Möte 2019-03-26

Regionstyrelsen
08:30 - 17:00 Musslan 08.30-14.00 och Styrelserummet 15.30-17.00
  •   1 Ladda ner alla filer under punkten
  •   2
  •   3

    Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänt till ledamöter och ersättare.

  •   4

    • Chefsutvecklingsprogrammet
    • Information om strategi för samisk hälsa
    • Lägesrapport om införande av sprututbytesverksamhet
    • Hälsa på lika villkor, HLV
    • Genomlysning av regionstaben

  •   5

    Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat uppgick till -38,9 miljoner kronor till och med februari 2019.

    Nettokostnadsutvecklingen för perioden januari till och med februari 2019 var 24,5 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2018, vilket ger en nettokostnadsökning på 3,5 procent.

    Bruttokostnaderna har ökat efter de första två månaderna, med 3,3 procent, motsvarande 27,7 miljoner kronor jämfört med samma period 2018.

    Personalkostnaderna inklusive pensioner har endast ökat med 0,6 procent mot föregående år, motsvarande 2,6 miljoner kronor. Kostnaden för bemanningsföretag fortsätter att minska med 2,5 miljoner kronor.

    Riks- och regionvårdskostnaderna har ökat med 7,6 miljoner kronor och kostnader för läkemedel har ökat med 5,8 miljoner kronor jämfört med föregående år.

    Intäkterna har ökat med 3,2 miljoner kronor, den största ökningen avsåg försäljning av hälso- och sjukvård.

    Likviditeten har förstärkts med 30 miljoner kronor från Kommuninvest under året. Den totala låneskulden uppgår därefter till 303 miljoner kronor, inkluderat föregående års lån. Det beslutade nyupplåningsutrymmet i Finansplanen är totalt 180 miljoner kronor innevarande år. På grund av att Kommuninvest nu begär en extra prövning vid behov av nya lån, är resterande del av det beslutade nyupplåningsutrymmet på 150 miljoner kronor inte med i likviditetsprognosen.

    Helårsprognosen uppgår till -214 miljoner kronor. Verksamheten kommer att följas upp och kravställas varje månad under året för att se att budget hålls.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   6

    Det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget har bidragit till att arbetet med säkerhetsskydd och civilt försvar har prioriterats inom krisberedskap och säkerhet. Statliga medel och uppdrag har tilldelats regionen. En projektledare anställdes i februari 2018 och arbetet med Civilt försvar bedrivs i projektform under 2018–2019. Kommande år behöver beslut tas hur arbetet ska fortsätta efter projektavslut.

    Krisberedskaps- och säkerhetsarbetet har i stort bedrivits enligt plan, men allt som planerades har inte hunnits med och några saker flyttas därmed över till kommande år. Implementeringen av signalskydd och uppbyggnad av signalskyddsorganisation är genomfört. Säkerhetsanalysen är slutförd och ska beslutas i början av 2019, säkerhetsskyddsplan beslutades under 2018. Arbetet med plan för höjd beredskap är påbörjat och beräknas slutföras i en första version under 2019. Den planerade analysen utifrån så kallad gråzonsproblematik har inte hunnits med utan kommer att läggas in i planeringen för Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) inför kommande mandatperiod. Under 2018 har analys gjorts avseende klimatförändringar inom RSA.

    Ingen större övning planerades eller har genomförts under året, de katastrofmedicinska utbildningar som planerades har genomförts. Planering inför Totalförsvarsövning 2020 är uppstartad. Planerings och förberedelsearbete för sjukvårdens beredskap och säkerhet har genomförts inför de två VM arrangemangen som går av stapeln i början av 2019.

    En mängd förbättringsförslag framkom i efterarbetet av den tragiska bussolyckan 2017. Ett kontinuerligt förbättringsarbete har pågått sedan dess. Haverikommissionens utredning blev klar 2018 och visade att den medicinska kompetensen på skadeplats har varit hög och att den prehospitala sjukvårds- och räddningsinsatsen utförts på ett mycket bra sätt.

    En förstudie avseende inomhustäckning för Rakel på sjukhuset har genomförts, åtgärd av inomhustäckning planeras genomföras under kommande år. Rakel har installerats och implementerats i primärvården i Sveg, Strömsund och Bräcke. Arbetet med att möjliggöra samverkan via Rakel och Nödnet med Norge har fortsatt och driftsättning av detta planeras i början av kommande år. En förstärkning med ytterligare Rakelenheter har skett i ambulanssjukvården så att den prehospitala sjukvårdsledaren nu har möjlighet att sköta kommunikationen på ett bättre sätt.

    Den mest omfattande händelsen i Jämtland län under året var sommarens allvarliga skogsbränder. Region Jämtland Härjedalens verksamheter påverkades dock inte i någon större utsträckning av bränderna och inga allvarliga skador inträffade. Vid sex tillfällen har TiB tagit beslut om Allvarlig händelse och inrättat särskild sjukvårdsledning (krisledning), det har handlat om händelser med storm, influensa och ansträngt vårdplatsläge, kontaminerat vatten och trafikolycka.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   7

    Informationssäkerhetsarbetet har under 2018 intensifierats och uppbyggnaden av ett strukturerat arbetssätt har fortsatt från föregående år. Dominerande delar under året har varit förberedelsearbete inför den nya Dataskyddsförordningen som trädde i kraft maj 2018. Införandet av Office 365 i Region Jämtland Härjedalen har också inneburit en hel del arbete inom informationssäkerhet bl.a. med utarbetande av nya regelverk och tillämpningsanvisningar.

    Ny lagstiftning som påverkar arbetet är t ex NIS-direktivet med tillhörande svensk lagstiftning (Lag 2018:1174 om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster) som trädde i kraft i november 2018. En ny reviderad säkerhetsskyddslag träder i kraft i april 2019 och vikten av informationssäkerhetsarbete kopplat till säkerhetsskydd och civilt försvar/totalförsvar ökar i omfattning. Utvecklingen har således gått mot en hårdare kravbild och ett ökat behov av tydligare kontroll avseende att det finns rätt åtgärder på plats för att skydda vår information. Behovet av ett systematiskt informationssäkerhetsarbete och riskbaserade gransknings- och uppföljningsverktyg har aldrig varit större.

    Samtidigt som Regionens informationssäkerhetsarbete har tagit stora och viktiga steg framåt de senaste åren så går utvecklingen inom IT-området oerhört snabbt och de tekniska möjligheterna ökar för all verksamhet inom Regionen. Verksamheterna idag har ett högt IT-beroende och därmed ökar också våra risker och sårbarheter. Det finns ett växande behov av att Regionen har förmåga att arbeta med systemförvaltning på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt. Detta är en grundförutsättning för att kunna nyttja digitaliseringens fördelar inom en allt större del av verksamheten. Ett flertal riskanalyser har genomförts och ett antal säkerhetshöjande åtgärder har vidtagits under året. Arbetet har i stort kunnat genomföras enligt plan, men då resurserna inom informationssäkerhets- och dataskyddsarbetet fortsatt är mycket begränsade går arbetet långsamt i förhållande till behoven. Handlingsplan för informationssäkerhet reviderades under hösten 2018 och en viss ambitionssänkning genomfördes med hänsyn till resursläget. Bedömningen är att regionens organisation för personuppgiftshantering som byggts upp under 2018 behöver ses över kommande år.

    Informationssäkerhet ska enligt föreskriften HSLF-FS 2016:40, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, vara en del av den årliga patientsäkerhetsberättelsen. I Region Jämtland Härjedalen finns därför, förutom denna informationssäkerhetsberättelse, en kortare sammanfattning avseende informationssäkerhet i patientsäkerhetsberättelsen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   8

    Inom Hälsoval Region Jämtland Härjedalen sker uppföljning enligt kapitel 5 i förfrågningsunderlag 2018 (VVN/6/2017)

    Vårdgivaren ska tillhandahålla uppgifter som regionen anser sig behöva för att följa upp och kontrollera:
    - att verksamheten bedrivs i enlighet med förfrågningsunderlaget och de mål och riktlinjer som regionen fastställt
    - att vårdgivarens säkerhets- och kontrollsystem är tillräcklig
    - att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt

    Årsbokslutet innehåller en sammanfattning av verksamhetsberättelserna från enheterna som ingår i hälsovalet. I december 2018 ingick i hälsovalet 17 vårdenheter, 16 med filialer i regionens regi samt 5 vårdenheter med 7 filialer i annan regi.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   9

    Under november och december 2018 har en fördjupad uppföljning av fem sjukgymnaster/fysioterapeuter verksamma enligt Lag om ersättning för fysioterapi (LOF 1993:1652) genomförts. Bakgrunden är det regelverk om systematisk granskning av privata vårdgivare verksamma inom ramen för nationella taxan (LS 494/2014) som dåvarande landstingsstyrelsen fattade beslut om 2014. Dessa vårdgivare ersätts per genomfört besök.

    Uppföljningen syftar bland annat till att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv kontrollera om vårdgivarna följer patientdatalagen (2008:355) samt delar av patientsäkerhetslagen (2010:659) vid journalföring. Vid uppföljningen har också fakturaunderlag sett till journaldokumentation och tidbok kontrollerats i syfte att se om ersättningen är korrekt.

    Fem sjukgymnaster/fysioterapeuter verksamma enligt Hälsoval Region Jämtland Härjedalen har också ingått i uppföljningen. Något som åvilar respektive verksamhetschef men i enlighet med förfrågningsunderlaget för hälsovalet är revision därutöver tillåtet.

    Hos varje vårdgivare har 10 patienter valts ut som i första hand haft mer än 15 besök under ett år.

    Uppföljningen har utgått från tre nivåer vilka är föredömlig, tillfredsställande och bristande journalföring. Tre av vårdgivarna visar en föredömlig journalföring, fem ett tillfredsställande resultat och hos två vårdgivare finns tydliga brister i journalföringen.

    Resultatet visar att det hos två av vårdgivarna verksamma enligt LOF 1993:1652 saknas journalanteckningar i förhållande till fakturaunderlag. Enligt regelverket för systematisk granskning (LS/494/2014) framgår att fakturerade besök som inte är journalförda ska återbetalas.

    För de vårdgivare verksamma inom Hälsoval Region Jämtland Härjedalen där det saknas journalanteckningar dras ingen ersättning då vårdgivarna inte får betalt per besök. Ärendet lämnas till verksamhetschef för vidare åtgärd och uppföljning kommer att genomföras.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   10

    Regionfullmäktige fastställde den 13 februari 2019, § 21, en regionplan med strategiska mål för 2019, och en finansplan som innehåller finansiella mål och ekonomiska ramar för 2019-2021, § 22. Målen i de två planerna är det övergripande uppdrag från regionfullmäktige som regionstyrelsen och nämnderna ska verkställa i form av åtgärder och beslut. För att visa vad de ska fokusera på det närmaste året ska de upprätta egna verksamhetsplaner. En verksamhetsplan för regionstyrelsen 2019 har nu upprättats. Verksamhetsplanen fastställs av regionstyrelsen och anmäls sedan till regionfullmäktige.

    För att visa vad Regionstyrelsen främst prioriterar har två fokuseringar gjorts. Regionstyrelsens första och största fokus är på åtgärder som syftar till att nå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. Målet är det resultat som regionfullmäktige angett i finansplanen dvs ett lägre underskott än 214 miljoner kronor. Regionstyrelsens andra fokus är åtgärder som syftar till att bli en attraktiv arbetsgivare. Målet är att arbetsmiljöenkätens totala resultatindex ska vara ökande och bättre än 2018.

    I regionstyrelsens verksamhetsplan för 2019 finns dessutom mätbara mål och några uppdrag:
    Länets utveckling 3 mätbara mål och 4 uppdrag
    God vård 3 mätbara mål och 3 uppdrag
    Medarbetare 9 mätbara mål och 1 uppdrag
    Ekonomi/verksamhetsresultat 6 mätbara mål och 1 uppdrag

    Budgetramen för regionstyrelsen 2019 är 1 170,7 miljoner kronor. Fördelningen av budgetramar för regionstyrelsens framgår av verksamhetsplanen.

    Regionstyrelsens verksamhetsplan innehåller också en uppföljningsplan som visar vilka områden regionstyrelsen ska följa upp under året.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   11

    För ett landsting finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen). Enligt kommunallagen ska styrelsen och nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Ytterst handlar det om att säkerställa att verksamheten uppfyller de mål och de kravs som ställs. En systematisk riskhantering är ett viktigt instrument för att säkerställa uppfyllandet av mål och förväntningar.

    Enligt gällande reglemente för intern kontroll vid Region Jämtland Härjedalen ska regionstyrelsen årligen anta en plan för intern kontroll samt följa upp planen två gånger per år.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   12

    Sedan 2006 har SKL och regeringen ingått ett antal överenskommelser för att stimulera hälso- och sjukvården till att ge sjukskrivningsfrågorna ökad prioritet och för att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i de olika landstingen/regionerna.

    Under år 2018 signalerade Staten och SKL att det året skulle vara det sista året med en statlig överenskommelse inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet. Ett lagförslag presenterades innan sommaren som angav att koordineringsuppdraget från och med år 2019 skulle bli ett lagreglerat åtagande för landstingen, inskrivet i Hälso- och sjukvårdslagen. Som en följd av det parlamentariska läget efter valet sköts det utarbetade lagförslaget på framtiden i avvaktan på ny regering.

    För att inte tappa tempo i arbetet med sjukskrivningsprocess och arbetsinriktad rehabilitering tecknade SKL och regeringen i december en ny överenskommelse för år 2019. Överenskommelsen liknar i allt väsentligt den överenskommelse som gällde för åren 2017–2018. Till överenskommelsen kopplade Regeringen drygt 1,3 miljarder kronor, vilket är något mer än tidigare år.
    Som en följd av tecknandet av den nya överenskommelsen mellan staten och SKL har ett reviderat budgetförslag utarbetats inom Region Jämtland Härjedalen.
    Jämfört med den tidigare beslutade budgeten har 6 miljoner kronor tillskjutits för riktade insatser i primärvård. Målgruppen är patienter med psykisk ohälsa och långvarig smärta.
    Alla pengar är inte utlagda i budgeten utan i planeringen ligger ett överskott på 1,75 miljoner kronor att nyttja för annan angelägen verksamhet som kan upptäckas under året. Bemanningen för rehabkoordinatorer och processledning ligger kvar i nivå från den tidigare och bantade budgetramen.

    Detta underlag har behandlats av Hälso- och sjukvårdsnämnden som ett informationsärende i 27 februari 2019, HSN/188/2019. Eftersom Regionstyrelsen ansvarar för vårdvalsfrågor krävs dock att budgetfördelningen hanteras av Regionstyrelsen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   13

    Sedan 2017 ingår Region Jämtland Härjedalen – tillsammans med regionerna i Norrbotten, Västerbotten och Dalarna – i projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa (RS/2304:2/2016). Projektet finansieras av Socialdepartementet. Två personer arbetar i projektet för Region Jämtland Härjedalens räkning: en projektanställd länskoordinator (50%) och regionens utvecklingsstrateg för nationella minoriteter (50%, medfinansiering).

    Projektet har främst arbetat för att öka vårdens kulturförståelse, tillvarata befintlig samisk kompetens i vården, samt förbättra tillgången på språk- och kulturanpassade hälso- och sjukvårdstjänster. Prioriterade områden är psykiatri, primärvård, geriatrik och samtliga barnverksamheter. I projektet har också ingått att ta fram en gemensam strategi för samisk hälsa. Att Sverige saknar en strategi för samisk hälsa har, med utgångspunkt i samernas urfolksstatus, kritiserats av FN i olika omgångar. Att utarbeta en sådan strategi har därför uppfattats som en viktig åtgärd för regionerna i svenska Saepmie. Strategin, som sträcker sig över åren 2020-30, förväntas vara färdig för beslut i början av hösten 2019. I separat power point-presentation presenteras ett utkast till strategi – såsom förslaget ser ut idag (se bilaga 2).

    Socialdepartementets finansiering av Nätverket för samisk hälsa upphör i december 2019. Det innebär att vi – för att kunna implementera strategin och fortsätta det regionövergripande arbetet – behöver säkerställa en fortsatt finansiering.

    Med anledning av detta föreslås att respektive region:
    1. Finansierar en tjänst inom området samisk hälsa, vars uppdrag omfattar implementering av den regionövergripande strategin för samisk hälsa
    2. Gemensamt finansierar samordning, styrning och samisk delaktighet. Den gemensamma finansieringen uppgår för Region Jämtland Härjedalens del till 148 000kr årligen.

    Kunskapsnätverket ska verka för att ytterligare regioner ansluter sig till nätverket, samt söka statlig delfinansiering av grundplattformen. När ytterligare region ansluter, alt. statlig medfinansiering medges, justeras finansieringen för respektive regioner.

    Samtliga ingående regioner är samiska förvaltningsmyndigheter enligt Lagen om nationella minoriteter, vilket innebär skyldigheter att främja samiska språk och samisk kultur, liksom att bereda samerna möjlighet till inflytande (SFS 2009:724). Sedan tidigare har också Region Jämtland Härjedalen, Norrbotten och Dalarna en gemensam överenskommelse för psykisk hälsa i Sápmi (RS/890:9/2015).

    För mer information, se bilaga 1.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   14

    Hälso- och sjukvården står inför förändring och utveckling. Arbetssätten förändras och nya forskningsresultat, behandlingsmetoder samt teknik utvecklas i en allt snabbare takt. Alla medarbetare behöver göra rätt saker, och kompetensen ska användas rätt. Den utvecklingen bidrar till en god och säker vård.

    Det är vårdgivarens ansvar att planera, leda och se till att personalen har rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Alla de kompetenta och ambitiösa medarbetare som arbetar i Region Jämtland Härjedalen måste få bästa möjliga förutsättningar att utföra arbetsuppgifter på toppen av sin kompetens. Då är det viktigt att Region Jämtland Härjedalens medarbetare får möjlighet att träna olika arbetsuppgifter och situationer i en trygg lärandemiljö utan patienter. Kliniskt Träningscentrum (KTC) möjliggör detta genom procedurträning av färdigheter med hjälp av patientsimulatorer, utbildningsattrapper och teknisk apparatur för medarbetare och studenter, både enskilt och i team.

    KTC etableringens syfte är att:

    • främja regionens kompetensförsörjningsbehov, både på kort och lång sikt
    • stärka patientsäkerhet, vårdkvalité och effektivitet
    • stärka medarbetarnas kunskap och kompetens som motsvarar den egna verksamhetens, regionens samt samhällets behov
    • främja kompetens- och uppgiftsväxlingar mellan yrkesprofessioner inom regionen
    • främja medarbetarnas karriärmöjligheter inom regionen
    • främja ett hållbart arbetsliv och hög personalsäkerhet för regionens medarbetare
    • förbereda och främja vårdstudenternas övergång mellan utbildning och arbetsliv.

    Projektet om att etablera ett Kliniskt träningscentrum har pågått sedan hösten 2017 och en slutrapport har utarbetats. Rapporten innehåller resultat med underlag, förslag och kostnadsberäkningar för en etablering av KTC i Region Jämtland Härjedalen. Investeringskostnaderna för etableringen beräknas uppgå till totalt 17 miljoner kronor. Drift- och avskrivningskostnader beräknas uppgå till totalt 551 000 kronor per månad i full drift. Detta är beräknat på att KTC är etablerat i full drift i mars 2020.

    Investeringskostnaderna för etableringen föreslås ska finansieras via de statliga stimulansmedlen i regeringens ”sjukvårdssatsning” 2018 till 2021. Andra finansieringsmöjligheter kan vara fondansökningar samt medfinansiärer som vill samverka, samarbeta eller nyttja KTC (till exempel lärosäten, kommuner).

    I enlighet med regler för hantering av statsbidrag inom Region Jämtland Härjedalen (RS/134/2019) är det regionstyrelsen som fördelar tilldelade statsbidrag för hälso- och sjukvårdsområdet. Eftersom 2019 års överenskommelser mellan SKL och regeringen inom vård och omsorg är försenade, till följd av regeringsbildningen och dess konsekvenser, finns ännu inget besked om statsbidrag för 2019. 

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   15

    Patienter som anser sig ha blivit skadade av ett läkemedel kan vända sig till Svenska Läkemedelsförsäkringen AB för att få sin sak prövad. För patienter som vårdas i Region Jämtland Härjedalen eller hos vårdgivare som har avtal med regionen finns också en patientförsäkring hos LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag). LÖF har nu tagit fram en ny försäkring för läkemedel som föreskrivs utanför godkänd indikation. Försäkringen förutsätter dock att Löfs fullmäktige skriver under ett beslut om att godkänna en sådan försäkring per capsulum och att alla Sveriges regioner väljer att teckna en sådan försäkring genom att skriva under Löfs nya försäkringsavtal och skicka tillbaka detta till Löf.

    Läkemedelsförsäkringen AB offentliggjorde vid årsskiftet 2017-2018 en skärpning av sina försäkringsvillkor. Det innebär att försäkringen inte längre omfattar skador orsakade av läkemedel utanför godkänd indikation som kan antas ha sin upprinnelse i en generell rekommendation från myndighet eller hälso- och sjukvården. Eller om läkemedel föreskrivits på ett omfattande och systematiskt sätt och för vilket Läkemedelsverket inte funnit att det föreligger en positiv risk eller nytta i balans. Eftersom inte heller LÖFs patientförsäkring täcker sådana skador innebär det, med några undantag för barn, att det är patienterna själva som just nu står för den ekonomiska risken om skador uppstår. Det är anledningen till att Löf nu tagit fram en försäkring som omfattar det som Läkemedelsförsäkringen genom sin nya villkorstolkning undantagit.

    Bolagsstämman är Löfs högsta beslutande organ och Löfs ägare, Sveriges regioner, representeras vid bolagsstämman av högst två fullmäktigeledamöter var. Region Jämtland Härjedalens ombud i LÖF fram till ordinarie bolagsstämma i maj 2019 är Ann-Marie Johansson (S) och Elin Lemon (C). Nya ombud har sedan valts för perioden fram till 2022-12-31. Beslutsfattande på bolagsstämma sker enligt aktiebolagslagens regler. Där finns möjlighet att fatta beslut per capsulam. Det innebär att protokollet från bolagsstämman skickas till ägarna som skriver på protokollet i stället för att ombuden samlas till bolagsstämma och protokollet skrivs under av ordföranden och utsedda justerare.

    Om villkoren för försäkringen uppfylls kommer försäkringen att träda i kraft från och med 1 januari 2019. Premien för denna nya försäkring förväntas uppgå till 13,5 miljoner kronor per år och ska fördelas mellan regionerna utifrån antal invånare. Eftersom försäkringen börjar gälla redan i år tar Löf ut en extra premie för 2019. För Region Jämtland Härjedalen är premien för 2019 171 000 kronor.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   16

    Under föregående mandatperiod genomfördes en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer. En av de policyer som ingick i översynen var Region Jämtland Härjedalens policy för uthyrning av lokaler som fastställts av landstingsfullmäktige 2011. Översynen visade att policyn främst innehöll interna bestämmelser för vad som ska gälla vid uthyrning eller utlån av lokaler och togs därför bort. Det konstaterades att hantering av regler för uthyrning av Region Jämtland Härjedalens lokaler istället bör ligga inom ramen för regionstyrelsens ansvar för förvaltningen av regionens fastigheter och hanteras som en regel. Bestämmelser om vem som får besluta om hyra/bokning av lokaler samt uthyrning av lediga lokaler ska regleras i delegationsbestämmelser.

    Ett förslag till regler för uthyrning av lokaler har upprättats. Reglerna utgår från regionens policy för fastighets- och lokalförsörjning. Den anger bland annat att regionens fastighetsförvaltning ska verka för en totalekonomisk effektiv hantering och optimal användning av fastigheter, lokaler och bostäder och styras av de behov som verksamheterna har för att kunna fullfölja sina uppdrag. Reglerna omfattar alla fastigheter, lokaler och bostäder som Region Jämtland Härjedalen äger, hyr eller arrenderar.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   17

    Regionstyrelsens FoU-råd inrättades av Jämtland läns landstingsstyrelse 2012-03-27—28 § 72, samtidigt antogs ett reglemente för rådet. Det finns nu en anledning att se över reglementet. Bland annat utifrån att regionfullmäktige i juni 2018 fastställt en reviderad forsknings-, utvecklings- och innovationspolicy. Det finns också ett uppdrag från regionstyrelsen till FoU-rådet om att stimulera forskning utanför medicinområdet.

    Forskningsområdet är mer aktuellt än någonsin. Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar och det pågår en mängd utvecklingsprojekt inom Region Jämtland Härjedalen. Digitalisering har en allt mer central roll som medför nya yrkeskategorier, annat arbetssätt, nya metoder och flöden. Denna omställning ställer höga krav på Region Jämtland Härjedalen. Alla nya arbetssätt och metoder behöver utvärderas på ett vetenskapligt sätt och medarbetarna behöver utbildas den omställningen. Utbildningarna behöver hänga med i den snabba utvecklingen. De senaste åren har det utifrån det gjorts medvetna satsningar som fallit väl ut. I det nationella forskningsbokslutet för 2018 visare regionen goda resultat.

    FoU-rådet inrättades utifrån att det fanns ett behov av en politisk gruppering med fördjupad kunskap om FoU-verksamheten. Reglementet för FoU-rådet omfattar en beskrivning av rådets uppdrag och organisation. Rådets uppdrag är bland annat att bevaka strategiska och övergripande frågor av vikt för regionens samlade FoU-verksamhet. Rådet ska också representera regionen i FoU frågor samt stimulera samarbete med andra FoU-aktörer i länet. Den nya reviderade forsknings-, utvecklings- och innovationspolicy är anpassad efter nuvarande organisation i Region Jämtland Härjedalen och inkluderar även det regionala utvecklingsperspektivet. Det innebär bland annat att policyn tydliggör att alla yrkeskategorier, både inom regional utveckling och hälso- och sjukvården, ska ha möjlighet till forskning, utvecklings- och innovationsarbete.

    På regionstyrelsens sammanträde den 4 oktober 2017, § 214, presenterades en rapport om Forsknings-, utbildnings- och utvecklingsverksamheten. I den kunde konstateras att Region Jämtland Härjedalens FoUU-avdelning framförallt är inriktad på det medicinska området och att en utmaning för framtiden är att få fler yrkesgrupper än främst läkare att forska. FoU-rådet fick i uppdrag att se över möjligheterna att stimulera forskningen även utanför medicinområdet i regionen. FoU-rådet har sedan dess tillsammans med FOU-Jämts forskningsledare i syfte att tillsammans med rådets ledamöter diskuterat möjliga former av samverkan mellan de två verksamheterna, samt samverkan mellan FoUU-avdelningen och förvaltningsområde Regional utveckling. Regiondirektören har senare fått i uppdrag av styrelsen att utreda möjligheten att samordna Region Jämtland Härjedalens arbete med forskning, utveckling och innovation.

    Det finns fortsatt ett stort behov av en politisk gruppering som kan fördjupa sig inom området. Reglementet bör dock anpassas efter de nya förutsättningarna inom forskningsområdet och Region Jämtland Härjedalens organisation för forskning-, utveckling och innovation. På FOU-rådets möte den 25 februari fick FOUU-direktör i uppdrag att till regionstyrelsens presidium initiera ett ärende om att ett nytt reglemente bör tas fram. Förslag till nytt reglemente bör diskuteras i FOU-rådet.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   18

    Enligt Långsiktig utvecklingsplan för miljö (RS/63/2015) ska planen revideras vart fjärde år, det första året i respektive mandatperiod. Den senaste revideringen genomfördes 2015 och arbetet med en ny reviderad plan föreslås nu ska påbörjas under 2019. Samtidigt har också regionfullmäktiges presidium ett uppdrag att varje mandatperiod genomföra en översyn samtliga av policyer, strategier och långsiktiga utvecklingsplaner som regionfullmäktige ska besluta om.

    Långsiktiga utvecklingsplaner är planer som beskriver vad som ska genomföras under en tolvårsperiod. Planerna upprättas för områden där det finns behov av en längre planeringshorisont. De utgår från policyer, vision och övergripande strategidokument och planer. Planerna fastställs av regionfullmäktige och ska revideras vart fjärde år. I varje plan ska det finnas en beskrivning om hur planen ska utvärderas och följas upp. För närvarande finns beslut om långsiktiga utvecklingsplaner inom områdena God ekonomisk hushållning, Miljö och Sjukskrivningar.

    Långsiktig utvecklingsplan miljö (LS/1792/2012) fastställdes av landstingsfullmäktige den 27 november 2012. Planen innehåller målsättningar för vad som ska åstadkommas inom området miljö. Planen omfattar Region Jämtland Härjedalens egna verksamheter och anställda. Lanen reviderades senast av regionfullmäktige 24-25 februari 2015. Regionstyrelsen har sedan följt upp arbetet med planen i samband med miljöbokslut.

    Inom miljöområdet händer det kontinuerligt mycket, både vad gäller vetenskapliga belägg för konsekvenser för miljö och hälsa och även vad gäller möjliga lösningar på miljöutmaningarna. Efter senaste revideringen har Sverige till exempel antagit en ny klimatlag, regionen har satsat på laddbara fordon m.m. så såväl nuläge som möjliga mål och lämpliga aktiviteter har behov av översyn och uppdatering till de förutsättningar och utmaningar som finns i dagsläget.

    En revidering av långsiktig utvecklingsplan miljö föreslås ska påbörjas under 2019 med målsättning om beslut i fullmäktige under våren 2020. Arbetet med den reviderade planen bör ledas av en politisk styrgrupp med representanter från regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Alla nämnder och för revideringen relevanta råd och grupperingar bör få möjlighet att lämna synpunkter på föreslagen revidering.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   19

    Ann-Marie Johansson (S) har lämnat ett initiativärende till regionstyrelsen om Region Jämtland Härjedalens internationella arbete. Ann-Marie Johansson föreslår att regionen ska analysera hur det internationella samarbetet ska bedrivas effektivast för att stödja det regionala utvecklingsarbetet. I analysen ska samtliga kostnader inklusive tjänstemannastöd ingå.

    Regionala utvecklingsnämnden har utifrån nämndens uppföljningsplan för 2019 redan påbörjat en översyn av nämndens deltagande i internationella nätverk. Översynen ser över nämndens engagemang i en ansats att skapa förändring, flytta fram positioner och förstärka arbetet för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för hållbar regional tillväxt i Jämtland Härjedalen. Översynen redovisas vid nämndens sammanträde den 27 mars.

    Med anledning av ovanstående anses Ann-Marie Johanssons initiativärende besvarat och bör inte beredas ytterligare.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   20

    Justitieombudsmannen har anmodat regionstyrelsen att yttra sig över vad som har framförts i en anmälan till Justitieombudsmannen och att berörd befattningshavare får möjlighet att lämna synpunkter. Enligt anmälaren har Gävleborgs psykiatri den 30 okt 2018 begärt ut anmälarens journalkopior från neuropsykiatriska kliniken, Region Jämtland Härjedalen. Hen har gjort en anmälan till Justitieombudsmannen om att hens journalkopior inte skickats till Region Gävleborg och att hen inte fått ta del av journalkopia när hen själv kontaktar Region Jämtland Härjedalen samt inte fått information om skälen till regionens beslut.

    Den aktuella begäran har enligt Region Jämtland Härjedalen hanterats på rätt sätt enligt reglerna om utlämnande av allmänna handlingar. Berörd befattningshavare har lämnat en redogörelse på handläggningen. Ett förslag till yttrande har upprättats inom Samordningskansliet. Yttrandet ska vara JO tillhanda senast 27 mars.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   21

    Sjukfrånvaron i Sverige har över en längre tid karaktäriserats av stor variation. I början av 2000-talet inleddes en period av nedgång som varade i över sju år. Från år 2010 ökade sjukfrånvaron snabbt för att nu återigen börja plana ut. Psykisk ohälsa, framför allt stressrelaterad sådan, och kvinnors sjukskrivningar är väsentliga delar i utvecklingen.

    För att hejda utvecklingen efter år 2010 formulerade regeringen ett nationellt mål för sjukpenningtalet och gav samtidigt Försäkringskassan utökade resurser. Antalet avslag på ansökan om sjukpenning har ökat hos Försäkringskassan, men fortfarande är inflödet in i sjukförsäkringen stort.

    Hälso- och sjukvården har inget finansiellt ansvar för sjukförsäkringen. För att motivera vården att bidra till utveckling av arbetsformer och kunskapsuppbyggnad har flera statliga initiativ tagits genom åren, med riktade medel till vården. Satsningarna har gett viss effekt och successivt bidragit till att Hälso- och sjukvårdens medvetenhet och professionalism inom det försäkringsmedicinska området ökat.

    Rubricerad utredning beskriver utmaningen i att skapa långsiktighet och bra planeringsförutsättningar för landstingen – och därigenom säkra ett fortsatt engagemang för sjukskrivningsrelaterade frågor. Utredningens utgångspunkt är att den grundläggande rollfördelningen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården inte bör ändras. Den finansiella samordningen ska inte medföra något kostnadsansvar för landstingen.

    Utredningens överväganden och förslag

    • En ny form av finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring ska införas och utformas som ett årligt statsbidrag till landsting med syfte att stimulera landstingens arbete med frågor relaterade till sjukskrivning.
    • Statsbidragets storlek ska relateras till nivån på utbetald sjukpenning för de första 89 dagarna i en sjukperiod. Det ger en tydlig koppling mellan statsbidraget och den sjukfrånvaro som hälso- och sjukvården har störst möjligheter att påverka.
    • Statsbidraget ska beräknas i relation till fastställda referensfält som är specifika för varje landsting. Fälten motsvarar känd historisk utveckling under en tid då sjukförsäkringens regler legat relativt fast. Gränserna i ett landstings referensfält ska utgöras av en högsta och en lägsta beloppsnivå. Om statens utgift för sjukpenning för de sjukfall som omfattas av den finansiella samordningen motsvarar eller överskrider den högsta nivån får landstinget inget statsbidrag. Den lägsta beloppsnivån utgör en gräns för hur högt statsbidraget kan bli, även om statens utgift är lägre än den nivån.
    • Den finansiella samordningen ska regleras i lag och förordning som ska träda i kraft den 1 januari 2020.
    • Det bör etableras ett nationellt forum för kunskaps- och implementeringsstöd i frågor som relaterar till den finansiella samordningen. Den finansiella samordningen syftar inte till att sänka sjukfrånvaro under vad som utifrån historiska data kan anses vara en stabilt hållbar nivå. Den finansiella samordningen har minskad variation i sjukfrånvaro som grundläggande målsättning.


    Region Jämtland Härjedalen har i remissvar ställt sig positiv till utredningens ansatser och förslag men lämnar några synpunkter och farhågor till den fortsatta handläggningen.

    Den kanske mest angelägna synpunkten handlar om fördelningsgrunden för statsbidraget. Det är svårt att bedöma om det framtida utfallet kommer att påverkas av att sjuktalen i Jämtland Härjedalen kraftigt sänkts från att ha legat högst i landet till att nu vara bland landets lägsta. Det blir också svårt för Regionen att i modellen påverka utfallet då det är Försäkringskassan som ensidigt beviljar sjukpenningen, vilket är den vitala delen i modellen.

    Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 17 april.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   22 Ladda ner alla filer under punkten
  •   23

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   24
  •   25

    Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.

    Region Jämtland Härjedalens resultat 2018 uppgick till -248,5 miljoner kronor, vilket var 12,4 miljoner kronor sämre än föregående år men nära prognos efter delårsrapport i augusti på minus 250 miljoner kronor. Fullmäktiges resultatkrav för året enligt budget var noll kronor.

    Nettokostnadsutvecklingen hade under första halvåret en betydligt högre ökningstakt 2018 jämfört med 2017, men bromsades in under de sista månaderna och slutade på 3,2 procent jämfört med 4,7 procent föregående år. Verksamhetens intäkter ökade med 7,8 procent, motsvarande 56,3 miljoner kronor jämfört med föregående år, varav största delen var riktade statsbidrag som ökade med 44,4 miljoner kronor.

    Bruttokostnaderna har ökat med 3,9 procent 2018 jämfört med 2017, motsvarande 187,9 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att personalkostnaderna inklusive pensionskostnader ökade med 5,6 procent under året, motsvarande 138,3 miljoner kronor.

    Kostnader för läkemedel har under 2018 ökat med 25,8 miljoner kronor, att jämföra med ökningen i fjol på 7,5 miljoner kronor. Riks- och regionvårdskostnaderna har ökat med 13 miljoner kronor jämfört med samma period 2017. Även övrig köpt vård har ökat med 11,9 miljoner kronor.

    Kostnaden för bemanningsföretag har dock minskat jämfört med föregående år, 29,4 procent motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kostnader för inhyrda sjuksköterskor har minskat med 52 procent medan kostnad för inhyrda läkare har minskat med 22 procent. Även om målet att minska till 2015 års nivå inte är uppnått så återstår endast 8,5 miljoner kronor.

    Balanskravet innebär att ett negativt resultat för ett räkenskapsår ska regleras under de närmast följande tre åren. Efter år 2018 uppgick det totala balanserade underskottet till 1254,5 miljoner kronor att återställa varav 247,7 miljoner kronor under år 2018, efter justering för omställningskostnader för omorganisation för omorganisation med 0,9 miljoner kronor samt realisationsvinst med 0,1 miljoner kronor.

    Ett långsiktigt arbete pågår för att uppnå en ekonomi i balans. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att försöka bromsa kostnadsutvecklingen, bland annat arbetet med bemanningsprojektet. Det räckte dock inte för att uppnå en ekonomi i balans.

    Region Jämtland Härjedalen har under året tagit upp lån från Kommuninvest på totalt 173 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgår nu till 273 miljoner kronor. Ytterligare belåning kommer att ske under de närmsta tre åren enligt finansplan 2019-2021. I finansplanen 2019-2021 finns ingen planerad amortering av befintliga lån.

    För regionfullmäktiges strategiska mål finns totalt 105 framgångsfaktorer som ska bidra till att målen ska uppnås. Av dessa är 54 procent uppnådda, 39 procent är pågående, 6 procent har inte uppnåtts under året. 1 procent kan inte mätas förrän efter årsskiftet.

    Under året har även åtta aktiva mål följts upp månadsvis, två för varje perspektiv. Tre av målen har uppnåtts under året. Sjukpenningdagarna i Jämtlands län sjunker snabbast i landet och både vårdskador och sjukfrånvaron har minskat under året. Andelen återinskrivningar har inte nått målet.

    Andel barn och unga som fått ett första besök inom 30 dagar uppgick till 58 procent inom område Barn och Unga vuxna. En försämring jämfört med föregående år. Vårdgarantin har inte uppfyllts under året, men det är inte rimligt att nå 100 procent. Över 90 procent räknas som god tillgänglighet. Målen för att minska nettokostnadsutvecklingen och kostnaden för bemanningsföretag har inte nåtts under året.

    Regionala utvecklingsnämnden har på sitt sammanträde den 26 februari 2019, § 22, behandlat ärendet om Regionala utvecklingsnämndens årsbokslut 2018. Nämnden redovisade ett ekonomiskt överskott om 4,3 miljoner kronor. Förutom att godkänna bokslutet beslutade nämnden också att föreslå regionstyrelsen att av nämndens överskott 2018 göra avsättningar för planerade investeringar inom lokaler och IT-infrastruktur gällande Birka och Bäckedals folkhögskolor. Utifrån Region Jämtland Härjedalens samlade resultat för 2018 bedöms det inte rimligt att göra den avsättning som nämnden föreslår. Regionen står fortsatt inför stora ekonomiska utmaningar och fokus för 2019 är att arbeta med åtgärder som syftar till att nå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Region Jämtland Härjedalen har också fastställda regler för hur investeringar ska hanteras. I reglerna framgår bland annat att alla investeringar ska hanteras i en samlad process för att kunna prioritera de strategiskt viktigaste investeringarna. Slutligen finns också begränsningar för en kommun eller en region att göra avsättningar enligt bestämmelser från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Skatteverket anger också att avsättningar inte får göras för den framtida verksamheten som t.ex. framtida investeringar eller underhåll.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   26

    Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är konstpolicyn (tidigare Bildkonstpolicy).

    År 2006 antogs styrdokumenten Bildkonstpolicy samt Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst i Jämtlands läns landsting (JLL/525/2006). Senaste revideringen av Bildkonstpolicy skedde 2012 (LS/1654/2010).

    Revideringen av Konstpolicyn har skett med jämställdhets-, miljö- och ekonomiskt perspektiv samt med anpassning till regionbildningen. Sedan den senaste revideringen finns minoritetslagen vilket ska stärka de nationella minoriteternas inflytande. Regionen är samisk förvaltningsmyndighet vilket innebär ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk.

    Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen har reviderats parallellt med framtagandet av Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/363/2017) samt revidering av Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst (RUN/359/2018). Regionala utvecklingsnämnden behandlade förslag till reviderad Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen vid sitt sammanträde i oktober 2018, § 159.

    Vid regionfullmäktiges sammanträde den 11 december 2018, § 169, återremitterades ärendet med följande motivering:
    För att lyfta in tillgänglighetsperspektivet i sin helhet.

    Konstpolicyns skrivning gällande tillgänglighet till konst har därefter omarbetats.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-02-26 § 34 och föreslår regionfullmäktige att Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen antas.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   27

    Staten har de senaste åren ändrat inriktning när det gäller nationella satsningar och bidrag. Tidigare var de flesta prestationsbaserade och mycket styrda av regelverk.

    Antalet nationella satsningar är stort och de har olika former av krav på hantering. En del av bidragen kräver omfattande förarbeten och administration, medan andra kan rekvireras och redovisas i efterhand. I takt med att staten ökar de riktade statsbidragen istället för att öka de generella statsbidragen ställs högre krav på att kommuner och regioner har bra rutiner för detta. Med anledning av detta har ett förslag till regelverk för hanteringen av riktade statsbidrag inom Region Jämtland Härjedalen arbetats fram. Regelverket tydliggör ansvar och roller vid hanteringen av riktade statsbidrag, samt kategoriserar olika typer av statsbidrag.

    En stor del av de statsbidrag som Region Jämtland Härjedalen tar del av är riktade mot insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet, vilket verksamhetsmässigt är uppdelat på två nämnder inom nuvarande organisation. Detsamma gäller satsningar inom exempelvis integrationsområdet, där statsbidrag kan fördelas mellan flera nämnder. Enligt kommunallagen (2017:725) 6 kap. 8 § får fullmäktige besluta att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Med anledning av detta föreslås i regelverket att regionstyrelsen ska ansvara för de statsbidrag som ska fördelas mellan två eller flera nämnder. Det föreslås även att regionstyrelsen får delegation att i fullmäktiges ställe besluta om fördelningen av riktade statsbidrag där statsbidraget ska fördelas mellan två eller flera nämnder.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   28

    Norrlandstingen Regionförbund, NRF, har under 2018 diskuterat förbundsordningen. Vid mötet 2018-12-05 § 104 beslutade Förbundsdirektionen att för sin del godkänna den föreslagna revideringen av förbundsordningen, förutom vad gäller antalet revisorer och överlämna förslaget för beslut i regionerna. Vidare uppdrogs till förbundsdirektören att utreda revisionens framtida utformning för NRF; samt att godkänna förslag till tidsplan för det fortsatta arbetet med att processa ambitionsnivån under 2019.

    Förbundsordningen för Norrlandstingens regionförbund behöver revideras av flera anledningar.
    - Dels behöver flera formella benämningar ändras, t ex är nu alla norrlandstingen regioner och det i sin tur gör att Norrlandstingens Regionförbund behöver byta namn till Norra sjukvårdsregionförbundet.
    - Dels har uppdraget utvidgats till att även innefatta kunskapsstyrning
    - Dels har samarbete inom donationsverksamheten inte varit inskrivet
    - samt att en del övriga stycken behöver förtydligas.

    Revideringen har delats upp i två steg:
    Ett första där dokumentet uppdateras med redaktionella förändringar, och ett nästa steg föreslås vara att processa ambitionsnivån under 2019.

    En viktig utgångspunkt är målbilden för sjukvårdsregional samverkan som fastställdes av NRFs förbundsdirektion 2018-05-16 § 37
    ”För att åstadkomma en god, tillgänglig och jämlik vård för våra medborgare krävs en utveckling av den sjukvårdsregionala samverkan. Våra fyra regioner i norr har gemensamma utmaningar när det gäller såväl geografi som demografi och kompetensförsörjning. Med en gemensam utveckling av hela systemet för hälso- och sjukvård och ett gemensamt säkerställande och stärkande av universitetssjukvården i norra sjukvårdsregionen ökar möjligheterna att skapa värde för våra patienter och medborgare. Ett gemensamt system för kunskapsstyrning, samverkan kring forskning och kompetensförsörjning liksom samverkan kring ledning och styrning är alla viktiga delar i detta.”

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   29 Ladda ner alla filer under punkten