som den röstande ska uppge i formuläret kan stämmas av mot den befolkningsdatabas som regionen har tillgång till. På så sätt kan omröstningen begränsas till röstberättigade landstingsmedlemmar. En omröstning enligt detta alternativ kan genomföras tidigare än det som anges för den kommunala folkomröstningen I båda fallen ska självklart spridas information och annonser om omröstningen och under vilken tidsperiod som man kan rösta.

    Med hänsyn till de tidsförhållanden som vi här redovisat önskar vi att motionen behandlas senast vid fullmäktiges nämnda sammanträde i oktober 2016.”

    Enligt 5 kap. 34 § kommunallagen får fullmäktige besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga ska inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det. Ska synpunkter inhämtas genom en omröstning får fullmäktige besluta att det, med tillämpning av 5 kap. vallagen (2005:837), skall framställas röstlängd och röstkort för omröstningen. Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar.

    Indelningskommittén har i ett delbetänkande lämnat förslag dels på ändrad indelning av vissa län och dels på ändrad indelning av vissa landsting. De fyra norrlandslänen föreslås bilda ett nytt Norrlands län och landstingen i dessa län föreslås bilda ett nytt Norrlands läns landsting. Det nya landstinget ska omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar och får därmed kalla sig region. Ändringen beträffande länen föreslås träda ikraft den 1 januari 2018 och beträffande landstingen den 1 januari 2019. Utredningen har skickats på remiss och remissvaret ska vara inne 6 oktober 2016. En proposition förväntas komma under våren 2017.

    Ändringar i länsindelningen är ärenden som ska behandlas av regeringen eller riksdagen. Ändring av landstingsindelningen är ärenden för regeringen. Utredningens förslag till ändringar i länsindelningen och landstingsindelningen är således ärenden för riksdagen och regeringen och inte ett ärende för Region Jämtland Härjedalen. Det som är ett ärende i Region Jämtland Härjedalen är svaret på remissen av delbetänkandet.

    I ärendet om svar på remissen skulle man kunna tänka sig att en folkomröstning eller opinionsundersökning vara en del av underlaget till remissvaret. För att man ska kunna få ett användbart svar i en folkomröstning eller i en opinionsundersökning krävs att man formulerar klara och tydliga alternativ som medlemmarna kan ta ställning till. Det bör också finnas underlag på konsekvenserna av de olika alternativen. Med tanke på frågans komplexitet är det svårt att få till stånd alternativ som är tillräckligt belysta för att medlemmarna ska ha en reell möjlighet att ta ställning.

    Med tanke på remisstiden är det dessutom omöjligt att hinna med en folkomröstning innan remissvaret lämnats. Det är även svårt att hinna med en opinionsundersökning.

    Med hänsyn till detta är det inte möjligt att hålla en folkomröstning eller opinionsundersökning i ärendet. Det är inte heller möjligt för Region Jämtland Härjedalen att ha en folkomröstning i statens ärende. Motionen måste med hänsyn till detta avslås.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   29

    Elin Lemon C (m.fl.) har lämnat in en motion om att teckna avtal för asylsökande hos privata tandvårdskliniker.

    Elin Lemon skriver bla:
    Folktandvården i regionen beskriver situationen som ansträngt och ett stort tryck på de flesta av Folktandvårdens kliniker av barn och vuxna asylsökande med akuta besvär. Det ökande trycket på Folktandvården leder till att väntetider för oprioriterad vuxentandvård förlängs, vilket i sin tur innebär eftersläpning i revisionstandvården och på vissa kliniker längre väntan för nya patienter.

    Att öppna upp för privata aktörer skulle förbättra situationen för såväl asylsökande som andra patientgrupper i regionen.

    Centerpartiets regiongrupp yrkar att:
    Region Jämtland Härjedalen tecknar lokala avtal med privata tandvårdskliniker för att ta emot asylsökande som patienter.

    Folktandvården har ett så kallat sistahandsansvar och det kommer sig av §6 i tandvårdslagen, först §5:

    5 § Varje landsting ska erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvård som landstinget självt bedriver benämns i denna lag folktandvård.

    6 § Om någon som vistas i landstingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård, ska landstingskommunen erbjuda sådan tandvård. Särskilda bestämmelser om tandvård finns i lagen (2008:344)om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen(2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lag (2013:409).


    I lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. står det så här:
    Vårdens omfattning
    5 § Ett landsting ska erbjuda sådana utlänningar som avses i 4 § första stycket 1-3 och som inte har fyllt 18 år, vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget.
    Vård i den omfattning som avses i första stycket ska även erbjudas utlänningar som avses i 4 § första stycket 4.
    6 § Ett landsting ska erbjuda utlänningar som avses i 4 § första stycket 1-3 och som har fyllt 18 år, vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.


    Detta innebär i praktiken att Folktandvården måste erbjuda ovanstående vård och att Privattandvården kan erbjuda vård för de asylsökande. M.a.o. finns inga hinder i någon regel för Privattandvården att erbjuda vård för de asylsökande.

    För att förbättra förutsättningarna för både Folktandvården och Privattandvården så har en översyn gjorts av ersättningen för asyltandvården. Beräkningar visade att kostnaderna för asyltandvården är 35 % högre än i reguljär tandvård. Samtliga Privattandläkare i länet har därför meddelats av Beställarenheten, att ersättning för utförd akuttandvård på barn och vuxna asylsökande ersätts med åtgärder enligt gällande Folktandvårdstaxa x 1,35.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   30

    Elin Hoffner (V) har i motion till regionfullmäktige yrkat att Region Jämtland Härjedalen tar initiativ till att göra nödvändiga utredningar inför införande av sprutbytesprogram samt ha en ambition om att starta upp sprutbytesprogram senast under 2017.

    Ur motionen:
    ”Målet med sprututbytesprogrammet är att förebygga spridning av blodsmitta såsom HIV, hepatit och andra blodburna sjukdomar. Genom programmet ges möjlighet till kontakt med missbrukare och därmed möjlighet till sociala och andra sjukvårdsinsatser.”

    ”Från regeringens sida har man varit tydlig med att man vill se en ökad tillgång till sprututbytesverksamhet i landet. Man förbereder ett lagförslag som från och med 1 januari 2017 kommer att ge regioner och landsting självständig möjlighet att införa sprututbytesverksamhet. Man vill även sänka åldersgränsen från 20 år till 18 år.”

    Sprututbytesverksamhet har bedömts vara ett effektivt redskap i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i världen och rekommenderas av myndigheter i Sverige och internationellt. Sedan tidigare har sprututbytesprogram införts i Region Skåne (Malmö, Lund, Kristianstad, Helsingborg), Stockholms läns landsting samt nyligen även i Region Jönköping. Såväl Uppsala som Göteborg har långt framskridna planer på att starta upp en verksamhet och såväl i Norrbottens läns landsting som i Västerbottens läns landsting pågår konkreta samtal mellan berörda parter.

    Frågan om sprututbytesprogram utreddes 2013 men ledde inte till införande.

    Det finns klara medicinska vinster med ett sprututbytesprogram, samtidigt som ett sådant kan uppfattas som en acceptans gällande intravenöst narkotikamissbruk.

    Innan ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen kan fattas bör en utredning göras. Utredningen ska innehålla kostnadsberäkningar, fakta om smittspridning i länet, vidarebehandling som kan erbjudas eller införas, samhällsvinster, t.ex. familjen omkring missbrukaren, hur ideella organisationer, kommunerna och närliggande landsting/regioner ser på frågan och möjligheter till samverkan.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   31 Ladda ner alla filer under punkten