•   2

    Val av justerare och tid för justering

  • Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

    • Summering av bemanningsprojektet
    • MINT - mobilt närvårdsteam
    • Aktuellt läge ”Nätläkare”
    • Avrapportering av uppdrag om reservvattenförsörjningen
    • Vårdnära service påverkan på personalkostnader
    • Information om läkemedelsförsäkringen

       
  • Region Jämtland Härjedalen sänder fullmäktigesammanträdena direkt över regionens webbplats. Regionfullmäktige har tidigare utsett fullmäktiges ordförande Margareta Winberg (S) till utgivare för webbsändningen med Elisabeth Svensson (M) som ställföreträdare. Med hänsyn till att nya personer har valts till dessa uppdrag behöver fullmäktige entlediga den tidigare utsedda utgivaren och ställföreträdande utgivaren och utse ny utgivare. Det är lämpligt, i likhet med tidigare, att fullmäktiges ordförande utses till utgivare av fullmäktiges webbsändningar.

    En utgivare har möjlighet att utse ställföreträdande utgivare. En utsedd ställföreträdande utgivare ska godkännas av regionen. För att vinna tid är det lämpligt att också godkänna fullmäktiges 1:e vice ordförande som ställföreträdande utgivare om hon utses.

    Bilagor

  • Landstingsfullmäktige beslutade 2003-06-18, § 115 om pensionsbestämmelse för förtroendevalda (PBF). Bestämmelserna var framtagna av dåvarande Landstingsförbundet. Sveriges Kommuner och Landsting tog år 2013 fram förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL14). Landstingsfullmäktige fastställde dessa bestämmelser 2014-06-17—18 § 145. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 14 september 2018 antagit förslag till reviderade bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL18). OPF-KL18 gäller för förtroendevalda som tidigare omfattats av OPF-KL14 eller som tillträder vid valet 2018 och inte tidigare omfattats av PBF eller PRF-KL i kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet.

    OPF-KL18 är utformat för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region. För att bestämmelserna ska gälla krävs ett lokalt antagande av regionfullmäktige.

    OPF-KL18 omfattar reviderade bestämmelser för förtroendevalda gällande omställning, pension och familjeskydd. Utgångspunkten för OPF-KL18 har varit det nu gällande OPF-KL (nedan kallat OPF-KL14), som antogs av SKLs styrelse 2013-10-20.

    I OPF-KL14 har delar om familjeskydd, samt till viss del möjlighet till aktiva omställningsinsatser saknats. Förslaget om OPF-KL18 är indelat i fyra kapitel, inledande bestämmelser, bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Ändringarna innebär att Omställningsfondens roll i omställningsarbetet har förtydligats.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade på sitt sammanträde den 14 februari 2018, § 27, om ny politisk organisation från 1 januari 2019 samt arbetsordning, regler och reglementen för de politiska organen. Det finns nu anledning att göra vissa tillägg och revideringar i vissa av styrdokumenten.

    I reglementen för regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har det förtydligats vilket ansvar nämnderna respektive regionstyrelsen har för personal. Regionstyrelsen har arbetsgivaransvar för regionens personal med undantag för personal på patientnämndens kansli och revisionskontoret. Nämnderna har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för personal inom respektive förvaltningsområde.

    I Arbetsordningen för regionfullmäktige och i Arvodesreglerna har det tillförts tillägg om rätt till sjukledighet och föräldraledighet för regionråd och oppositionsråd. Det utifrån den nya kommunallagens (2017:725) bestämmelser om att fullmäktige kan anta lokala regler för att hantera den situation som uppstår när en ledande förtroendevald önskar vara föräldraledig eller drabbas av sjukdom. Bestämmelsen finns i 4 kap. 18 § KL. Ett huvudsakligt skäl till att bestämmelsen infördes i den nya lagen var att möjliggöra en bred politisk representation.

    I Arbetsordningen för regionfullmäktige har det under punkt 2.2 Presidiets uppgifter lagts till att fullmäktiges presidium har som uppgift att besluta om vilka förtroendevalda som ska ha tillgång till tekniskt stöd enligt reglementet Verktyg till stöd för förtroendevaldas arbete i regionuppdraget. Detta ansvar låg tidigare på regionstyrelsen.

    I samband med att regionstyrelsen besvarade revisorernas granskning av folkhälsoarbetet 2018-08-28 § 202 fick regiondirektören i uppdrag att revidera de politiska organens reglementen så att det politiska ansvaret för folkhälsofrågorna tydliggörs när den politiska organisationen förändras 1 januari 2019. I reglementet för regionstyrelsen har det därför under rubriken styrelsens uppgifter, 2.1, lagts till att regionstyrelsen ska arbeta med övergripande frågor om folkhälsa. Det för att förtydliga att folkhälsoansvaret delas mellan regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. I den nya förvaltningsorganisationen från 1 januari 2019 verkställs den politiska organisationens mål om folkhälsa genom flera verksamheter. Förvaltningsområde Regional utveckling som ska stödja kommunerna i folkhälsofrågor och arbetar utifrån regionala utvecklingsnämndens mål. Folkhälsoenheten finns inom Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde och är förlagd till primärvården och har ett tydligt ansvar mot hälso- och sjukvårdsrelaterad folkhälsa. Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen och Utvecklingsavdelningen har ett övergripande ansvar utifrån Regionstyrelsens mål.

    I Arvodesreglerna har ytterligare en punkt lagts till, punkt 7.3 Ordförandeträffar. Fullmäktiges presidium beslutade den 12 februari 2015, §18, att ”Ordföranden och vice ordföranden i regionfullmäktige, regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden, vårdvalsnämnden, nämndutskott samt ledamöter i regionstyrelsen för partier som ingår i majoriteten får ersättning för högst 11 träffar per år.” För oppositionen gäller högst sex träffar per år. Arvode för träffarna skulle ingå i årsarvodet.

    I och med den nya politiska organisationen försvinner vårdvalsnämnden och utskotten och istället inrättas en hälso- och sjukvårdsnämnd. Årsarvodet för ledamöter i regionstyrelsen tas bort. Om regionstyrelsens ledamöter ska få ersättning för ordförandeträffar kommer det innebära en ökad kostnad som ska rymmas inom budget för 2019. Då det inte finns utrymme i den politiska budgeten för ökade kostnader, föreslås att ordförandeträffar ska gälla ordföranden och vice ordföranden i regionfullmäktige, regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. För majoriteten gäller fortsättningsvis 11 träffar per år och för oppositionen sex träffar per år. Arvode för träffarna ska liksom tidigare ingå i årsarvode för uppdragen i respektive organ.

    I övrigt har en del mindre redaktionella ändringar gjorts i dokumenten.
    ---------------

    När ärendet behandlades av regionfullmäktige 2018-11-20 § 150 återremitterades ärendet med följande motivering:
    - Ärendet behöver omarbetas med anledning av den nya politiska ledningen och vissa förändringar inom den.
    - Partiernas gruppledare kallas till ett gemensamt möte för möjlighet till inspel för ytterligare förändringar

    Fullmäktiges presidium diskuterade behov av förändringar vid sitt sammanträde 2018-11-27 § 74 och gav då sekretariatet i uppdrag att upprätta förslag på nya reglementen. Förslaget diskuterades med gruppledarna vid en träff den 6 december.

    I Arbetsordningen för regionfullmäktige har det under punkt 2.2 Presidiets uppgifter lagts till att fullmäktiges presidium har övergripande ansvar för demokratifrågor i tillägg till ansvaret för jämställdhet, jämlikhet och integration.

    I regionstyrelsens och regionala utvecklingsnämndens reglementen har det lagts till att de ska delta i samverkansarenor för kommuner-region i frågor inom respektive organs verksamhetsområde i tillägg till att delta i Regionens samverkansråd. Samma uppgift har också lagts till i hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente.

    I Krisledningsnämndens reglemente har det lagts till att nämndens ledamöter och ersättare ska bestå av regionstyrelsens ordförande samt ledamöter från styrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Vid extraordinära händelser där det finns behov av att krisledningsnämnden sammankallas är det viktigt att ledamöterna är väl insatta i regionens olika verksamheter. I nämndens reglemente har det också lagts till att ledamöterna kan komma att genomgå säkerhetsprövning och registerkontroll för det specifika uppdraget.

    I Arvodesreglerna har det lagts till en begränsning av gruppledarnas rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Begränsningen innebär att ersättning endast kan tas ut i samband med sammanträden och förrättningar.

    Dessutom föreslås vissa ändringar i den politiska organisationen och dess arvodering. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås få en tredje vice ordförande och i regionstyrelsen föreslås att en ledamot får ett utökat ansvarsområde. Ändringarna är kostnadsneutrala eftersom det görs en omfördelning av arvodet från ordförandena. Dessa ändringar har förts in i regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens reglementen samt i arvodesreglerna.

    En uppföljning och utvärdering av den nya politiska organisationen och dess kostnader bör göras efter mandatperiodens första år.

    Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2018-12-07 § 79 och föreslår regionfullmäktige:
    1. Reviderad Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022 fastställs.
    2. Reviderat Reglemente för Regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2019 -2022 fastställs.
    3. Reviderat Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019 -2022 fastställs.
    4. Reviderat Reglemente för regional utvecklingsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022 fastställs.
    5. Reviderat Reglemente för krisledningsnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 fastställs.
    6. Reviderade Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen fastställs.
    7. Regionfullmäktiges presidium får i uppdrag att utvärdera den nya politiska organisationen efter mandatperiodens första år.

    Bilagor

  • Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2008, § 128, att tandvårdstaxan för Folktandvården i Jämtlands län skulle sättas i enlighet med den referensprislista som fastställs av TLV, Tandvård och Läkemedelsverket.

    Vuxentandvård finansieras av patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet. Taxan skall vara utformad så att konkurrensneutralitet gentemot privat tandvård och en balanserad egen ekonomi uppnås. Den ska också ge utrymme för verksamhetsutveckling och en patientsäker vård av god kvalitet. För att fortsatt vara konkurrensneutrala behöver tandvårdstaxan ligga på en sådan nivå att de intäkter den genererar motsvarar produktionskostnaderna.

    De senaste 5 åren har referensprislistorna för allmän- och specialisttandvård höjts i varierande grad av TLV. Från att vissa år bara ha höjts 0,3 % till en höjning med 3 procent. Höjningarna har också varierat mellan olika åtgärdsgrupper i tandvårdstaxan.

    Detta har inneburit att de ökade intäkterna från tandvårdstaxan flera år inte har motsvarat ökningen av produktionskostnaderna. Folktandvården finansieras till mera än hälften av vuxenintäkter från tandvårdstaxan och sammanlagt till 73 % av den produktion som utförs på patienter. Kostnader som uppkommer vid produktion är bl.a. medarbetarnas löner, lokaler och utrustning, material som används vid behandling, licenser för IT mm.

    Detta har också inneburit att Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslagit ett antal undantag från referensprislistan.
    - Beslut om undantag från referensprislistan har fattats enligt nedan;
    - Beslut LF 2009 taxa avseende implantatkomponenter, åtgärd 420, 3 400 kronor.
    - Beslut LF 2011 taxa avseende fyllningsåtgärderna nr 701, 702, 703, 704, 705, 706 och 707 referenspris enligt TLV+ 7 %.
    - 2013-01-01 införde TLV referenspriser även för specialisttandvården. Beslut LF 2013 att införa denna referensprislista + 5 %.
    - 2014-09-01 referenspriserna för åtgärdsgrupp 8 (800-890 protetiska åtgärder) sänks. Beslut LF att den generella prishöjningen av åtgärdsgrupp 8 inte överstiger referensprisets nivå med mer än 7 % för allmäntandvården och 12 % för specialisttandvården.
    - 2018-01-15 beslut RF att prissättningen för åtgärdsgrupp 4, kirurgiska åtgärder, höjs och att inte priset överstiger referensprisets nivå med mer än 7 % för allmäntandvården och 12 % för specialisttandvården.
    - 2018-01-15 beslut RF att höja prissättningen i Frisktandvårdstaxan med samma procentuella höjning som referenspriserna ökar, samtidigt varje gång som TLV justerar referensprislistorna för allmän- och specialisttandvård.

    Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslår att som utgångsvärde för justering av tandvårdstaxan 2019-01-15, är den nuvarande tandvårdstaxan för 2018, inkluderande tidigare beslutade undantag.

    Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslår också att justering av tandvårdstaxan i fortsättningen ska göras i enlighet med LPIK istället för att sättas i enlighet med referensprislistan som fastställs av TLV.

    Vad är LPIK
    Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) tas fram av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och uppdateras vid varje ny skatteunderlags-prognos. LPIK används som underlag vid beräkning av kostnadsutveckling av fasta löner och priser.

    LPIK tas fram genom att priset för löner, material och tjänster och köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris.

    SKL:s prognos för LPIK exklusive läkemedel för de kommande åren ser för närvarande ut så här;

    2018 2019 2020 2021
    4,0% 2,8% 3,4% 3,1%

    Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen förslår att fr o m år 2019 övergå till att beräkna justeringar av tandvårds- och friskvårdstaxan med hjälp av LPIK därför att;
    - Den årliga förändringen av tandvårdstaxan i högre grad motsvarar ökningen av produktionskostnaden.
    - Av Norrlands landsting/regioner har redan Västernorrland övergått till LPIK. Norrbotten och Västerbotten avser att gå över till LPIK 2019 respektive 2020. Norrlands landsting/regioner har ej exakt samma utgångsläge vad gäller nivå på olika åtgärder inom tandvårdstaxan men ligger generellt nära varandra. Detta pga. att respektive fullmäktige beslutar om taxeförändringar.
    - Även ett antal andra landsting/regioner har övergått till LPIK som beräkningsgrund för förändring av tandvårdstaxan.
    - Undantag för olika åtgärdsgrupper inte behöver göras alls i samma utsträckning som tidigare, vid en justering av taxan.
    - Den grupp som utgör grunden för folktandvårdens intäkter är de vuxna patienterna. Då gruppen barn, som har fri tandvård, har utökats med flera åldersgrupper, till att gälla upp t.o.m. 22 år 2018 och t.o.m. 23 år 2019, innebär det att vuxengruppen har minskat. Det i sin tur innebär att underlaget för patientintäkter har minskat.

    Som beräkningspunkt föreslås, för kommande års tandvårds- och frisktandvårdstaxa, användas det LPIK-index som publiceras i augusti månad föregående år.

    Som utgångsvärde för justering med LPIK föreslås dagens, (föregående års) prislista.

    Den justerade taxan föreslås även i fortsättningen gälla från den 15 januari varje nytt år samtidigt som TLV förändrar sin referensprislista.

    Bilagor

  • Det nu gällande trafikförsörjningsprogrammet antogs av regionfullmäktige 2016-04-11—12, §59. Programmet utarbetades under 2015, och mål för trafikens utveckling är satta för åren 2016, 2018 och 2020.

    I kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) 2 kap 8 § framgår att Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras.

    Målen och utfallet för 2016 följdes upp vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i september 2017, § 126. Utifrån utfallet för såväl 2016 som 2017 föreslås att ett antal av målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet revideras. Anledning till att målen behöver revideras är flera. Mål om självfinansieringsgrad är satt innan den felaktiga fördelningen mellan Norrlandslänen upptäcktes, vilket innebär att självfinansieringsgraden är lägre än vad som angivits och antagits. Mål som är satta utifrån värden i kundbarometern KOLBAR har fått förändrade värden på grund av att mätmetoden har förändrats. Miljömålet formulerat som minskade nettoutsläpp av CO2 har med råge uppfyllts, tack vare att fordonen körs på HVO i större utsträckning än vad som tidigare antagits.

    Ärendet behandlades av regionala utvecklingsnämnden den 16 oktober 2018, § 161, nämnden beslutade då att återremittera ärendet med följande motivering: ”Regionen måste ha en målsättning att Länstrafiken ska ha så hög självfinansieringsgrad som möjligt. Om de mål som finns i det regionala trafikförsörjningsprogrammet inte nås kan inte lösningen vara att ta bort målet. Målet bör istället revideras. ”

    Trafikförsörjningsprogram ska ha mål för verksamheten – den regionala kollektivtrafiken. Självfinansieringsgraden är ett mått på hur bolaget bedriver verksamheten. Förslaget är att målet utgår ur Trafikförsörjningsprogrammet och läggs till i ägardirektivet.

    Utskottet för infrastruktur behandlade ärendet den 26 oktober 2018, § 41, och utifrån utskottets beslut har justeringar gjorts i beslutsunderlaget. Reviderade mål sätts för år 2020.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-11-13 § 180 och föreslår regionfullmäktige att Reviderat Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016-2020 antas.

    Bilagor

  • Det har inkommit ett medborgarförslag om önskan att fotvårdremiss återinförs för reumatiker.

    Region Jämtland Härjedalen subventionerar sedan 1993 medicinsk fotvård för patienter med diabetes, nedsatt cirkulation i underbenen samt reumatism.

    På grund av förbättrade behandlingsmetoder för patienter med reumatism klarar idag de flesta reumatiker att själv sköta sin fotvård. Utifrån det ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen beslutade regionfullmäktige 2016-10-19 § 146 om att reducera fotvårdsförmånen för patienter med reumatism till att enbart gälla de med nedsatt handfunktion. Det är således fortfarande möjligt för reumatiker att, utifrån en läkarbedömning, få remiss till fotvård.

    På grund av det rådande ekonomiska läget finns i dagsläget inga planer på att ändra tidigare fattat beslut.

    Vårdvalsnämnden behandlade ärendet 2018-10-18 § 45 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

    Bilagor

  • I en motion från Liberalerna föreslås att Region Jämtland Härjedalen ska bestämma ett belopp per tjänsteresa som betalas in till, alternativt träffa årsavtal med, Fly Green Fund, samt att regionen uppmanar sina anställda att betala in valfria belopp till Fly Green fund för privata resor. Fly Green Fund är en ekonomisk förening utan vinstintresse, som ger företag och privatpersoner möjlighet att reducera sitt klimatavtryck vid flygresor genom att 75% av intäkterna går till inköp av biobränsle och 25% till att stötta produktion av flygbiobränslen i Sverige.

    Motionen föreslogs avslås med hänvisning till kommunallagens principiella förbud mot att ge understöd till enskilda. Ärendet återremitterades med följande motivering:
    ”För att undersöka om det finns flera fonder, om man skulle göra detta ska den egna klimatväxlingen tas bort? Går det att klargöra tveksamheterna som finns i kommunallagen mer?”

    Det finns flera olika sätt att klimatkompensera. Klimatkompensation innebär inte att de egna utsläppen minskar och ger i sig inga särskilda incitament att vidta åtgärder internt, men man sponsrar andra initiativ som kan bidra till minskad klimatpåverkan globalt sett. Några sådana externa initiativ är förutom ”Fly Green Fund”; ”Klimatkompensera.se”, ”Tricorona.se” och vissa flygbolag erbjuder köp av biobränsle när man bokar en resa. Samtliga alternativ skulle innebära en faktisk kostnad för regionen, men inget av dessa alternativ bedöms dock förenliga med kommunallagens krav på lokal/regional koppling. Kostnaden varierar beroende på alternativ och om man vill kompensera fullt ut för alla utsläpp eller enbart för flygresor (ca 1000 ton CO2 per år) eller för delar av flygresandets utsläpp. Den juridiska aspekten är dock svår att bortse från, se bifogad sammanställning från regionjurist, och med det rådande ekonomiska läget bedöms det vara mer motiverat att primärt fortsätta med insatser för att minska de egna utsläppen framför att betala ut medel till extern part. Om regionen ändå bedömer att man vill avsätta ekonomiska medel för extern klimatkompensation bör det först klarläggas inom vilka beloppsgränser det är aktuellt att regelbundet avsätta medel och en djupare utredning av vilka alternativ som kan vara aktuella som också är möjliga juridiskt och administrativt hanterbart. Det arbete som regionen medverkar i via Klimatråd Jämtlands län och i övrigt inom regionala utvecklingsarbetet för minskad klimatpåverkan kan eventuellt vara något att titta närmare på om man utgår från att det krävs en lokal/regional förankring/nyttoeffekt för de egna medborgarna.

    Regionen ser dock positivt på insatser för att minska flygets klimatpåverkan och Regionala utvecklingsnämnden har skrivit under ett Letter of support för Trafikverkets projekt grön omställning för flyg (RUN/539/2018).

    Den interna klimatväxlingen som beslutades i regionfullmäktige 2017 innebär en intern omfördelning av medel, främst för att i sig öka incitamenten att minska flygets dominans över tåg för regionens egna resor och dels för att kunna nyttja eventuellt överskott av klimatväxlingsmedel för insatser inom regionens verksamheter för att minska de egna utsläppen. Om överskottsmedlen på det interna kontot inte nyttjas fullt ut för sådana insatser, så förs resterande medel tillbaka in i den allmänna budgeten. På så sätt medför den interna klimatväxlingen inga investeringar eller kostnader som inte omfattar och gynnar den egna verksamheten direkt. Det är naturligtvis viktigt för länets möjligheter och utveckling med goda kommunikationer, såväl resfria alternativ samt tåg och flyg, men sett till hur regionens resmönster sett ut under överskådlig tid så har flyget gynnats på bekostnad av tåget. Utvärdering av den interna klimatväxlingens effekt på resemönster bör anstå till man kan se eventuell förändring på helåret 2018 då det är under årets sista kvartal de flesta resor görs. Men en preliminär bedömning utifrån delårsstatistik visar på att det troligen har haft effekt då resor till/från Stockholm under första halvåret 2017 skedde till 90% med flyg och 10% med tåg, medan första halvåret 2018 skedde 81% med flyg och 19% med tåg. En annan positiv effekt av de nya resereglerna och interna klimatkompensationen är att SJ:s affärschef anger det som ett av huvudskälen till den återupptagna nattågstrafiken till och från länet.

    Med hänvisning till det ekonomiska läget, svårigheter juridiskt att ansluta regionen till extern klimatkompensation samt fördelarna med intern klimatväxling bedöms det inte vara motiverat att i dagsläget initiera en djupare utredning i denna fråga. Det är dock viktigt, att i regionens arbete för att minska klimatpåverkan, att även i fortsättningen se till helheten och där så är möjligt stötta initiativ för en hållbar omställning även av flyget.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat uppgick till -128,9 miljoner kronor till och med oktober 2018.

    Nettokostnadsutvecklingen för perioden januari till och med oktober 2018 var 115,1 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2017, vilket ger en nettokostnadsökning på 3,4 procent. En förbättring mot tidigare månader.

    Bruttokostnaderna efter oktober månad har ökat med 4,7 procent, motsvarande 184,7 miljoner kronor jämfört med samma period 2017.
    Kostnader för bemanningsföretag har efter oktober minskat med 39,9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 132,2 miljoner kronor, motsvarande 6,5 procent. Kostnad för läkemedel har ökat med 18,9 miljoner kronor. Även riks- och regionvård utgör en stor del av kostnaden och har ökat med 21,9 miljoner kronor.

    Intäkterna har ökat med 11,7 procent, motsvarande 69,5 miljoner kronor, främst i form av ökade bidrag.

    Likviditeten kommer att förstärkas i november med ytterligare 73 miljoner kronor i lån från Kommuninvest. Den totala låneskulden uppgår därefter till 273 miljoner kronor, inkluderat föregående års lån.

    Helårsprognosen ligger kvar oförändrad på -250 miljoner kronor.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018 – 2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Verksamhetsresultat – nettokostnadsutveckling följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 10 december.

    Målet för 2018 är en nettokostnadsutveckling på minus 2,5 procent. Prognosen efter rapporten i oktober 2018 var -250 miljoner kronor, vilket skulle ge en nettokostnadsutveckling på 3,3 procent för helår 2018.

    För att nå målet minus 2,5 procent krävs ett resultat som är 227,7 miljoner kronor bättre än föregående år då resultatet var -236,1 miljoner kronor, vilket skulle innebära ett resultat för 2018 på -8,8 miljoner kronor.

  • Regionfullmäktige har i regionplan 2018-2020 beslutat om ett antal strategiska mål. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i månadsrapporter, tertialrapport, delårsrapport och årsbokslut samt som fördjupning under året.

    Ett av de aktiva målen under perspektivet Verksamhetsresultat handlar om att vårdgarantin ska vara uppfylld. Målvärdena för 2018 är att 0: an - patienterna ska få kontakt med primärvården samma dag (100 %), 7: an - Vid bedömt behov av läkarbesök inom primärvården ska detta erbjudas patienterna inom sju dagar, 90 - Besök inom den planerade specialistvården ska genomföras inom 90 dagar och 90 - Andel genomförda åtgärder/behandlingar inom 90 dagar (90 %). En rapport om måluppfyllelsen har upprättats.

    Rapporten visar att Region Jämtland Härjedalen inte uppfyller vårdgarantin för 0-7-90-90. Jämfört med riket ligger regionen över snittet gällande 0:an och under snittet för 7:an. För första besök i specialiserad vård och för operation/åtgärd ligger regionen under snittet i riket. För primärvården visar telefontillgängligheten en stadig positiv trend sett över perioden 2017-2018 och snittet för regionens hälsocentraler ligger stadigt över genomsnittet för riket.

    I rapporten finns också en beskrivning av de förbättringsåtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten. I det arbetet ingår bland annat att inom den specialiserade vården ta kontroll och bättre styra produktionen av vård genom ett utvecklande och införande av ett produktionsstyrningskoncept kallat Nivåvis Produktionsstyrning. Inom primärvården. Inom primärvården har flesta hälsocentraler har numer lättakut eller öppen mottagning och telefontillgängligheten har därmed ökat.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018 – 2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Samhälle – Minskning av sjukpenningtal hos länets medborgare följas upp vid regionstyrelsens sammanträde i december.

    Målvärde för 2018: Minska sjukpenningtalet med 1 dag jmf år 2014 (utfall 12,4 dagar).
    Utfall oktober 2018: Sjukpenningtalet har minskat med 3,6 dag jmf år 2014

    Sjuktalen i Jämtland Härjedalen har under många år legat högst i landet. Särskilt höga har sjuktalen varit för kvinnor men även männen har legat över genomsnittet. Differensen mellan Jämtländska kvinnors och mäns sjuktal har nu minskat och är idag den lägsta i landet, med drygt 70 % fler sjukdagar för kvinnor än för män.

    I slutet av år 2015 inträffade ett trendbrott. Under 34 månader i rad har sjuktalen i Jämtlands län sänkts. Detta är en helt unik utveckling i landet. Efter oktober har Jämtlands län det femte lägsta sjuktalet i landet. För kvinnor är sjuktalet det fjärde lägsta.

    Utfallet på 8,8 dagar per invånare ligger klart under målet för året och även under det långsiktiga målet i Regionens långsiktiga utvecklingsplan.

    Bilagor

  • Arbetet med att minska sjukskrivningar i länet och hos Region Jämtland Härjedalen som arbetsgivare har gett gott resultat. Måluppfyllelsen enligt LUP:en är god och huvuddelen av de aktiviteter som beskrivs i den långsiktiga utvecklingsplanen pågår eller är genomförda.

    Sjuktalen har sedan länge passerat genomsnittet för riket, vilket är ett av de övergripande målen för arbetet. Oktober månad var den 34e månaden i rad som Jämtlands län uppvisade oförändrade eller sänkta sjuktal. När arbetet inleddes 2015 skiljde det i genomsnitt 3,0 sjukpenningdagar mellan invånarna i Jämtlands län och riket. I oktober 2018 ligger Jämtlands län 0,9 dagar under riksgenomsnittet.

    Skillnaden mellan könen minskar och differensen mellan mäns och kvinnors sjukpenningdagar är den lägsta i landet, 73 %. Kvinnor i Jämtlands län är sjukskrivna 1,6 dag mindre än genomsnittet för riket och män i Jämtlands län är sjukskrivna 0,3 dag mindre än genomsnittet för riket.

    Ekonomiska förutsättningar för arbetet
    Den statliga överenskommelsen ”En kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings och sjukskrivningsprocess” bidrar med de finansiella förutsättningarna för arbetet, drygt 14 miljoner kronor per år. Pengarna används bl.a. till att finansiera länets rehabkoordinatorer, behandlingar i primärvård för riktade patientgrupper samt utbildning av vårdpersonal.

    Den statliga överenskommelsen skulle enligt plan upphöra efter år 2018 och ersättas av ny lag om Koordinering, med medföljande finansiering ca 6,2 miljoner kronor. Då Sverige fortfarande saknar regering skjuts dock detta lagbeslut på framtiden, vilket innebär att 2018 års statliga överenskommelse och finansiering förlängs till att gälla även år 2109.

    För Regionen innebär den nya lag som aviserats en minskad budgetram med ca 8 miljoner kronor jämfört med tidigare överenskommelse. Planerade åtgärder för att möta den sänkta finansieringen är minskad bemanning, inga finansierade behandlingsinsatser i Primärvård, minskad kompetensutveckling och ett avsmalnande uppdrag för rehabkoordinatorerna, strikt utifrån lagens krav.

    Budget och planering för år 2019 baseras på de förutsättningar som lagen anger. Se budget nedan. Det ev. överskott som kommer av beslutet att tidigare överenskommelse fortsätter in i 2019 kommer att hanteras i särskild ordning.

    Förslag till Budget 2019 Sjukskrivningsprocessen och LUP psykisk ohälsa

    Intäkter från staten - generella statsbidraget (1,25%) 6 250 000
    Ersättning för FMU 750 000
      7 000 000
       
    Rehabkoordinatorer Primärvård 5,4 åa -3 100 000
    Rehabkoordinatorer Specialiserad vård inkl psyk 1,5 åa -850 000
    Försäkringsmedicin, ersättning läkartid -1 200 000
    Utbildnings- och utvecklingsinsatser (inkl läkarutb) -200 000
    Administration FMU -450 000
    Operativt processtöd 1,0 -600 000
    Processledning LUP sjukskrivning inkl LUP psykisk ohälsa -600 000
      -7 000 000

     

    Bilagor

  • Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. Styrelsen ska också följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. I regionstyrelsens verksamhetsplan för 2018 har styrelsen valt ut ett antal områden som styrelsen har ska upp under året. Enligt den ska regionstyrelsen på sitt samarbete i december följa upp patientnämnden.

    En skriftlig rapport om uppföljning av patientnämnden har upprättats. Rapporten redogör för patientnämndens uppdrag, utmaningar och måluppfyllelse. Den innehåller också en beskrivning om hur patientnämnden arbetar med analysrapporter utifrån nya lagstiftningen. Sammantaget visar rapporten att patientnämnden under året har arbetat med flera utvecklingsområden. Nämnden redovisar en god måluppfyllelse där alla mål utom ett har uppfyllts. Nämnden har också en ekonomi i balans.

    På regionstyrelsens sammanträde den 30 maj 2018 redovisades en rapport om patientnämnden utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt. I rapporten konstaterades bland annat att en tydlig organisation för hälso- och sjukvårdsförvaltningens hantering av klagomål behövs utifrån den nya lagstiftningen. Det konstaterades också att nämnden ska erbjudas möjlighet att informera om sin verksamhet i relevanta kanaler. Regionstyrelsen gav Regiondirektör i uppdrag att organisera hälso- och sjukvårdens verksamhet så att slutsatser av de analyser som patientnämnden gör i enlighet med 3 § i lag om klagomålshantering tas om hand och bidrar till hälso- och sjukvårdens utveckling.

    Regiondirektören konstaterar att det idag går att framföra klagomål muntligt och skriftligt, men det saknas möjlighet för patienter och närstående att framföra klagomål elektroniskt. Det bör kunna vara åtgärdat under våren 2019.
    Det behöver också säkerställas att rapportering och handläggning av klagomål kan göras i ett system, för att undvika dubbelregistrering och därmed onödig administration. Det bästa vore att handläggning kan bli i avvikelsesystemet, eftersom en del klagomål även är avvikelser. Direkt efter avvikelsesystemets uppdatering som är inplanerad till december/januari kan förberedelser för att även handlägga klagomål i avvikelsesystemet påbörjas. Slutligen avvaktar regionen också besked om vilken nationell uppföljning av klagomål som kommer att krävas, dvs hur klagomål ska aggregeras och hur kategorisering ska se ut.

    Patientnämnden besöker olika områdesledningar med anledning av sina granskningar för återföring av sina iakttagelser. Minst en gång per år kommer patientnämnden också till Hälso- och sjukvårdens ledningsgruppen för återföring av sina iakttagelser. Det är värdefullt och ger Hälso- och sjukvårdsdirektören möjlighet att på övergripande nivå agera utifrån Patientnämndens synpunkter.

    Slutligen meddelar Regiondirektören att Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp vid sitt möte i augusti beslutade inrätta ett regionövergripande Vårdpreventionsråd med uppdraget att skapa ett samverkansråd för vårdpreventiva insatser inom all, trycksår, nutrition, munhälsa och blåsöverfyllnad. Detta råd är också lämpligt forum att ta emot och agera på Patientnämndens analysrapporter.

    Regionstaben ska enligt regionstabschefens beslut hösten 2018 fördjupa analysarbetet. För prioritering av analyser tas en analysplan fram där stöd till hantering av Patientnämndens analysrapporter också kommer att beaktas.

    Bilagor

  • I regionstyrelsens verksamhetsplan ingår att följa upp de verksamheter som ingår i styrelsens ansvarsområden.

    Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för funktionshinderorganisationerna och regionens politiska organ och verksamheter, vilket har beaktats vid rådets samtliga sammanträden. Rådet har under perioden lämnat synpunkter på och tagit del av informationer från verksamheter, samt arrangerat Tillgänglighetskonferensen 2018.

    Rådet har under perioden haft tre protokollförda sammanträden, samt fyra sammanträden med rådet arbetsutskott.

    Bilagor

  • I regionstyrelsens verksamhetsplan ingår att följa upp de verksamheter som ingår i styrelsens ansvarsområden.

    Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionens politiska organ och verksamheter, vilket har beaktats vid rådets samtliga sammanträden. Rådet har under perioden tagit del av informationer och fört dialog om Region Jämtland Härjedalens verksamheter, samt gjort studiebesök vid olika enheter.

    Rådet har under perioden 2018-01--2018-10 haft fem protokollförda sammanträden.

    Bilagor

  • I regionstyrelsens verksamhetsplan ingår att följa upp de verksamheter som ingår i styrelsens ansvarsområden. Detta innefattar Region Jämtland Härjedalens samverkan med länets kommuner. Regionstyrelsens uppföljning av regionens samverkansråd behandlades den 28 augusti 2018, § 187, och resulterade i följande uppdrag:
    Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med regionens samverkansråd se över samverkansrådets roll i förhållande till övriga samverkansformer mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner samt samverkansrådets roll och sammansättning i förhållande till övriga nämnder inom organisationen.

    Samverkansrådets roll och sammansättning i förhållande till övriga nämnder inom den egna organisationen har diskuterats med regionstyrelsens presidium den 27 november samt med regionfullmäktiges presidium den 27 november. Frågan om samverkansrådets roll i förhållande till övriga samverkansformer har diskuterats vid regionens samverkansråds sammanträden den 1 oktober och den 3 december.

    Vid rådets sammanträden har det framkommit önskemål om att utveckla och tydliggöra rådets uppdrag som rådgivande gruppering i övergripande och långsiktiga strategiska frågor som berör hela länet. Rådet har även framfört önskemål om att se över rådets sammansättning samt strukturen för sammanträdena.

    Med anledning av de förändringar som sker i och med den nya mandatperiodens början, med en ny hälso- och sjukvårdsnämnd i den egna organisationen och förändrad representation i rådet från ett antal av länets kommuner, föreslås inga förändringar av regionens samverkansråd i dagsläget. Den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner är också relativt ny och har ännu inte helt hittat formerna. Förhållandet mellan den gemensamma nämnden och regionens samverkansråd behöver därför också mer tid för att utvecklas och stabiliseras. Däremot ser samverkansrådet ett behov av att på sikt se över rådets reglemente. Detta kommer att påbörjas under andra halvan av 2019.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2018 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2018. Enligt uppföljningsplanen ska regionstyrelsen bland annat följa upp samverkan med kommunerna; SVOM och Barnarenan.

    I bifogade rapport redovisas Sociala vård och omsorgsgruppens, SVOMs, arbete under 2018.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2018 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2018. Enligt uppföljningsplanen ska regionstyrelsen bland annat följa upp samverkan med kommunerna; SVOM och Barnarenan.

    I bifogade rapport redovisas Barnarenans arbete under 2018.

    Bilagor

  • Vid uppföljning av regionstyrelsens internkontrollplan i oktober 2018 framkom att kvarvarande brister av arbetet med revidering och redovisning av attestantförteckningar. Med anledning av detta fick regiondirektören i uppdrag att skyndsamt tillse att attestreglemente följs och att attestantförteckningarna är aktuella. Resultatet ska återredovisas vid regionstyrelsens sammanträde i december.

    Områdeschefer eller motsvarande ansvarar för att attestantförteckningarna hålls uppdaterade. När ändringar görs i förteckningarna går automatiskt ett mejl till raindancesupport som gör nödvändiga ändringar i ekonomisystemet. Under hösten har ett serverbyte i Centuri medfört att mejlfunktionen inte fungerat tillfredsställande men detta ska nu vara åtgärdat. För närvarande är sex företeckningar uppdaterade och ytterligare tio är klara för utskick. Arbetet med att överföra information från listorna till ekonomisystemet har varit mer tidskrävande än vad man initialt trott. En justering i handboken för attesthantering ska också göras för att förtydliga steget ”publicera” listorna. Ekonomi- och löneservice ansvarar för att förändringar i listorna meddelas regionstyrelsen.

    Bilagor

  • Elin Lemon och Jan-Olof Andersson har lämnat in ett initiativärende om ombudsinstruktion till regionens ombud i Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA).

    Initiativtagarna påpekar att den upphandling som KSA gjort gällande flyg för ambulanstransporter har upphävts och gäller inte längre, och anser att det ger oss möjlighet att ompröva frågan och möjliggör en annan upphandling. Region Jämtland Härjedalen måste därför använda denna situationen till att analysera behov och vad som egentligen ska upphandlas. Vidare anser initiativtagarna att regionen också behöver analysera kostnader för KSA där det idag arbetar flera personer trots att det inte finns någon verksamhet. Initiativtagarna anser att detta ärende brådskar och regionen kan inte invänta den sedvanliga hanteringen av ett initiativärende eftersom vårt ombud måste ges en ombudsinstruktion. Frågan måste hanteras skyndsamt av regionstyrelsens presidium och regiondirektören.

    Initiativärendet avslutas med ett yrkande om att uppdra åt Region Jämtland Härjedalens ombud i KSA att väcka fråga om framtida organisation och struktur.

    Det juridiska läget angående ombudsinstruktion till representanter i ett kommunalförbund är:
    Av 9 kap. 2 § 1 st Kommunallagen framgår att bestämmelserna om kommuner och landsting i kommunallagen gäller även för kommunalförbund, om inget annat följer av kommunallagen. Bestämmelserna om fullmäktige ska i mycket stor utsträckning kunna tillämpas när det gäller kommunalförbund med förbundsfullmäktige (prop.2016/17:171 s. 400). Det innebär att en enskild ledamot i förbundsfullmäktige deltar i överläggningar och beslut på samma sätt som enskilda ledamöter gör vid regionens eget fullmäktige. Det finns alltså ingen rättslig möjlighet enligt kommunallagen för regionstyrelsen att skicka med en instruktion (liknande den vid bolagsstämma i ett aktiebolag) till den enskilde ledamoten.

    I förbundsordningen kan man ha reglerat medlemmarnas insyn och påverkansmöjlighet i besluten. Men finns inget reglerat där gäller kommunallagens regler om fullmäktige.

    Förbundsordningen finns på KSAs hemsida: https://www.svenskt-ambulansflyg.se/media/1052/foerbundsordning-revision-01-ksa-9-2017.pdf

    Av förbundsordningen framgår:
    10 § Initiativrätt
    Ärenden i fullmäktige får väckas av:
    o ledamot i fullmäktige,
    o styrelsen, samt
    o Förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen

    Den 26 oktober lade regionstyrelsens ordförande ut följande information till regionstyrelsens ledamöter:
    ” Styrelsen för kommunalförbundet för Svenskt ambulansflyg beslutade att gå ut i ny upphandling. se bifogat. Jag har pratat med förbundsdirektör Andreas Eriksson för att få mer information. Det blir en helt ny upphandling där vartenda krav noggrant gås igenom igen. Avsikten är att få fler anbud. Det kommer först att gå ut en "Extern Remiss" för att få inspel och kommentarer från marknaden. Den är inte under sekretess och vi i RJH kommer att få den tillsammans med en sammanfattande förklaring eftersom den inte är helt lätt att förstå annars.

    När det gäller att äga planen så är det inskrivet i förbundsordningen, så ska det ändras måste förbundsordningen ändras först.

    Förbundsordningen finns att läsa på https://www.svenskt-ambulansflyg.se/

    Utdrag ur förbundsordningen:
    3 § Ändamål, uppgifter 
    Förbundets ändamål är att för medlemmarna tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Det ankommer därvid förbundet att bland annat: 
    o upphandla och samordna flygambulanstjänst, 
    o upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan, 
    o samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom tillhandahållande av beställnings- och -koordineringscentral, 
    o samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning, 
    o tillhandahålla sjukvårdspersonal, 
    o i övrigt följa därmed sammanhängande frågor för den luftburna ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende ambulanshelikopterverksamheten i Sverige. ” 


    2018-11-15 var det fullmäktigemöte i KSA med bl a information från KSAs VD och beslut om Budget 2019 med plan 2020 och 2021. Protokoll är ännu inte offentliggjorda.

    Sammanfattningsvis kan initiativtagarnas önskemål om ombudsinstruktion inte verkställas. Däremot kan regionstyrelsen väcka ett ärende i KSAs fullmäktige utifrån § 10 i KSAs förbundsordning.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen beslutade 2017-12-12 § 307
    1. Ytterfallsanalys ska göras och återrapporteras till regionstyrelsen våren 2018.
    2. Fördjupad analys av ortopedens kostnader ska göras med hjälp av kostnad per patientdata och jämförelse med annat landsting.
    3. Analys av fallolyckor i Jämtlands län som pågår på uppdrag av SVOM ska redovisas till styrelsen efter hantering i SVOM.

    Punkt 3 redovisades för Regionstyrelsen 2018-08-28 § 193.

    Vid regionstyrelsens ärende 2018-08-28 beskrevs också arbetsläget med punkterna 1 och 2 och regionstyrelsen godkände att KPP-analysen och ytterfallsanalysen skulle göras under hösten 2018. Analyserna ska enligt regionstyrelsens beslut presenteras senast vid regionstyrelsens möte i december.

    Under hösten har KPP-material för 2017 färdigställts och jämförande analyser mellan 2016 års data, som regionstyrelsen fick information om i december 2017, och 2017 års data har gjorts. Vid denna översiktliga analys har konstaterats att andelen ytterfall 2017 inte är lika högt som 2016. Detta gör att den detaljerade analys som det fanns anledning att göra utifrån data från 2016 inte längre är lika angeläget att göra. Dock är andel ytterfall viktiga och helst bryta ner dem per område och följa mellan åren som ett mått på kvalitet i registrering, långa vårdfall och dyra åtgärder.

    Den fördjupade analysen av ortopedens kostnader har prioriterats bort av den utökade ekonomiska ledningen under hösten 2018. Anledningen är att det funnits andra pågående åtgärder som bedömts ge snabbare ekonomisk effekt som prioriterats. Det är t ex detaljgranskningarna av scheman, produktions- och kapacitetsplanering där ortopedens verksamhet varit en del av varför ytterligare åtgärder där inte kunnat prioriteras. Ortopeden är dock fortfarande intresserad av att få fördjupade analyser med KPP-data som grund varför det arbetet kommer att ske när det finns tid och möjlighet att göra det.

    Bilagor

  • På regionfullmäktiges sammanträde den 20 november 2018 behandlades ärendet om Finansplan för åren 2019–2022. Regionfullmäktige fastställde det förslag som hade lagts fram av det nya minoritetsstyret för mandatperioden 2019–2021 bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiets.

    Den totala investeringsramen för 2019 uppgår till 141 miljoner kronor för 2019 enligt fastställd finansplan. I den ingår det normala investeringstaket om 96 miljoner kronor för året. Investeringsramen omfattar också tidigare års beslutade investeringar för 2019 om 18 miljoner kronor. Ett särskilt investeringsutrymme på 11 miljoner kronor avsätts också för ombyggnation av Öron-Näsa-Hals (ÖNH). Hjälpmedel hanteras enligt särskilda rutiner och ligger utanför investeringstaket. Budgeten för hjälpmedel är 15 miljoner kronor år 2019. I finansplanen fastställdes också att från och med 2019 gäller förändrad nivå för vad som räknas som en investering till 1 prisbasbelopp (45 500 kr för 2018) jämfört med 0,5 prisbasbelopp.

    Enligt nu gällande regler för investeringar, som fastställts av regionfullmäktige i juni 2015, beslutar regionfullmäktige om samtliga fastighetsinvesteringar, större investeringar (över 250 000 kronor) i maskiner, inventarier och IT per objekt, samt storleken på lokala potter. Fastighetsinvesteringar och IT kan bestå både av objektsvisa anslag och av potter (t ex energiåtgärder). Regiondirektören ansvarar för att lämna slutligt förslag på fördelning av investeringsbudgeten till regionstyrelsen, för politisk prioritering. Fördelningen bereds av ett investeringsråd. I den finansplan som nu fastställts av regionfullmäktige har ingen politisk prioritering av investeringsbudgeten genomförts. Regionfullmäktige beslutade i stället att uppdra till regionstyrelsen att prioritera investeringsbehov och fördela investeringsbudgeten på 96 miljoner kronor.

    Enligt reglerna för investeringar ska Region Jämtland Härjedalen prioritera investeringar som kan bidra till att visionen om en god hälsa och en positiv livsmiljö kan uppnås. Reglerna anger att regionfullmäktige ska fastställa två finansiella målsättningar för investeringar varje år, ett i form av ett investeringstak och det andra avser självfinansieringsgraden.

    Investeringsrådet har under hösten 2018 genomfört regiongemensamma prioriteringsdiskussioner. Den 7 november 2019 har rådet lämnat ett slutligt förslag till fördelning av investeringsbudgeten om 96 miljoner kronor 2019.
    - Inventarier uppgår till 52, 1 miljoner kronor
    - Haveripott om 8,9 miljoner kronor
    - Fastighetsinvesteringar uppgår till 35 miljoner kronor

    Förslaget har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som under hösten utarbetats av varje område per objekt. I sammanställningarna har varje område rangordnat sina förslag och motiverat varje föreslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering, till exempel utifrån ett patientperspektiv. Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive ledningsgrupp inom regionstaben, Regionala utvecklingsförvaltningen och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Investeringsrådet har sedan sett över det totala investeringsbehovet på en övergripande regiongemensam nivå för en sammanhängande hantering och prioritering inom föreslaget investeringstak. För att i det ekonomiskt svåra läget som regionen befinner sig i skapa bättre kontroll över det totala investeringsbehovet har investeringsrådet i sitt förslag även fördelat investeringar under 250 000 kronor på objekt. Tidigare har varje område fått en lokal pott som respektive chef sedan fördelat.

    I fastställd investeringsram inryms också ett särskilt investeringsutrymme på 11 miljoner kronor för ombyggnation av Öron-Näsa-Hals (ÖNH), Hörcentralen samt Hörseltekniks verksamhet plan 5 och 6. Det motiveras bland annat av att säkra patientflöden och kompetenser utifrån tydligt patientbehov. Behovet har särskilt redovisats för regionstyrelsens utskott för ekonomi den 12 oktober 2019, § 62, och en rapport fanns även med inför att finansplanen diskuterades på regionstyrelsens sammanträde den 23-24 oktober. 3 miljoner kronor finns redan i finansplan 2018–2020 men området har äskat ytterligare 22 miljoner kronor för att färdigställa hela den ombyggnadsplan som upprättades 2015. Kapacitetsbehovet har stöd i patientsäkerhetensenhetens analys mot IVO ärenden samt områdets granskade produktions- och kapacitetsberäkningar.

    På sammanträdet med utskottet för ekonomi den 12 oktober diskuterades behovet av ett mer långsiktigt tänk för investeringar. En tydligare ordning för hur investeringsbehov redovisas behövs där det också framgår vilka effekter varje investering beräknas få. Till exempel genom en femårsplan. Utskottets ledamöter ansåg också att det behöver klarläggas vilket ansvar regionstyrelsen respektive den nya hälso- och sjukvårdsnämnden har vad gäller investeringar inom hälso- och sjukvården. Förslag lyftes om att finansplanen ska innehålla övergripande ramar för investeringar och att detaljerna sedan ska finns i styrelsens eller nämndernas verksamhetsplaner. Regionfullmäktige beslutade på sitt sammanträde den 20 november att uppdra till regionstyrelsen att upprätta nya regler för investeringar.

    Bilagor

  • I arbetet med den långsiktiga utvecklingsplanen för god ekonomisk hushållning har Region Jämtland Härjedalen identifierat ett flertal områden där strukturförändringar skulle kunna genomföras för att förbättra Region Jämtland Härjedalens ekonomiska resultat. Ett av områdena är psykisk ohälsa. Med anledning av detta genomfördes en genomlysning om område psykiatri med hjälp av extern part. Genomlysningen visade bland annat att kliniken är uppdelad i för många små enheter. Det blir sårbart och ojämnt vad gäller exempelvis bemanning, tillgänglighet och behandlingsutbud. Även tidigare inom kliniken gjorda kartläggningar har pekat i denna riktning.

    Område psykiatri föreslår en omorganisation vilket medför att området går från att vara en spretig, stuprörsbaserad och sårbar organisation till att på sikt kunna samla all verksamhet under ett och samma tak på Fältjägargränd 6, där hela området tillsammans kan arbeta effektivt och med ett tydligt patientfokus. Genom förändrade arbetssätt och tydliga rutiner i samband med omorganisation kommer psykiatrin ha möjlighet att erbjuda samma typ av behandlingar och insatser till alla patienter.

    Rapport med förslag om ny organisation bifogas.

    Bilagor

  • Regionens (dåvarande landstingets) revisorer genomförde 2014 en granskning av psykiatrin med syfte att svara på om det fanns en tillfredsställande tillgänglighet och ändamålsenliga vårdkedjor avseende psykiatrisk vård och behandling och om dessa delar var föremål för ett systematiskt förbättringsarbete. I samband med att regionstyrelsen lämnade svar på granskningen 2015-04-29 §107 fick regiondirektören i uppdrag att följa upp handlingsöverenskommelserna mellan primärvård och psykiatrin och återkomma till regionstyrelsen med resultatet av dessa.

    Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen som sträcker sig från normala reaktioner på tuffa livshändelser till mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Personer med psykisk ohälsa ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad bedömning och i förekommande fall säker vård av god kvalitet. Primärvården och vuxenpsykiatrin har ett gemensamt uppdrag att ge vård och behandling till patienter med psykiska besvär. För vissa diagnoser och tillstånd finns en naturlig uppdelning mellan uppdragen, medan det i andra fall inte är lika tydligt med en ansvarsfördelning.

    Den befintliga handlingsöverenskommelsen har nu setts över och reviderats. Denna överenskommelse om ansvars- och uppgiftsfördelning syftar till att förtydliga hur ansvaret skall fördelas inom hälso-och sjukvården mellan hälsocentralerna och vuxenpsykiatrin för patienter som söker psykiatrisk vård och behandling inom Region Jämtland Härjedalen.

    Bilagor

  •   29

    Förfrågan om att lämna förvaltningsåtagande för Gunvor Nordenmarks stiftelse

  • PwC har på uppdrag av och under ledning av revisionskontoret utfört en granskning av den geriatriska kompetensen inom Region Jämtland Härjedalen. Syftet med granskningen har varit att granska om regionstyrelsen har tillfredsställande kontroll av att det finns en tillräcklig geriatrisk kompetens för att upprätthålla en god och säker vård för multisjuka äldre.

    Inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen upprättades ett förslag till svar, som behandlades i Regionstyrelsen i september. Med anledning av det svaret önskade revisionskontoret kompletterande svar, vilket nu bifogas.

    Bilagor

  • Regionens revisorer har genomfört en uppföljande granskning av produktions- och kapacitetsplanering. Det övergripande syftet har varit att svara på om regionstyrelsen vidtagit de åtgärder som angavs i svaret på den tidigare granskningen från 2016. Revisorerna anser att den revidering som gjorts av nuvarande modell för produktions och kapacitetsplanering sedan föregående granskning är ett steg i rätt riktning för att få en samsyn över klinikgränserna, dock kvarstår ett utvecklingsbehov som bör åtgärdas.

    Ett förslag till svar har upprättats inom utvecklingsenheten. Revisorerna vill att regionstyrelsen redovisar vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsresultatet senast 10 december 2018. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Regionens revisorer har genomfört en granskning av chefsrollen och arbetet med chefernas förutsättningar. Granskningens syfte har varit att svara på om regionstyrelsen har säkerställt en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av om cheferna har tillräckliga förutsättningar för att leva upp till de krav som ställs. Revisorernas samlade bedömning är att regionstyrelsen inte haft en tillfredsställande styrning, kontroll och uppföljning av arbetet med chefernas förutsättningar och följaktligen saknat kontroll över att cheferna får det stöd som tidigare utlovats.

    Regionstyrelsen instämmer delvis i revisorernas bedömning och lämnar svar enligt utarbetat förslag.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har av Socialdepartementet getts möjlighet att lämna synpunkter på slutbetänkandet av nya apoteksmarknadsutredningen. I slutbetänkandet har marknaden och regelverket för maskinell dos, extempore tillverkade läkemedel och prövningsläkemedel, samt hanteringen av licensläkemedel setts över.

    Regionen ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag, men anser att förslagen om egenfinansierad dos samt minskad möjlighet till samverkan vid upphandling av dos behöver utredas ytterligare. Regionen saknar dessutom en konsekvensanalys hur förändringarna om prövningsläkemedel påverkar studier som initierats av hälso- och sjukvården.

    Ett förslag till svar har upprättats inom läkemedel, Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen med stöd av Forsknings- och utbildningsenheten samt nationella remisskonferenser. Synpunkterna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 27 november 2018 och vi har inte fått förlängd svarstid. Ett preliminärt svar har skickats in efter avstämning med styrelsens presidium. Slutligt svar skickas efter regionstyrelsens beslut. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remiss av Ds 2018:36 Utökade möjligheter att avansluta tandvårdsgivare som misskött sig från det statliga tandvårdsstödet.

    Försäkringskassan föreslås få besluta att en anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd ska upphöra om en vårdgivare allvarligt har åsidosatt bestämmelserna i bl.a. lagen om statligt tandvårdsstöd och som avser vårdgivarens skyldigheter eller förutsättningar för ersättning.

    Försäkringskassan föreslås vidare få besluta att en anslutning ska upphöra om det har tillkommit en person hos vårdgivaren som tidigare allvarligt har åsidosatt reglerna inom det statliga tandvårdsstödet. Det gäller personer som har en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande hos vårdgivaren.

    Samtliga vårdgivare föreslås även få en skyldighet att till Försäkringskassan anmäla bl.a. ändrade förhållanden i kretsen av personer som har en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande hos vårdgivaren. Det nya regelverket föreslås träda i kraft den 1 februari 2019.

    Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiv till förslag till ändringar i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd, utökade möjligheter att avansluta vårdgivare som misskött sig från det statliga tandvårdsstödet.

    Ett förslag till svar har upprättats inom område Folktandvård. Remissen ska besvaras senast 4 december men vi har fått förlängd svarstid till den 11 december. Paragrafen bör därmed justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har av Justitiedepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över Remiss, Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande, SOU 2018:62

    Utredningens uppdrag går ut på att föreslå åtgärder som kan underlätta för kamerabevakning som sker ibland annat i brottsbekämpande syfte och som omfattas av kamerabevakningslagens (2018:1200) tillämpningsområde. I uppdraget ingår bland annat att kartlägga behovet av förenklade regler och utifrån kartläggningen föreslå förenklingar. Syftet är att säkerställa att myndigheternas möjlighet att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller att utreda brott och att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten ska vara flexibel och verksamhetsanpassad.

    Utgångspunkten för uppdraget är att tillståndsplikten för kamerabevakning ska tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt.

    I uppdraget ingår även att analysera behovet av integritetsskyddande åtgärder när det blir enklare att använda kamerabevakning. Slutligen analyserar utredningen vilka effekter förenklade möjligheter till kamerabevakning i brottsbekämpande syfte kommer att få för en effektiv tillsyn.

    I betänkandet föreslås ändring i kamerabevakningslagen (2018:1200) som reglerar viss kameraanvändning i samhället som sker öppet. Enligt lagen gäller som huvudregel ett krav på tillstånd för att myndigheter ska få kamerabevaka platser dit allmänheten har tillträde. Vidare finns ett krav på att det ska upplysas om kamerabevakning, som omfattas av annan lag. Ändringar som föreslås i betänkandet är tillägg av bestämmelser om kamerabevakning i brottsbekämpningen där tillståndskravet tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt.

    Lagen ska träda i kraft den 1 juli 2019.

    Kamerabevakningslagens syfte ska vara att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda enskilda mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning.

    De av utredningen föreslagna ändringarna i kamerabevakningslagen innebär inte några förändringar för Region Jämtland Härjedalens del.

    Region Jämtland Härjedalen lämnar synpunkter endast på de delar av utredningens förslag som har anknytning till regionens verksamhet.

    Region Jämtland Härjedalen ser positivt på de ändringar som föreslagits i arbetet med översynen av rättsområdet. Region Jämtland Härjedalen tillstyrker därför utredningens förslag men gör bedömningen att vissa delar kräver förtydliganden utöver dem som föreslagits.

    Remissen ska besvaras senast 12 december. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remiss av en rekommendation för screening med PKU-provet.

    Alla nyfödda barn i Sverige erbjuds screening för 24 medfödda behandlingsbara sjukdomar med det så kallade PKU-provet, vilket är ett blodprov som tas i ett blodkärl på barnets handrygg så snart som möjligt efter att barnet blivit 48 timmar gammalt. Socialstyrelsen har inte tidigare bedömt denna screening och har därför nu gjort en översyn av de ingående sjukdomarna. Socialstyrelsens samlade bedömning är att hälso- och sjukvården bör erbjuda nyfödda barn screening för de 24 sjukdomarna, eftersom det ger hälsovinster som överväger de negativa effekterna. Avgörande för rekommendationen är att 80 - 100 barn med någon av de 24 sjukdomarna varje år kan få en tidig diagnos och behandling. Detta förbättrar väsentligt förutsättningarna för att undvika allvarliga skador och död. Översynen visar också att screeningen är motiverad ur ett etiskt perspektiv.

    Screeningen startade 1965 då man började screena barn för fenylketonuri (PKU) och har vid flera tillfällen efter det utökats när nya metoder och behandlingar har blivit tillgängliga. I dagens screeningprogram ingår 22 ämnesomsättnings-sjukdomar och 2 hormonella sjukdomar. Alla dessa sjukdomar leder till svåra funktionsnedsättningar eller död om de inte behandlas. Behandlingarna består främst av hormoner i tablettform och av kostrestriktioner och kosttillskott.

    Screeningen har en väl etablerad infrastruktur med provtagning och analys på PKU-laboratoriet vid Centrum för Medfödda Metabola sjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Deltagandet är mycket högt och resultatet från screeningen är oftast färdigt när barnet blivit sex dagar gammalt. Det finns väletablerade rutiner för att återkalla barn med hög risk för sjukdom till de kliniker runt om i Sverige som vårdar barn med de sjukdomar som upptäcks i screeningen.

    Den främsta negativa effekten av screeningen är att cirka 160 familjer återkallas till sjukvården varje år på grund av att barnet har fått ett falskt positivt resultat. Detta leder till onödig oro och stress för familjerna, vilken kan bestå långt efter att barnet har friskförklarats.

    Ett förslag till svar har upprättats av regionöverläkaren inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 21 december 2018.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Utkast till Lagrådsremiss om vissa ändringar i PKU-biobanken.

    I utkastet till lagrådsremiss föreslås det att de tester som görs på nyfödda för att identifiera allvarliga medfödda sjukdomar (s.k. PKU-screening) även ska kunna omfatta andra sjukdomar än ämnesomsättningssjukdomar. Vidare ska bestämmelserna om PKU-Biobanken och PKU-registret även gälla för PKU-prover från barn som inte har lämnat sådana prov som nyfödda, exempelvis barn som har fötts i ett annat land. Därtill ska uppgifter om bl.a. provgivarens personnummer och födelsevikt samt analys- och undersökningsresultat få sparas i PKU-registret. En bestämmelse införs i lagen (2006:351) om genetisk integritet som anger att för undersökningar i enlighet med 5 kap. lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. ska bestämmelserna om samtycke 3 kap. den lagen tillämpas. Vidare föreslås en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

    Ett förslag till svar har upprättats av regionöverläkare inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 30 november men vi har fått förlängd svarstid till 10 december. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Bilagor

  • Bilagor

  • Redovisning från konferenser, utskott mm

  •   41

    Presentationer 10 december

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.