Möte 2019-05-29

Regionstyrelsen
08:30 - 15:45 28 maj kl. 08.30-14.00 och 29 maj
  •   1 Ladda ner alla filer under punkten
  •   2

    Folkhälsa

    Miljö

    Fastighet

     

  •   3

    - Inför sommaren 2019

    - Upphandling IT-drift

    - Brev från Kommuninvest

    - HSN uppdrag om resultatförbättrande åtgärder

    - Stratsys

    - Uppföljning av löneöversyn och Personalbokslut

     

  •   4

    Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat för verksamheten uppgick efter april 2019 till -71,3 miljoner kronor, vilket var 5,3 miljoner kronor sämre än föregående år. Inkluderas pensionsportföljen där en orealiserad vinst har bokförts blir istället resultatet -36,2 miljoner kronor.

    Nettokostnadsutvecklingen för perioden var 37,8 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2018, vilket ger en nettokostnadsökning på 2,7 procent. Verksamhetens intäkter har minskat med 3,5 procent, främst genom minskade bidrag. Bruttokostnaderna har ökat med 1,6 procent jämfört med föregående år.

    Personalkostnaderna har ökat något efter april, medan kostnader för bemanningsföretag fortsätter att minska något jämfört med föregående år. Läkemedelskostnaderna har ökat med 2 procent.

    Helårsprognosen ligger kvar oförändrad på -214 miljoner kronor. Extra åtgärder kommer att behövas utöver verksamhetsplan för att nå en budget i balans.

    Likviditeten förbättrades med 15,5 miljoner kronor hittills under 2019 till 239,8 miljoner kronor. Region Jämtland Härjedalen har under året tagit upp nya lån från Kommuninvest på totalt 30 miljoner kronor och refinansierat ett lån på 40 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgår nu till 303 miljoner kronor.

    Av de 80 resultatmålen som regionstyrelsen och nämnderna fastställt i sina verksamhetsplaner är 36 procent uppnådda, 38 procent är pågående 15 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut. 11 procent kan inte mätas förrän senare under året. Flest uppnådda mål återfinns inom Strategi för våra medarbetare.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   5

    För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att styrelsen och ev. nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt att föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

    Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16§ har lämnats över till någon annan Lag (1999:621).

    Regionstyrelsen har antagit en plan för internkontroll för 2019. Planen följs upp i maj och oktober.
    Uppföljning av planen under våren 2019 visar sammanfattningsvis att det fortfarande föreligger förbättringspotential inom majoriteten av de områden som kontrollerats. Samtidigt återfinns områden där efterlevnaden bedöms vara god, t.ex. upptäckt av bluffakturor.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   6

    Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som styrelsen ska fördjupa sig om inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt. Ett av de ärendena 2019 är Landstingsbostäder i Jämtland AB.Bolaget är helägt av Region Jämtland Härjedalen.

    Uppsiktsplikten regleras i kommunallagen (KL), 6 kap. 1 §. Där anges att styrelsen leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2014:573). Regionstyrelsen har fastställda regler för uppsiktsplikten som tydliggör regionstyrelsens ansvar och arbetssätt för hur uppsikten ska genomföras.

    En rapport om Landstingsbostäder i Jämtland AB har upprättats. Sammantaget visar rapporten att bolaget har en god måluppfyllelse och en tillfredsställande ekonomi där också av ägaren fastställt avkastningskrav har uppfyllts. Bolaget har också en tydlig struktur för ledning och styrning. Det finns i bolaget rutiner för hur bolaget ska arbeta med fastställda mål som regionfullmäktige beslutat om i ägardirektiven. Och hur det arbetet ska återkopplas till styrelsen och till ägaren. Utifrån Region Jämtland Härjedalens övergripande mål om att vara en attraktiv arbetsgivare har landstingsbostäders roll betydelse ur rekryteringssynpunkt. Då möjligheten att kunna erbjuda en bostad ibland är avgörande när personer rekryteras externt.

    Det kan konstateras att nuvarande ägardirektiv för bolaget fastställdes för ganska många år sedan, 2011, vilket innebär att det finns anledning att se över det. Bland annat har det sedan dess genomförts en regionbildningen och andra organisatoriska förändringar, som gör att justeringar kan behövas. Dessutom behöver kravet om avkastning ses över eftersom det endast gäller perioden 2015-2019 och behöver justeras efter nuvarande ekonomiska förutsättningar.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   7

    Regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6§§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är med i. Under 2019 har regionstyrelsen valt att särskilt granska stiftelsen Jamtli.

    Jamtlis resultat för moderstiftelsen 2018 uppgår till +2 528 tkr (koncernen +4 351 tkr). Likviditeten är dock fortfarande problematisk och medför ett högt utnyttjande av checkkrediten. Anledningen till likviditetsbristen är de senaste årens stora investeringar samt fördröjd extern finansiering i stora utvecklingsprojekt. Från och med 1 januari 2019 har restaurang Hov ingen arrendator utan drivs i Jamtlis regi. Koncernen har vidtagit åtstramningsåtgärder i form av återhållsamhet med inköp samt anställningsstopp.

    Planen för de närmaste tre åren är att stärka likviditeten med 2 000 tkr årligen under en treårsperiod genom fortsatt återhållsamhet.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   8

    Region Jämtland Härjedalens verksamheter har en relativt stor miljöpåverkan. Sedan 2004 finns därför ett systematiserat miljöarbetet i ett miljöledningssystem. Från 2011 är miljöledningssystemet integrerat i regionens generella ledningssystem. Miljöledningssystemet är uppbyggt utifrån den internationella standarden ISO 14 001 och EU-förordningen EMAS. Ledningssystemet gäller för alla verksamheter i Region Jämtland Härjedalen. Under 2017 genomfördes en recertifiering för att uppgradera till den nya miljöledningsstandarden ISO 14001:2015.

    Miljöledningssystemet ställer krav på organisationen att utifrån miljöpolicyn och betydande miljöaspekter sätta upp miljömål och presentera resultaten av arbetet i en offentlig miljöredovisning. Regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan för 2019 beslutat att följa upp regionens arbete med miljö på sitt möte i maj. I upprättad miljöredovisningen finns bland annat en beskrivning av miljömål och måluppfyllelse, lagefterlevnad och regionens hållbarhetsarbete.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   9

    Enligt punkt 4.4 i regionstyrelsens reglemente ska styrelsen för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för regionstyrelsen 2020 har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med nämnderna har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess. Hänsyn har också tagits till SKL:s och Norra Sjukvårdsregionförbundets sammanträdestider.

    Två dagar för gemensam fördjupning för regionstyrelsen och nämnderna har planerats in, en budgetdag den 26 februari och en dag för planering inför planeringsförutsättningarna den 18 november.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   10

    I Region Jämtland Härjedalens arvodesregler kap 2.3 finns särskilda bestämmelser för förtroendevald med heltidsuppdrag. Där anges att arvodet till förtroendevald med heltidsuppdrag inkluderar samtliga regionuppdrag samt ersättning som gruppledare och för Egna dagar. Förtroendevald med heltidsuppdrag ska inte i något fall uppbära arvode för sådana uppdrag, som regionen utsett denne till och där regionen normalt utger arvode. Förtroendevald med heltidsuppdrag får utan minskning av arvodet från regionen ha offentliga uppdrag inom Sveriges Kommuner och Landsting. För innehav av andra tidskrävande uppdrag ska regionstyrelsens medgivande inhämtas.

    Heltidsuppdrag har ordförande i regionstyrelsen samt förtroendevald som har fast arvode som sammanlagt uppgår till 90 % av basarvode.

    Elise Ryder Wikén (M), regionala utvecklingsnämndens ordförande och med ett arvode som sammanlagt uppgår till 90 % av basarvode, är invald som ledamot i kommunfullmäktige i Bergs kommun, samt är vald till ledamot i Sparbanksstiftelsens förtroenderåd. Elise Ryder Wikén anhåller därmed om regionstyrelsens medgivande för att inneha uppdragen.

    Uppdragen anses inte så tidskrävande att de skulle påverka möjligheten att utföra ordförandeuppdraget inom regionen på ett tillfredsställande sätt. Det föranleder inte heller att arvodet ska minskas.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   11

    Enligt nu gällande Styrmodell för Region Jämtland Härjedalen ska en Regionplan och Finansplan tas av Regionfullmäktige i juni, med möjlighet att revidera senast i november.

    Den BlåGröna politiska ledningen ser med allvar på det brev som inkommit från Kommuninvest. I det brevet står bland annat att Kommuninvest ser behov av konkreta, förankrade, beslutade, tidsatta och kvantifierade åtgärdsförslag. Om inte trenden bryts kommer regionens lånemöjligheter att begränsas. Kommuninvest kommer också till regionen för ett möte den 27 maj.

    Den BlåGröna politiska ledningen anser att de åtgärder som på pågår måste få snabb effekt och att ytterligare åtgärder måste prioriteras utifrån det allvarliga läget under innevarande år. Resultatet av dessa åtgärder ska stämmas av under hösten och utgör viktiga ingångsvärden för att upprätta en så verklighetsanknuten plan och budget som möjligt för 2020 och en flerårsplan för 2021-2022.

    Under hösten förutses också mer kunskap finnas om statens åtgärder enligt januariöverenskommelsen om att förstärka de allmänna bidragen till kommuner och regioner och om resultat av kostnadsutjämningsutredning samt vad det får för effekter på regionens ekonomi.

    Därför flyttas beslut om Regionplan med budget 2020-2022 till regionfullmäktige 15-16 oktober.

    Den blågröna politiska ledningen anser att budgetbeslut för det kommande året fortsättningsvis ska tas under hösten för att plan och budget inför det kommande verksamhetsåret ska bli så aktuell och väl underbygg som möjligt.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   12

    Regionstyrelsens FoU-råd inrättades av Jämtland läns landstingsstyrelse 2012-03-27—28 § 72, samtidigt antogs ett reglemente för rådet. Reglementet för FoU-rådet omfattar en beskrivning av rådets uppdrag och organisation. På regionstyrelsens sammanträde den 26 mars 2019, § 40, beslutade styrelsen att ge uppdrag till regiondirektör att se över reglementet.

    Reglementet behövde bland annat ses över utifrån att regionfullmäktige i juni 2018 fastställt en reviderad forsknings-, utvecklings- och innovationspolicy. Det finns också ett uppdrag från regionstyrelsen till FoU-rådet om att stimulera forskning utanför medicinområdet. Regionstyrelsen konstaterade också att Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar och det pågår en mängd utvecklingsprojekt inom Region Jämtland Härjedalen. Digitalisering har en allt mer central roll som medför nya yrkeskategorier, annat arbetssätt, nya metoder och flöden.

    En översyn av reglementet har genomförts. Förutom redaktionella förändringar har anpassningar gjorts utifrån den nya forsknings-, utvecklings- och innovationspolicyn. Revideringen har också beaktat de förändringar som genomförts i Region Jämtland Härjedalens organisation för forsknings, utveckling och innovation och de utmaningar som finns inom området. I det har ingått att inkludera det regionala utvecklingsperspektivet och tydliggöra att alla yrkeskategorier, både inom regional utveckling och hälso- och sjukvården, ska ha möjlighet till forskning, utvecklings- och innovationsarbete.

    FOU-behandlade ärendet om reviderat reglemente på sitt möte den 13 maj 2019, § 19. Förslag till reglemente justerades utifrån de synpunkter FOU-rådet framförde. FOU-rådet beslutade sedan att föreslå regionstyrelsen att fastställa reglementet.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   13

    Handlingar lämnas senare.

  •   14

    Region Jämtland Härjedalen och Mittuniversitetet har gemensamt sett behovet av att sluta en generell överenskommelse om samverkan mellan parterna. Föreliggande överenskommelse har arbetats fram i dialog under hösten 2018 och våren 2019 och har en övergripande ansats som utgår ifrån målsättningarna i gällande regional utvecklingsstrategi för Jämtlands län 2014-2030 samt Mittuniversitetets strategi 2019-2023.

    Överenskommelsen syftar till att:
    - beskriva inom vilka områden Mittuniversitetet och Region Jämtland Härjedalen prioriterar samverkan och ange vilka regionalt utvecklingsstrategiska målsättningarna som finns kopplat till dessa
    - definiera vilka formaliserade forum för samverkan som ska finnas
    - ge exempel på samverkansaktiviteter som bidrar till de gemensamma målsättningarna
    - ange vilken funktion/avdelning som har huvudansvaret för samverkanskoordinerande insatser och aktiviteter inom områdena

    Överenskommelsen bör betraktas som ett ramverk för samverkan och parterna kan och ska vid sidan om denna överenskommelse sluta avtal om specifika frågor, såsom praktikplatser och forskningsrelaterade ärenden.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   15

    Region Jämtland Härjedalen har mottagit en förfrågan från Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner och regioner (FSV) om ett eventuellt medlemskap i föreningen för regionen. I föreningens förfrågan till Region Jämtland Härjedalen anges följande:

    ”Vi är i föreningen mycket angelägna om att som medlemmar få skogslänens regioner. Inte främst för de medlemsintäkter medlemskapen ger, även om pengarna naturligtvis är viktiga för att ett bra opinionsarbete ska kunna bedrivas. Framförallt är regionernas medlemskap viktiga för att det blir en helt annan tyngd bakom föreningens opinionsskapande om regionaktörer ingår i medlemskretsen och på så sätt står bakom arbetet. Därför ser vi med stora förhoppningar fram emot att få välkomna den första och sedan förhoppningsvis övriga sex regioner som medlemmar i föreningen.”

    Föreningens främsta krav idag är att fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar ska regionaliseras. Om föreningen skulle få igenom kravet, skulle det kunna innebära att skatten omfördelas från stat till kommuner och regioner.

    Medlemskap i föreningen kan erhållas efter godkännande av föreningens styrelse.

    Den årliga kostnaden för medlemskap är dels en fast Serviceavgift på 4500 kronor, dels en rörlig del om 10 öre per invånare samt en medlemsavgift på 500 kronor. För Region Jämtland Härjedalen innebär det just nu en kostnad på 18 000 kronor per år.

    Regionala utvecklingsnämnden har vid sitt möte den 14 maj 2019, § 93, förordat regionstyrelsen att besluta om att Region Jämtland Härjedalen ska bli medlem i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner och regioner (FSV).

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   16

    Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län. Pristagaren måste utöva sina insatser i samstämmighet med Region Jämtland Härjedalens värdegrund. Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället.

    Sammanlagt 47 nomineringar har inkommit från hela länet.

    Folkhälsonätverket, Folkhälso-Z har haft i uppdrag att bereda ärendet och föreslå pristagare.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   17

    Vid regionstyrelsens sammanträde 27-28 april 2016 fick regiondirektören i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningarna för ett säkerställande av reservvatten-försörjningen till sjukhuset. Bakgrunden var Östersunds kommuns vattenskada den 20 april samma år och dess stora påverkan på sjukhuset. Frågan om vattenförsörjningen är mycket viktig för driften av sjukhuset och har diskuterats med Östersunds kommun under lång tid.

    Utredningen presenterades för regionstyrelsen 2016-12-07 § 253 och redovisade olika alternativ för sjukhusets vattenförsörjning och direktören föreslog att regionen borde gå vidare med en anslutning till Krokoms kommuns vattensystem vid Ås vattenverk och ha Östersunds kommuns leveranskapacitet av vatten som reservlösning. Regionstyrelsen beslutade att innan beslut i frågan om reservvattenförsörjning tas bör frågan om en gemensam lösning diskuteras med Östersunds kommun i ZÖ-gruppen.

    ZÖ-gruppen har diskuterat frågan vid tre tillfällen; 23 mars 2017, 25 augusti 2017 och nu senast den 17 maj 2019 utan att en överenskommelse om gemensam lösning kunnat nås. En ny utredning bör därför göras för att hitta en lösning för att regionen ska kunna säkerställa reservvattenförsörjningen till sjukhuset vid framförallt en extraordinär händelse eller vid höjd beredskap.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   18

    Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning. Regionen ersätter leverantörerna enligt en fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:
    - ersättning för listade personer
    - rörlig ersättning
    - tilläggsersättning

    De privata leverantörerna får dessutom
    - momskompensation genom att den av regionen utbetalda ersättningen för listade personer uppräknas med tre (3) procent
    - kompensation för exempelvis IT, ekonomi- och personaladministrativa system med 30 kr per listad invånare och år.

    Landstingsstyrelsen beslutade 2010 § 24 om modell för över- och underskottshantering inom Jämtlands läns landsting (LS/42/2010) där den regiondrivna primärvården hade krav på att underskott ska täckas under de kommande tre åren. Denna modell upphörde att gälla fr o m 20180101 genom beslut i regionfullmäktige 2018-04-11 § 64.

    De privata hälsovalsaktörerna har hittills fått kompensation med ett belopp som motsvarar deras verksamhetsandel när den regiondrivna primärvården inte lyckats täcka sitt underskott inom tre år. Sådan ersättning har betalats ut 2014, 2015, 2016 och 2017.

    2017-03-13 meddelade Förvaltningsrätten sitt beslut i ett mål som behandlat fem privata vårdvalsaktörer ansökan om rättelse enligt LOV. De privata aktörerna har yrkat att landstinget ska vidta rättelse och behandla samtliga leverantörer som deltar i Vårdval Västernorrland lika och att de privata leverantörerna därvid erhåller samma ekonomiska ersättning som de landstingsdrivna leverantörerna, som fått underskottstäckning.

    Landstinget anför att de landstingsdrivna vårdcentralerna inte utgör leverantörer i LOV:s mening. Landstinget har ändå behandlat leverantörer och de egna hälsocentralerna på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt då landstinget haft sakliga skäl att kompensera hälsocentralernas underskott, eftersom hälsocentralerna har haft andra ekonomiska förutsättningar och har fullgjort och kompenserats för andra uppgifter än de tjänster som leverantörerna tillhandahållit.

    Förvaltningsrätten konstaterar att lagstiftaren gör tydlig skillnad mellan begreppen ”externa leverantörer” och ”egenregiverksamhet”. Även om ett syfte med LOV torde vara att konkurrensutsätta viss verksamhet kan, enligt förvaltningsrättens mening, de hälsocentraler som bedrivs i landstingets egen regi inte anses vara leverantör till det egna landstinget. Bestämmelsen om likabehandling tar således endast sikte på hur den upphandlande myndigheten behandlar de externa leverantörerna, och inte på hur leverantörer och verksamhet som bedrivs i egenregi behandlas. Landstinget har inte agerat i strid med likabehandlingsprincipen när det inte betalat ut någon kompensation och det föreligger därmed inte heller skäl för förvaltningsrätten att ingripa mot förfarandet.

    De privata aktörerna överklagade men 2017-06-17 meddelade Kammarrätten i Sundsvall sitt avgörande: ”Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast.”

    Mot bakgrund av domarnas syn på egenregiverksamhet och beslutet om att det nu inte finns någon under/överskottsmodell i för primärvården kommer den Blågröna majoriteten att utreda hur framtida förutsättningar för kompensation till privata vårdgivare ska hanteras. Eftersom denna utredning inte genomförts kommer kompensation 2019 för underskott i den regiondrivna primärvården 2015 ändå att ges med samma system som när under/överskottsmodellen fanns.

    Därför föreslås att utbetalning nu görs till de privata vårdvalsaktörerna för kompensation för underskott, 2015 som den regiondrivna primärvården inte har täckt inom tre år.

    Fjällhälsan Hede 1 092 422
    Hälsorum Offerdal 1 053 126
    Nya Närvården Hoting Ström AB 2 440 498
    Totalt 4 586 046

    I anslutning till bokslutet 2018 reserverades detta belopp genom belastning av anslaget för Motsedda kostnader och bokfördes som en skuld till privata vårdgivare i avvaktan på beslut om utbetalning.

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   19

    Regionfullmäktige antog 2017-11-28 § 168 en ny princip för enhetliga avgifter för intyg och hälsokontroller, den så kallade Gula Taxan. Principen innebär att avgift för intyg antingen är en fast avgift om 300 kronor eller timtaxa 1000 kronor/timme exklusive moms.

    Målet för hälso- och sjukvården är enligt Hälso- och sjukvårdslagen en vård på lika villkor för hela befolkningen. För Region Jämtland Härjedalen har detta, med nuvarande system för timtaxa, delvis varit svårt att efterleva då patienter fått betala olika belopp för samma intyg, beroende på vilken hälsocentral/läkare som besökts. Det har även varit problematiskt för vårdpersonalen att tolka nuvarande Gula Taxan och flera av intygen ingående i Gula Taxan är inaktuella. För intyg som rör körkort och alkohol/droger har dessutom priset varit för lågt för att täcka regionens kostnader för analyser av prover. Referensgruppen för avgiftsfrågor har därför studerat hur övriga landsting hanterar prissättning för intyg och funnit att region Dalarna och region Blekinge haft väl fungerande modeller. Ett förslag på reviderad Gula Taxan har därför tagits fram, där inspiration tagits från ovan nämnda regioner.

    I den bifogade bilagan ”Jämförelse gamla och förslag till ny Gula Taxan juni 2019” visas både nuvarande beslutad version och förslaget till ny Gula Taxan, för enklare jämförelse. I föreliggande förslag finns fortfarande timtaxan kvar men de flesta intygen har tidsbestämts och därmed kan patienten få besked om vad intyget kommer kosta, redan innan intygsprocessen startar och det blir enklare för kassapersonal att ta betalt. Intygen som rör körkort och alkohol/droger har dessutom fått ett paketpris då dessa intyg kräver ett flertal läkarbesök samt ett flertal kostsamma prover, vid flera tillfällen.

    Den revidering som nu gjorts ändrar inte på det av fullmäktige antagna timpriset vilket gör att ändringen kan betraktas som en revidering som ingår i den delegering om revideringar som fullmäktige gett regionstyrelsen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   20

    Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning av regionens arbete med resultatförbättrande åtgärder (REV/19/2019). Resultatet av granskningen presenteras i en rapport. Revisorernas bedömning är att regionstyrelsen inte haft en tillfredställande styrning, kontroll och uppföljning av arbetet med de resultatförbättrande åtgärderna. Planerade resultateffekter av åtgärderna har inte införlivats och för en åtgärd kommer effekten inte att realiseras pga att inga aktiviteter pågår.

    Revisorerna vill senast den 31 maj ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtar eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet. Ett förslag till svar har utarbetats.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   21

    Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning av regionens ekonomistyrning inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (REV/17/2019).

    I rapporten bedömer revisorerna att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen står för den huvudsakliga verksamheten och har den mest resurskrävande verksamheten inom regionen. Inom förvaltningen finns det verksamhetsområden som under en lång rad år, haft en verksamhet som inte har varit i balans med tilldelad budget. Förvaltningens återkommande underskott har i hög grad bidragit till det stora ackumulerade underskottet som Regionen inte klarat att återställa i enlighet med Kommunallagens krav. Revisorerna ser en risk i att fortsatt stora underskott kan komma att få inverkan på utbudet av vård, patientsäkerhet, rekrytering m.m. Revisorerna anser också att arbetet med att finna besparingar ocheffektivis eringar inte har varit tillräckliga och styrningen/uppföljning av åtgärderna tillräckligt effektiva.

    Revisorerna vill senast den 31 maj ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtar eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet. Ett förslag till svar har upprättats. Eftersom Region Jämtland Härjedalen har en ny förvaltningsorganisation från 1 januari finns inte längre någon Hälso- och sjukvårdsförvaltning. Svaret refererar därför till Förvaltningsområde Hälso- och sjukvård.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   22

    Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till förändringar i kostnadsutjämningssystemet (SOU2018:74). Remissen ska besvaras till Finansdepartementet senast den 17 maj 2019. Region Jämtland Härjedalen har begärt förlängd svarstid till 29 maj. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

    Kostnadsutjämningssystemets syfte är att ”skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att tillhandahålla invånarna service oberoende av opåverkbara, strukturella förhållanden.” Utjämningen grundar sig främst på skillnader i befolkningens sammansättning och bebyggelsestruktur. För 2018 fick Region Jämtland Härjedalen 48 miljoner kronor. Enligt utredningsförslaget får regionen ytterligare 195 miljoner kronor per år. Det är i linje med de egna beräkningar som gjordes för några år sedan av regionens merkostnader. Strukturen i Jämtlands län präglas av en liten befolkning med många äldre som bor vitt utspritt över en yta som är större än Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Stockholm tillsammans. Vårdstrukturen, med ett enda sjukhus och många små hälsocentraler utanför Östersund, medför stora merkostnader.

    Nedanstående tabell visar konsekvenserna för Region Jämtland Härjedalen per delmodell i kostnadsutjämningssystemet:
     



    I förslaget till yttrande om betänkandet, ställer sig regionen i stort sett positiv till de föreslagna förändringarna. Utredaren har uppdaterat de kostnadsdata som beräkningarna baseras på. Flera av kostnaderna föreslås indexeras, vilket är en förbättring då de kommer att följa med kostnadsutvecklingen i fortsättningen. Dessutom har en gedigen genomgång gjorts av olika faktorer som orsakar strukturkostnader. Regionen lyfter fram betydelsen av hur stora merkostnaderna blir när vård bedrivs i glesbygd, vilket t e x visar sig i att Region Stockholm skulle ha haft 2 miljarder mer i kostnader om deras kostnader för sjukresor och ambulanstransporter hade varit lika stora per invånare som Region Jämtland Härjedalens. Det motsvarar nästan tre procent av Region Stockholms nettokostnader. I den jämförelsen ingår inte merkostnader för små hälsocentraler på grund av litet patientunderlag och stora avstånd.

    De skillnader i socioekonomi som finns mellan olika delar av landet får större genomslag i förslaget än i nuvarande modell och ersättningen för merkostnader för glesbygd förbättras. Delmodellerna befolkningsförändringar och kollektivtrafik handlar i hög grad om att hantera kostnadsökningar som har sin grund i kraftig befolkningstillväxt med stora skillnader mellan olika delar av landet. I yttrandet ställs frågan om skillnader i sådana kostnadsökningar bäst hanteras inom kostnadsutjämningssystemet eller om det skulle kunna ske i annan form.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   23

    Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över utredningen om radiospektrumanvändningen i framtiden – frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92). Svar ska inkommit till Näringsdepartementet senast den 5 juni 2019.
    Region Jämtland Härjedalen välkomnar utredningen om radiospektrumanvändning och hur frekvensutrymme kan fördelas och effektiviseras. I huvudsak ser Region Jämtland Härjedalen positivt på utredningens förslag och delar utredningens uppfattning om att det är viktigt att frekvensutrymme delas ut efter behov, då radiospektrum är en begränsad resurs och har ett betydande värde för samhället. Regionen anser också att det är positivt att utredningen lämnar förslag som syftar till att stärka nationella säkerhetsintressen och säkerställa samhällsviktiga myndigheters behov av frekvensutrymme.

    Ur ett glesbygdsperspektiv är det positivt att utnyttjandet av frekvensomfånget effektiviseras och att fördelning av frekvensutrymme kan anpassas till geografiska förutsättningar. Regionen ser också möjligheter, och anser att det är av stor vikt, att fördelningen av frekvensutrymmet också används för att uppnå de nationella bredbandsmålen i glesbygd.

    Utredningens förslag innebär bland annat att alla tillstånd ska prissättas, vilket framstår som rimligt. Det kan vara positivt att det skapas en medvetenhet om vad frekvensutrymmet kostar och det kanske kan bidra till att aktörer inte begär onödigt frekvensutrymme som inte utnyttjas.

    Region Jämtland Härjedalen påtalar också vikten av att regionerna, som samhällsviktig aktör inom ordning, säkerhet och hälsa, kompenseras av staten fullt ut för eventuellt ökade kostnader för radiokommunikationssystem. Regionen har redan idag svårt att bära nuvarande kostnad för Rakel.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   24

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   25

    • Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2019-01-15
    • Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2019-02-26
    • Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2019-03-27
    • Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-01-16
    • Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-02-27
    • Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-04
    • Protokoll regionens samverkansråd 2019-01-14
    • Protokoll regionens samverkansråd 2019-02-11
    • Protokoll gemensamma nämnden för upphandling 2019-03-01
    • Protokoll gemensamma nämnden för upphandling 2019-04-29
    • Protokoll Patientnämnden 2019-01-17
    • Protokoll Patientnämnden 2019-03-14
    • Protokoll Gemensam nämnd för samverkan 2019-02-08

     

    Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se

     

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   26
  •   27

    I anslutning till regionstyrelsens behandling av tertialrapporten 2017-05-31 § 108 uppdrogs till regiondirektören att revidera den långsiktiga utvecklingsplanen (LUP) för god ekonomisk hushållning under hösten 2017 med syfte att uppdatera och förlänga med åtgärder för perioden 2018-2023. Återredovisas till regionstyrelsen i december 2017.

    Vid Regionstyrelsens möte 2017-12-12 § 308 konstaterades att mycket hänt under 2017 som påverkat arbetet, t ex SKLanalysen av regionens ekonomi och de efterföljande ekonomiska analyserna och förväntade besluten. Därför beslutade Regionstyrelsen då: ”Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning ska revideras så att den kan fastställas samtidigt som Regionplan och Finansplan 2019-2021 fastställs av regionfullmäktige i juni 2018”.

    2018 var ett valår varför ett beslut fattades i februari om att ingen Regionplan eller Finansplan skulle läggas fram för beslut i juni 2018, och följaktligen inte heller någon reviderad LUP god ekonomisk hushållning. Under hösten gjorde valutgången att det inte hellre var aktuellt med detta arbete.

    Den nya BlåGröna politiska ledningen har under våren konstaterat att det ekonomiska läget är så allvarligt att tid och kraft inte kan läggas på långsiktiga ekonomiska åtgärder. Regionens kraft måste läggas på snabbare ekonomiska åtgärder. Mot den bakgrunden föreslås att ingen ny långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning ska utarbetas just nu. De ekonomiska åtgärder som ska vidtas kommer att beslutas i anslutning till Regionplan med budget för respektive år eller i särskilda beslut.

    En summering av den befintliga Långsiktiga utvecklingsplanen för god ekonomisk hushållning har gjorts som underlag för detta beslut. Åtgärderna som pågår med anledning av innehållet av den befintliga LUPen kommer att fullföljas men någon ny LUP tas således inte fram.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   28

    Fastighetsutvecklingsplanen har behandlats politiskt vid flera tillfällen:
    Regionstyrelsen 2018-05-30 § 157 föreslog regionfullmäktige att planen godkänns i enlighet med utarbetat förslag, och att varje Regionplan och Finansplan ska därefter innehålla enskilda beslut om takten i realiseringen av fastighetsutvecklingsplanen, med Regionplan och Finansplan 2019-2021 som första möjliga tillfälle för beslut om realisering av del av fastighetsutvecklingsplanen.

    Regionfullmäktige 2018-06-20 § 87 beslutade att ärendet återremitteras med följande motivering:
    Med anledning av den ekonomiska situationen får regionstyrelsen i uppdrag:
    att planen redan inledningsvis måste prioriteras i den första etappen.

    Under hösten har utskottet för ekonomi diskuterat fastighetsutvecklingsplanen vid mötet i september och oktober. Vid utskottet för ekonomis möte 2018-10-12 § 59 beslutades att ärendet om fastighetsutvecklingsplanen bordläggs och tas upp av regionstyrelsen i januari 2019.

    Regionstyrelsen gav vid sitt sammanträde 2019-01-30 § 9 regiondirektören i uppdrag att kostnadsberäkna en första etapp som innehåller rivande av fd BUP-huset för att förbättra logistiklösningarna runt sjukhuset med ekonomiska bedömningar om och hur detta kan prioriteras.

    Kostnadsberäkningar av en första etapp har nu gjorts. Fastighetsutvecklingsvisionens Etapp 1 A innehåller Nybyggnad av servicebyggnad på tomten norr om sjukhuskvarteret inom kv Myggan. För att bereda plats för detta rivs nuvarande ”Gamla BUP”, Kyrkgatan 8, ”Blå huset” samt Landstingbostäders fastigheter Kyrkgatan 4 och 6, som innehåller två lägenheter vardera.

    Den enda åtgärd som nu utifrån regionens aktuella ekonomiska läge föreslås prioriteras i kommande regionplan med budget är rivning av Gamla BUP och Kyrkgatan 8.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   29

    Region Jämtland Härjedalen har en sterilcentral placerad vid Östersunds sjukhus som står inför omfattande återinvesteringsbehov. Sterilcentralen ger service till sjukhuset och länets hälsocentraler. Vid sterilcentralen desinficeras, packas och steriliseras gods (instrument). Här sköts även beställning och förrådsförvaring åt operationsavdelningen och anestesiavdelningen.

    Vid regionstyrelsens sammanträde 2017-05-31, § 130, beslutades därför att:

    • Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med Region Västernorrland utreda möjligheten och förutsättningar för samarbete rörande sterilcentralen och samordning av logistik.
    • Om samverkan med Landstinget Västernorrland inte är möjlig får regiondirektören i uppdrag att utreda alternativa och kostnadseffektiva arbetssätt inom steriliseringscentralens verksamhet samt möjligheter till samverkan med annan extern part gällande sterilisering av sjukvårdsutrustning.
       

    Utredningen återrapporterades till Regionstyrelsen 2017-10-04, § § 222. Utredningen hade sett över förutsättningarna för Region Jämtland Härjedalen att samverka med Landstinget Västernorrland rörande sterilteknisk verksamhet. Utpekade samverkansområden var Samnyttjande av sterilcentral/logistik och Gemensam upphandling/drift- och serviceavtal.

    Den rådande trenden inom svensk sjukvård är att utvidga de steriltekniska verksamheter som ryms inom sjukhusen, upprätta sterilcentraler så nära den opererande verksamheten som möjligt i syfte att förkorta ledtider och patientflöden. Utredningen konstaterade att en utlokalisering av sterilcentralen inte torde kunna ge några väsentliga ekonomiska besparingar. Långa ledtider och nödvändig utökning av instrumentlager och godshantering gör att de besparingar som erhålls torde bli försumbara. Ytterligare ett flertal aspekter måste beaktas, såsom patientsäkerhet, sårbarhet och patientflöden. Östersunds sjukhus är ett akutsjukhus och behöver därför upprätthålla viss sterilteknisk verksamhet. Det är således inte rimligt att flytta hela den steriltekniska verksamheten till exempelvis Sundsvall. Utredningen belyste även möjligheten att flytta delar av verksamheten. Dock konstaterades att detta alternativ investeringar i paritet med de investeringar som krävs för att hålla nuvarande sterilcentral i full drift. Idag finns inget samarbetsavtal mellan Landstinget Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen avseende upphandling av steriltekniska produkter och/eller serviceavtal. Utredningen rekommenderade att Region Jämtland Härjedalen ska se över möjligheten att samarbeta med exempelvis Landstinget Västernorrland för att hitta kostnadsbesparingar inom upphandlings-/avtalsområdet.

    Som nästa steg genomförde Område Akutvård under 2018 en rapport från den utredning som gjorts av investeringsbehovet på sterilcentralen. Utredningen utgick från två alternativ för investering till sterilcentralen, där båda alternativen innebär en utökad maskinpark:

    - Alternativ 1: Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer samt AGS
    - Alternativ 2: Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer, AGS samt delvis övergång till container.

    Området påpekar i rapporten att befintlig maskinpark är mycket äldre än sin förväntade livslängd och för vissa maskiner finns inte längre reservdelar att tillgå. För att förhindra en reducerad kapacitet eller ett totalt stillestånd av verksamheten på sterilcentralen behöver maskinerna ersättas med nya. Skulle ångpannans styrkort haverera skulle det innebära ett fullständigt stopp av autoklavverksamheten (maskiner för sterilisering av sjukhusinstrument) på sterilcentralen. I ett sådant läge kommer samtliga autoklaver på sterilcentralen att vara obrukbara. Ett totalt driftstopp skulle slå hårt mot den opererande verksamheten genom att planerade operationer behöva skickas till andra regioner, med en betydande kostnad till följd. Vid ett längre driftstopp av ångpannan kan det dessutom bli svårt att utföra även akuta operationer.

    Alternativ 2 avseende investering till sterilcentralen innebär:
    - Utökad maskinpark till 4 diskdesinfektorer, AGS samt delvis övergång till container.
    - Total kostnad för ombyggnation och maskinpark 19,5 miljoner kr varav beräknat utbyte av maskinpark och kringutrustning uppgår till 14,6 miljoner kr.

    Ärendet har tidigare behandlats i Region Jämtland Härjedalens investeringsråd där rådet ansett att investeringsbehovet är nödvändigt och därför rekommenderat investeringen och ärendet har informerats om på Regionledning.

    I fastighetsutvecklingsvisionen planeras verksamheten ligga i en ny lokal på annat ställe i byggnaden. När det kan vara färdigställt är svårt att avgöra men det är stor sannolikhet att det tar minst 5-10 år och då är denna ombyggnad nödvändig oavsett.

    Efter att ha diskuterat och inhämtat ytterligare information från sakkunniga och lekmän (fastighetschef, MTA mm) i samband med rapportens färdigställande rekommenderar ekonomidirektören tillika investeringsrådets ordförande att investeringen bör genomföras. Detta med hänsyn till effektivitet, produktion, arbetsmiljö, minskad miljöpåverkan och kostnadseffektivitet.

    Medel för finansiering behöver då avsättas genom lån för utökning av investeringstaket 2019.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   30

    Hälsoval i Jämtlands län infördes 1 januari 2010 i enlighet med Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) med ett samlat åtagande för invånarnas behov av primärvård i länet. Hälsovalet innebär att medborgarna har rätt att välja primärvård mellan de vårdgivare som region Jämtland Härjedalen godkänt och tecknat avtal/överenskommelse med. Genom det individuella valet av utförare följer en ersättning till vårdgivaren.

    Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen i juni månad om villkorsförändringar som ska träda i kraft 1 januari efterföljande år. Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 2018-06-20 §26 om förfrågningsunderlaget gällande 2019. Kompletteringar fastställdes av vårdvalsnämnden den 15 november 2018.

    Regionstyrelsen beslutade i februari 2019 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över innehållet i förfrågningsunderlaget inför 2020 (RS/98/2019). Styrgruppens förslag till förfrågningsunderlag 2020 ska redovisas för regionstyrelsen vid mötet i maj 2019.

    I förslaget inför 2020 föreslås ändringar av möjlighet att öppna filial inom hela länet samt ändring på krav av tillgång till läkare om man har färre än 2 000 listade vid sin vårdenhet. För att få öppna en filial krävs ett ansökningsförfarande med ett antal kriterier som ska uppfyllas för ett godkännande. En dispensansökan krävs för att få ändrade krav på tillgång till läkare. Kriterier för godkännande av filial och dispens på läkartillgång ska fastställas av regionfullmäktige.

    Förslag till förändringar inför 2020 redovisas i beslutsunderlag. I förfrågningsunderlaget hänvisas till dokument som ska uppfyllas för att få vara en del av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   31

    Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen. Regionfullmäktige beslutade 2018-06-20 §91 om förfrågningsunderlaget för 2019 (VVN/2/2018).

    Regionstyrelsen beslutade i februari 2019 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över innehållet i förfrågningsunderlaget inför 2020 (RS/98/2019). Styrgruppens förslag till förfrågningsunderlag 2020 ska redovisas för regionstyrelsen vid mötet i maj 2019.

    Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslag till kommande förändringar redovisas i beslutsunderlag.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   32

    Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade 2018-06-20 § 90 om förfrågningsunderlaget gällande 2019 (VVN/1/2018).

    Regionstyrelsen beslutade i februari 2019 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över innehållet i förfrågningsunderlaget inför 2020 (RS/98/2019). Styrgruppens förslag till förfrågningsunderlag 2020 ska redovisas för regionstyrelsen vid mötet i maj 2019. Förslag till förändringar redovisas i beslutsunderlag.

    I uppdraget finns möjlighet för vårdgivaren att skriftligen ansöka om att begränsa totalantalet listade barn och unga vuxna. Kriterier för skäl till beviljande saknas och behöver därför utarbetas.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   33

    Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 15 januari, § 5, en uppföljningsplan för 2019. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden inför sitt sammanträde i mars genomföra en översyn av nämndens deltagande i internationella nätverk.

    Uppföljningar och översyner av nämndens internationella nätverk har gjorts förr. Nu genomförda översyn ser över nämndens engagemang i en ansats att skapa förändring, flytta fram positioner och förstärka arbetet för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för hållbar regional tillväxt i Jämtland Härjedalen. Översynen presenteras i PM Översyn av regionala utvecklingsnämndens internationella nätverk.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-03-27, § 67 och tog beslut om vissa förändringar i nämndens deltagande i internationella nätverk. Nämnden föreslår dessutom regionfullmäktige att
    1. Under år 2019 avvecklas Region Jämtland Härjedalens samtliga engagemang i Assembly of European Regions.
    2. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att inleda en diskussion med Mittnordenkommitténs övriga medlemmar med syfte att förbereda för Region Jämtland Härjedalens utträde ur Mittnordenkommittén.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   34

    Våren 2013 antogs en regional bredbandsstrategi av både Länsstyrelsen Jämtlands län och Regionförbundet Jämtlands län. Strategin baserades till stor del på den nationella Bredbandsstrategi för Sverige som regeringen antog år 2009. Både den tidigare nationella och regionala bredbandsstrategin siktade mot år 2020.

    Regeringen har i slutet av 2016 presenterat en ny nationell bredbandsstrategi; ”Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi”. Den nya nationella bredbandsstrategin har således ett längre tidsperspektiv än den tidigare, den siktar mot år 2025 istället för mot 2020. Den nya strategin har också höjt målen för år 2020. Den tidigare strategin hade målet att minst 90 procent av hushållen och företagen skulle ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Den nya strategin har höjt målet till att minst 95 procent av hushållen och företagen bör ha tillgång till bredband med den hastigheten år 2020. För år 2025 har målet satts att 98 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s. Av de resterande två procenten bör 1,9 procent ha tillgång till 100 Mbit/s och 0,1 procent bör ha tillgång till 30 Mbit/s.

    Målen i nu gällande regionala bredbandsstrategi var harmoniserade med den tidigare nationella strategin. När nu målen i den nya strategin har höjts är det rimligt att höja också de regionala målen.

    Regionala utvecklingsnämnden beslutade därför i juni 2017, § 107, att arbeta fram en ny regional bredbandsstrategi. Ett förslag till ny bredbandsstrategi för Jämtlands län presenterades för regionala utvecklingsnämnden i september 2018, och skickades därefter ut på remiss under perioden 2018-09-18 – 2018-12-01. Remissvar lämnades från Bräcke och Krokoms kommuner, Härjeåns Nät AB, Länsstyrelsen Jämtlands län och Tillväxtverket. De flesta av de synpunkter som framförts har arbetats in i det förslag till ny bredbandsstrategi som nu föreslås.

    Målen i förslaget till ny bredbandsstrategi, Jämtlands län helt uppkopplat, Bredbandsstrategi för Jämtlands län – Mot år 2025, överensstämmer med nu gällande nationella mål vilket bland annat innebär att 95 procent av alla hushåll och företag i Jämtlands län bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020. År 2025 bör 98 procent av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. Detta är mycket högt ställda mål som kommer att kräva stora insatser från både privata och offentliga aktörer.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-03-27, § 67, och föreslår regionfullmäktige att Reviderad regional bredbandsstrategi, Jämtlands län helt uppkopplat, Bredbandsstrategi för Jämtlands län – Mot år 2025, antas.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   35

    Det har inkommit ett medborgarförslag om att förtydliga på kallelsen vad som ska utföras så att patient eller personal kan ta ställning till om det kan göras på en annan vårdnivå. Förslagsställaren föreslår att personal inrättas som kan ta emot samtal om dessa frågor så att patienter och personal lätt kan kontakta vården för att ta ställning till huruvida resa in till sjukhuset är nödvändig. Fördelen med genomförandet av förslaget är att antalet sjukresor kan minimeras, antalet besök minskar vilket frigör mer tid på sjukhuset samt att patienterna slipper åka och sitta långa tider på sjukhuset.

    Region Jämtland Härjedalen ser positivt på det inkomna förslaget. Regionen är just nu inne i ett intensivt övergripande arbete med förhållningssätt ”Nära Vård”. Detta innebär i stort att flytta ut vård, där det är lämpligt, från byggnaden sjukhuset till andra vårdformer. Medborgarförslaget är inne på samma linje.

    Under beredningen av ärendet har ansvarig funktion för kallelsemallen uppdaterat både mall och handbok som från och med nu innehåller information om vad som ska utföras vid sjukhusbesöket. Kontaktuppgifter till respektive mottagning finns redan idag på kallelsen. Medborgarförslaget anses därmed vara besvarat.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2019-05-16 § 56 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget anses besvarat.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   36

    Region Jämtland Härjedalen har mottagit tre medborgarförslag som rör samma område:
    2019-02-11 Att södra Härjedalen får tillhöra, eller åtminstone regionen verkar för ett samarbete med Mora Lasarett RS/157/2019.
    2019-02-12 Medborgarförslag om utökat samarbete med Mora Lasarett som Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun också behandlat RS/160/2019.
    2019-02-12 Att Södra Härjedalen ska tillhöra Mora Sjukhus RS/186/2019.

    Förslagsställaren konstaterar att från Lillhärdal till Mora är det 117,4 km medan det till Östersund är 226,6 km. Utifrån denna skillnad i avstånd konstaterar förslagsställaren vidare att reskostnad med sjukresa i taxi till Östersund kostar 3600 kr men att kostnaden för taxiresan till Mora borde vara ett billigare alternativ och kortare restid. Slutligen framförs synpunkter på ambulansutryckningar som borde vara till närmaste sjukhus och om mer specialistvård behövs så ligger Falun närmare än Östersund.

    De framförda förslagen är
    - Att södra Härjedalen ska tillhöra Mora sjukhus
    - Om det går skriva avtal med Norge borde det gå göra det mellan landstingen också
    - Att regionen verkar för ett samarbete med Mora lasarett

    Region Jämtland Härjedalen förstår de inkomna synpunkterna men vill ge följande faktaupplysningar. När en ambulans larmas ut finns ett system i hela Sverige där närmaste tillgängliga ambulans används och om patientens skada/sjukdom är tillräckligt allvarlig skickas ambulansen till närmaste sjukhus oberoende av länsgränser. Det händer alltså både att Moras ambulans används i Härjedalen och att Härjedalens ambulans kör patient till Mora. Den nya patientlagen från 2015 innebär att en patient fritt kan välja att lista sig på en hälsocentral i annat län precis som beskrivs i medborgarförslaget. En patient kan också fritt välja att få all öppen specialiserad vård vi ett annat sjukhus än det ”egna” sjukhuset. Det är alltså redan nu fullt möjligt för Södra Härjedalens medborgare att använda Mora lasarett för öppen vård. När det gäller slutenvård, dvs åtgärder som innebär att patienten behöver vara inneliggande en tid, behöver bedömning om behovet göras i det egna länet. Men när bedömningen är gjord kan patienten använda sin rätt till Fritt vårdval som innebär att patienten kan be att få åtgärden utförd i Mora istället för i Östersund.

    För att friheten till öppenvård och nyttjandet av det Fria vårdvalet ska fungera finns i Sverige ett Riksavtal som reglerar den ekonomiska ersättningen mellan de olika vårdhuvudmännen, dvs i detta fall vad Region Jämtland Härjedalen ska betala till Region Dalarna för den vård som Härjedalingarna får i Mora eller Falun. När en patient nyttjar sitt fria vårdval måste patienten bekosta resa och eventuellt boende själv vilket gör att det finns ekonomiska fakta för patienten att värdera. Det är dock en regions ansvar att förse sina medborgare och de som visats i länet t ex turister och säsongsarbetare med den hälso- och sjukvård som de kan behöva.

    Eftersom dessa regler redan finns i lagar, föreskrifter eller avtal finns det ingen anledning för Region Jämtland Härjedalen och Region Dalarna att ingå något särskilt avtal. De regler som hänvisas till gäller dock inte över en landsgräns vilket förklarar varför särskilda avtal är skrivna med Norge för västra Härjedalen.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2019-05-16 § 55 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   37

    Region Jämtland Härjedalen är sedan 2014 aktiva och arbetar med Tobacco Endgame (TE) syftande till ett rökfritt Sverige 2025 (LS/1151/2014)

    Tobacco Endgame, – Rökfritt Sverige 2025 är ett opinionsbildningsprojekt. Projektet syftar till att få till stånd ett nationellt beslut om ett slutmål för rökningen. Region Jämtland Härjedalen har sedan många år arbetat aktivt för att motverka tobaksbruk i enlighet med intentionerna i TE.

    Via Folkhälsoenheten finns resurs anställd som håller sig ajour i ämnet vad gäller senaste forskning, nationella riktlinjer, utbilda tobaksavvänjare samt finnas som ett stöd till patientnära personal. Sedan mer än 15 år finns på varje hälsocentral utbildade tobaksavvänjare. Kan finnas på vissa enheter på sjukhuset också, men inte med samma kontinuitet som för hälsocentralerna. Utbildning till tobaksavvänjare ges av Folkhälsoenheten årligen och beroende på deltagarantal kan det bli fler utbildningar/ år. Under 2018 startade två utbildningstillfällen. Fortbildning till diplomerade tobaksavvänjare ges också årligen.

    Samtliga opererande enheter (ex kirurg, ortoped, gynekologi, specialisttandvård) arbetar med ”Tobaksfri inför operation”, i samarbete med hälsocentralernas tobaksavvänjare. Vid många enheter inom Region Jämtland Härjedalen ställs frågor kring tobaksbruk rutinmässigt till patienter och svar dokumenteras i Cosmic. Exempelvis mödrabarnhälsovården och ungdomsmottagningarna har länge arbetat aktivt med att fråga alla patienter/ungdomar om tobaksbruk. Inom Region Jämtland Härjedalen genomförs via Folkhälsoenheten även ett arbete med metoden Tobaksfri Duo där Folkhälsoenheten samordnar de skolor i länet som deltar. Arbetet går ut på att varje barn/ungdom tillsammans med en vuxen skriver kontrakt på att inte börja med tobak. 

    Enligt mätningen Hälsa på lika villkor 2018 var andel dagligrökare av länets befolkning 6 %. Det är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2010 då andelen dagligrökare var 10 % av länets befolkning. Resultatet följer den nedåtgående trend som också redovisas på nationell nivå. Enligt CAN (Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning) har dagligrökning näst intill halverats sedan 2000-talets början.

    Länsstyrelsen i Jämtland har i sitt regeringsuppdrag fått ansvar för att samordna länets aktörer för ett rökfritt län. Detta sker i form av ett riktat ANDT-arbete i länet. Region Jämtland Härjedalen ingår i denna samverkan och representeras där av Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten har genom sin interna roll ett koordinerande ansvar för Region Jämtland Härjedalen av det egna arbetet för rökfritt län.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   38

    Margareta Winberg (s) har i en motion till regionfullmäktige lämnat förslag på införande av snabbspår på hälsocentraler för personer som är 75 år och äldre. I motionen framgår att vi inom en tioårsperiod kommer att ha 50% fler personer som är över 80 år, enligt en prognos från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Enligt motionen kommer detta bl a att innebära att fler äldre kommer att ha ett ökat behov av hälso- och sjukvård. För att avlasta den traditionella hälso- och sjukvården förslås därför snabbspår för denna patientgrupp som på ett enkelt sätt skulle kunna nå en sjuksköterska eller annan person för att få råd med hantering av hälsorum, hörsel- och minnesnedsättningar, läkemedelsgenomgångar med mera.

    Med begränsade resurser är det viktigt att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt och på rätt vårdnivå. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården ges på lika villkor och den som har störst behov ska få vård först. Därför har riksdagen beslutat om att prioriteringar i hälso- och sjukvården ska bygga på en värdegrund. Värdegrunden innehåller tre principer:

    • Människovärdesprincipen innebär att alla människor är lika mycket värda och har rätt till vård oavsett ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning.
    • Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de svåraste sjukdomarna ska få vård först. Vårdpersonalen ska särskilt tänka på de svagaste patienterna, till exempel de som inte kan tala för sig och som inte känner till sina rättigheter.
    • Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt av behandlingen. Om till exempel två olika behandlingar ger samma effekt så bör den som kostar mindre väljas.


    Enligt riksdagens beslut är de tre principerna rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. (1177.se)

    Att inom hälso- och sjukvården låta en åldersgrupp gå före en annan strider mot människovärdesprincipen då behovet av råd även förekommer i andra åldrar.

    Det pågår en nationell utredning, ”Samordnad utveckling av god och nära vård”, om bland annat primärvårdens roll i hälso- och sjukvårdssystemet med utgångspunkt för en utökad närhet till patienten. Arbetet leds av Anna Nergårdh där hon i sitt första delbetänkande (SOU 2017:53) angett att för att klara behovet av primärvård behöver den förstärkas. Särskilt viktigt är att förbättra vården för dem med störst behov. I en tidigare utredning om Effektiv vård (SOU 2016:2) föreslogs att primärvården skulle organiseras i form av allmän och riktad primärvård där den riktade primärvården skulle omfatta äldre. Detta är något som Anna Nergårdh i sin utredning inte anser finns skäl till då ålder inte är en homogen grupp och att en av primärvårdens styrkor är att den kan ge vård utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper (SOU 2018.39).

    I ett tilläggsdirektiv från mars 2017 (dir 2017:97) ska förslag lämnas på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars 2020.

    Inom Region Jämtland Härjedalen har ett stort förändringsarbete påbörjats, i enlighet med Anna Nergårdhs direktiv, med att utföra vården närmare patienten samtidigt som en översyn av samverkansavtalet med kommunerna inletts. Ett arbete som sker i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Rådgivning för äldre är en fråga som primärvården delar med kommunerna och i avvaktan på resultat av den omfattande översyn som pågår både lokalt och nationellt föreslås därför i nuläget inget snabbspår på hälsocentraler för äldre.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade svar på motionen på sitt sammanträde den 16 maj 2019 §54 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   39

    Ann-Marie Johansson (S) har inkommit med en motion om kvalificerad vård i hemmet för fler patienter. Motionären föreslår att ett försök görs där läkare på välbemannade hälsocentraler får ett utökat uppdrag för vård av patienter i hemmet med mobila närvårdsteamet som handledare. Sedan 2017 finns det ett mobilt närvårdsteam (MiNT) som tagit hand om patienter med komplexa, komplicerade tillstånd och som ofta varit i behov av vård på sjukhus. MiNT arbetar över hela länet och under de två första åren har återinskrivningar för denna patientgrupp minskat ordentligt. Berörda patienter har istället fått kvalificerad vård i hemmet. MiNT finansierades till en början med stimulansmedel men från och med 2019 föreslås det ingå i ordinarie verksamhet.

    Förvaltningsområde Hälso- och sjukvård arbetar nu med en övergripande strategi för vården i Region Jämtland Härjedalen där riktningen går mot ’Nära vård’. Detta innebär att vården tillsammans med patienten utformar vården så att den ger närhet och trygghet, både geografiskt och relationellt. Strävan är att vården ska flyttas från sjukhuset och ut i andra vårdformer. Behovet av vårdplatser torde som en följd av detta minska vid sjukhuset. Nära vård är ett nytt förhållningssätt, inte en ny organisation, gällande hur Regionen tillhandahåller vård till dem som behöver den. Redan nu finns ett nära samarbete mellan primärvården och den specialiserade vården och det byggs kontinuerligt upp mer nära samverkan mellan dessa områden. I strategin och förhållningssättet Nära vård ingår självklart MiNT men det finns också planer på att utöka läkarbesök i hemmet inom primärvården. Redan nu testas sådant arbetssätt med Odensala hälsocentral som utgångspunkt. En av läkarna som ingår i testet har specialkompetens inom geriatrik och ingår även i MiNT. Detta gör att kompetensöverföring sker på ett naturligt sätt.

    Den inlämnande motionen är i samma riktning som regionens strategi mot Nära vård. Testet som nu utförs kommer att utvärderas och utifrån ett, förhoppningsvis, gott resultat kommer spridning att ske. Att ta tillvara kompetens och erfarenhet från MiNT är viktigt och kan ske på olika sätt, till exempel via handledning eller konsultationer. Handledning är också en resursfråga, främst vad gäller tid som då tas från patienttid. Primärvårdsläkare som gör hembesök har en hög kompetens men det finns säkert fall där MiNT kan stödja beslut alternativt ta över patienten.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade motionen på sitt sammanträde den 4 april 2019, § 41. Nämnden föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   40

    Sonny Hoffman (V) har inkommit med en motion om att Region Jämtland Härjedalen bör anta centrala och heltäckande riktlinjer för att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

    Tillgänglighetsarbetet är viktigt ur både ett samhälls- och arbetsgivarperspektiv såsom beskrivs i motionen. Region Jämtland Härjedalen har enligt beskrivningar i bifogat svar riktlinjer för att möta behoven av utveckling och anpassning inom verksamhetens samtliga delar ur ett tillgänglighetsperspektiv. Mot bakgrund av detta är regionens bedömning att ett helhetsansvar för utvecklingen av tillgänglighetsfrågorna och funktionshindrade personers bidrag till välfärden finns inom befintliga styrande dokument och processer. Tillgänglighetsfrågorna ska ingå som en integrerad del av verksamhetsdriften i stort. Därigenom ingår tillgänglighetsfrågorna i ordinarie verksamhetsdrift och kommer kontinuerligt utvecklas för att både på kort och lång sikt möta verksamhetens och medborgarnas behov.

    Motionen bör, med motiveringen ovan, anses besvarad.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   41
  •   42 Ladda ner alla filer under punkten