•   2

    Val av justerare och tid för justering

  • Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

  • - Barnkonventionen
    - Special Olympics
    - Delning av område DTS
    - Extratjänster
    - Marknadsplatsen e-handel
    - Chefsförordnanden
    - Kömiljarden
    - Kommuninvest
    - Sjukvården under jul och nyår

  • En månadsrapport för november 2019 har upprättats. Rapporten visar följande:

    Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med november 2019 uppgick till -139 miljoner kronor inklusive finansiella intäkter. Justerat från finansiella intäkter var resultatet däremot -187 miljoner kronor.

    Nettokostnadsökningen uppgick till 2,6 procent.

    Verksamhetens intäkter ackumulerat till och med november ökade med 1,1 miljoner kronor jämfört med samma period 2018, motsvarande 0,2 procent.
    Bruttokostnaderna har ökat med 2,2 procent jämfört med föregående år, motsvarande 101 miljoner kronor. Personalkostnaderna har totalt ökat med 1,8 procent, motsvarande 44 miljoner kronor. Läkemedelskostnaderna har ökat med 22 miljoner kronor medan kostnader för riks- och regionvård har minskat med 3 miljoner.

    Kostnaden för bemanningsföretag har till och med november minskat med 11,2 miljoner kronor, jämfört med föregående år. Inhyrda läkare har minskat med 7 miljoner kronor, kostnader för inhyrda sjuksköterskor har minskat med 4 miljoner kronor jämfört med föregående år.

    Likviditeten har hittills under 2019 förbättrats med 135,1 miljoner kronor, till 359,4 miljoner kronor. Region Jämtland Härjedalen har under året tagit upp nya lån från Kommuninvest på totalt 160 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 433 miljoner kronor

    Helårsprognosen har förbättrats och uppgick till -200 miljoner kronor.

  • Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan 2019 skulle regionstyrelsen följa upp lönerevision 2019 vid sitt sammanträde 28-29 maj. Eftersom lönerörelsen inte var klar förrän under hösten och löneöversynen avslutades i december 2019 har inte uppföljningen kunnat göras förrän nu.

    Redogörelse av prioriteringar och utfall bifogas.

    Bilagor

  • Vid Regionstyrelsens sammanträde 2019-04-30 § 57 fick regiondirektören i uppdrag att analysera förutsättningarna att ta fram en långsiktig utvecklingsplan inom det arbetsgivarpolitiska området. Uppdraget har utretts och i den bifogade rapporten redovisas underlag inför beslut i frågan.

    Rapporten betonar kopplingen mellan Region Jämtland Härjedalens uppdrag, verksamhetens komplexitet och arbetsgivarpolitikens betydelse för medarbetarnas förutsättningar att bidra till verksamhetens utveckling, vardagliga verksamhetsdrift och verksamhetsresultat. Arbetsgivarpolitikens omfattning förutsätter en långsiktighet i utvecklingsarbetet. Likaväl är kopplingen till verksamhetens behov av stor betydelse för att arbetsgivarpolitiken ska kunna bidra på ett effektivt sätt. I utredningen konstateras att långsiktiga planer finns upprättade för det arbetsgivarpolitiska området:

    • Regionens personalpolitiska policy
    • Regionplan 2020-2022, avsnittet Strategi för våra medarbetare
    • Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning 2015-2025 (RS/337/2015)
    • Långsiktig utvecklingsplan för minskade sjukskrivningar och ökat frisktal (RS/67/2015)
    • Regionens kompetensförsörjningsplan med 12 års planeringsperiod


    Samtliga planer är inte formulerade som långsiktiga utvecklingsplaner. Slutsatsen är dock att de gemensamt möter behovet av en långsiktig inriktning för utvecklingen inom det arbetsgivarpolitiska området.

    Utvecklingsbehov finns av regionens arbetsgivarpolitik och ett systematiskt utvecklingsarbete bedrivs inom områdets samtliga delar med utgångspunkt i befintliga långsiktiga planer.

    Utredningens rekommendation är att inte upprätta en långsiktig utvecklingsplan för området Arbetsgivarpolitik. Inriktningen bör i stället vara att fortsätta det utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den styrning de redan befintliga planerna ger.

    Bilagor

  • Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 § kommunallagen (2017:725). I paragrafens första stycke föreskrivs att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) eller enligt annan lag eller författning. Av andra stycket framgår att styrelsen också ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunal-förbund som kommunen eller landstinget är medlem i. I 6 kap. 9 § KL föreskrivs vidare att styrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § samma lag ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

    I Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2019) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Av reglerna framgår bland annat att styrelsen ska övervaka den ekonomiska förvaltningen, tillse att medlen används ändamålsenligt, övervaka att fullmäktiges beslut blir verkställda, lämna råd och anvisningar samt påpekanden vid brister, liksom att påkalla ingripande av fullmäktige när så behövs. Region-styrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av. Enligt antagna regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt ska styrelsen varje år upprätta en plan över de nämnder, bolag, stiftelser, föreningar med mera som styrelsen avser att fördjupa sin uppsiktsplikt på.

    En sammanställning över fördjupade granskningar inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt 2015 – 2019 har upprättats. Utifrån sammanställningen, regionens engagemang och kända risker föreslås Bostadsrättsföreningarna Åkerärtan, Lugnviks centrum och Torvalla centrum (ingen fördjupad granskning har tidigare genomförts), Hälso- och sjukvårdsnämnden (ingen fördjupad granskning har tidigare genomförts), Gemensam nämnd för Närvård Frostviken (senaste fördjupade granskning genomförd 2015), Länstrafiken AB (senaste fördjupade granskning genomförd 2019), Naboer AB (senaste fördjupade granskning genomförd 2015), Norrtåg AB (senaste fördjupade granskning genomförd 2018) och Stiftelsen Jamtli (senaste fördjupade granskning genomförd 2019) ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2020.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till förvaltning från 1 juli 2020, och att verksamheten ska organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Fullmäktige beslutade även att ett utskott för kollektivtrafikfrågor ska inrättas, bestående av fem ledamöter och fem ersättare.

    Regionstyrelsen fick i uppdrag att inför överföring av verksamheten ta fram förslag på reviderat reglemente för regionala utvecklingsnämnden, samt att se över andra styrdokument som berörs av organisationsförändringen.

    Regionstyrelsen har tagit fram ett förslag till reviderat reglemente för nämnden där utskottets uppgifter, sammansättning och arbetsformer regleras. Förslaget innehåller även ett antal mindre redaktionella ändringar och förtydliganden. I reglementet föreslås att utskottet ska ha en ordförande och en vice ordförande (presidium). Fast arvode för presidiet regleras inte i reglementet utan i Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen. Därför föreslås följande tillägg i arvodesreglerna under avsnitt 9 Tabell över fasta arvoden:

    Regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafikfrågor
    Ordförande 20 %
    Vice ordförande 10 %

    Föreslagen procent motsvarar den procent som gäller för ordförande och vice ordförande i dagens bolagsstyrelse.

    Då regionstyrelsens förslag berör regionala utvecklingsnämndens organisation och verksamhetsområden vill regionstyrelsen inhämta nämndens synpunkter innan förslagen överlämnas till regionfullmäktige för beslut.

    Bilagor

  • Idag är Folkhälsoenheten placerad som anslagsfinansierad verksamhet inom Område Primärvård. Den placeringen är logisk utifrån att enheten ska ge stöd till den verksamhet dvs primärvården som ska arbeta med folkhälsa hos sina listade medborgare, och den är anslagsfinansierad eftersom den ska arbeta mot alla primärvårdsverksamheter både regiondrivna och privatdrivna.

    Men placeringen är samtidigt ologisk eftersom Folkhälsoenheten samtidigt har ett uppdrag att arbeta regionövergripande också mot den sjukhusets vårdverksamheter och folktandvård. Än mer ologisk blir placeringen när det i Folkhälsoenhetens uppdrag också ingår att vara kunskapsstöd till länets kommuner. I regionplanen står slutligen att regionen ska arbeta med kultur och folkhälsa. Fr o m årsskiftet placeras vissa funktioner från migrationshälsa i Folkhälsoenheten.

    Regionstyrelsen har övergripande ansvar för folkhälsofrågor och vill utreda vilken organisatorisk placering som ger Folkhälsoenheten bäst möjligheter att utföra sitt uppdrag. Den 6 november 2019, § 178, beslutade regionstyrelsen att inrätta ett regioninternt folkhälsoråd bestående av både tjänstemän och politiker. Det nybildade rådet föreslås få i uppdrag att leda utredningen.

    Bilagor

  • På Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 december hanterades ärendet om struktur för den regiondrivna primärvården. Regiondirektören hade lagt fram ett förslag gällande struktur för regiondriven primärvård i Östersund med förslag om medborgardialog och därefter beslut i nämnden. Ärendet återremitterades för ytterligare förankring i partierna innan beslut kan fattas.

    Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande har därefter gjort bedömningen att den del som handlar om en lösning på det akuta arbetsmiljöproblem som finns i lokalerna i Odensala måste dock tas vidare för ekonomisk bedömning av registyrelsen som ansvarar för investerings- och fastighetsfrågor. Ordföranden fattade på delegation följande beslut:

    Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen:
    1. Hyr in tillfälliga modulsystem (5 st i nuläget) och anpassa dem och mark för att kunna evakuera vissa funktioner.
    2. Värdera hur hyreskostnad ca 300 000 kr/år + anpassningar av mark och moduler för 1-3 miljoner kronor kan hanteras.

    Odensala Hälsocentrals lokaler har under en längre tid haft byggnadsrelaterade problem som inte bedöms möjliga att åtgärda så att verksamheten långsiktigt kan vara kvar i byggnaden. I väntan på en långsiktig lösning för primärvården i Torvalla och Odensala området är det viktigt att tillfälliga åtgärder görs. Det för att erbjuda verksamheter med störst problem alternativa lokaler samt att fortsätta med åtgärder i de delar av befintlig byggnad som har färre problem för att verksamheten ska kunna bedrivas i den befintliga byggnaden. Det finns en framtagen handlingsplan i två delar som medför kostnader som måste tas av Region Jämtland Härjedalen, inte av bostadsrättsföreningen.

    Den akuta lokalsituationen föreslås lösas genom att snarast hyra paviljonger som tillfälligt placeras i anslutning till befintlig byggnad. Det pågår ett arbete med hur paviljongerna ska anpassas och anslutas till byggnaden och dialog pågår med Östersunds kommun som äger angränsande ytor hur paviljongerna ska kunna placeras för bästa funktion och med minsta möjliga störning av andra verksamheter i området under tiden.

    Hyreskostnaden för erforderligt antal moduler bedöms bli ca 300 000 kronor per år och anpassning av paviljongerna till verksamhetens behov och erforderliga markanpassningar bedöms till ca 1-3 miljoner beroende på behovet och möjligheten att placera dom.

    Regionstyrelsen gör bedömningen att det är fastighetsenheten som får ta kostnaden eftersom lokalproblematiken är relaterad till byggnadens problem och inte kommer från primärvårdens verksamhet. Det innebär att fastighetsenheten får ett underskott på motsvarande belopp.

    Bilagor

  • 2020 är det sista året med en flyktingrelativ fördelning av de så kallade välfärdsmiljarderna.

    Fördelningen baseras på antalet asylsökande 2 september 2019 och antalet nyanlända kommunmottagna mellan januari 2015 och augusti 2019. Från och med 2021 kommer samtliga 10 välfärdsmiljarder fördelas per invånare via den kommunalekonomiska utjämningen. Fördelningen fastställs formellt av regeringen efter att riksdagen behandlat budgetpropositionen för 2020.

    Denna skrivelse och förslag till beslut avser delen av bidraget som beräknas utifrån mottagande av asylsökande och flyktingar.
    Utfall:
    Totalt antal "mottagna" i riket 293 006
    Länets antal 4 192
    Länets andel av riket 1,43%
    Belopp landstinget 8 584 125

    I bilagt beslutsunderlag, ges förslag till användning som avser specifika behov och aktiviteter i verksamheterna varav 3 900 000kr enligt tidigare beslut i regionstyrelsen 2018-11-20 (RS/2175/2016)

    Bilagor

  • Glokala Sverige är kommunikations- och utbildningsprojektet som ska stärka kunskap och engagemang för Agenda 2030 bland politiker och tjänstepersoner i kommuner och regioner. Projektet är ett samarbete mellan Svenska FN-förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och finansieras av Sida.

    Sedan 2019 medverkar Region Jämtland Härjedalen inom förvaltningsområde regional utveckling i Glokala Sverige. Genom deltagandet ges följande:
    - Utbildningsinsatser på plats, för olika målgrupper i organisationen.
    - Stöd till intern och extern kommunikation
    - Kommunikationsmaterial om Agenda 2030
    - En nationell konferens för nätverkade och erfarenhetsutbyte kring Agenda 2030
    - En kontaktperson i projektteamet på Svensk FN-förbundet

    Ovan nämnd utbildning genomfördes under våren 2019 för medarbetare inom regionala utvecklingsförvaltningen samt politiker inom regionala utvecklingsnämnden. Under 2020 ges eventuell möjlighet till en regional dag tillsammans med de kommuner som också deltar i Glokala Sverige, under 2019 var det endast Åre kommun och vi som vad med.

    Som politisk talesperson ingår att företräda vårt deltagande, medverka vid regional dag samt den nationella mötesplatsen. Att kommunicera Agenda 2030 kan också vara ett uppdrag för den politiska talespersonen.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att bidra med synpunkter på Digifysiskt vårdval - tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet som är Slutbetänkandet av utredningen styrning för en mer jämlik vård (SOU 2019:42). Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag som syftar till att på ett effektivt sätt uppnå målen i hälso- och sjukvårdslagen och säkerställa möjligheterna för en jämlik vård. Vidare har lagen om valfrihetsystem (LOV) setts över samt vilka styrsystem som bäst främjar måluppfyllelse. I ett tidigare delbetänkande har utredningen redovisat skillnader i vårdutnyttjande mellan patientgrupper med olika socioekonomiska förutsättningar samt utgångspunkter för bättre styrning (SOU 2018:55). I uppdraget har även kartläggning av användandet av inhyrd personal ingått samt hur ett hållbart system för sk nätläkare kan skapas.

    Ett förslag till svar har upprättats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen, beställarenheten. Remissen ska besvaras senast den 14 januari 2020. Region Jämtland Härjedalen har begärt att få förlängd svarstid men Socialdepartementet önskar att vi lämnar ett preliminärt svar inom utsatt tid. Efter avstämning med styrelsens presidium har preliminärt svar skickats in.

    Ett slutgiltigt svar lämnas direkt efter regionstyrelsens sammanträde, varför paragrafen måste justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har av Finansdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över Konkurrensverkets promemoria, Förslag till utvecklad reglering av upphandlingstillsynen.

    I promemorian föreslås att Konkurrensverkets tillsynsverksamhet på upphandlingsområdet regleras tydligare och att det införs utvidgade möjligheter till ingripande i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Motsvarande bestämmelser föreslås vidare införas även i lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering.

    Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

    De av utredningen föreslagna ändringarna innebär omfattande förändringar för Region Jämtland Härjedalens del.

    Region Jämtland Härjedalen avstyrker i stort utredarens förslag till ändringar om utvidgade möjligheter till ingripande i lagen och anser att upphandlingsregelverket bör förenklas istället.

    Region Jämtland Härjedalen anser att förslagen i stort kommer att leda till en betydande osäkerhet både för upphandlande myndighet som för leverantörer. Förslaget om att höja högsta belopp som kan utgå i upphandlingsskadeavgift kommer att innebära ökade kostnader för enskilda upphandlande myndigheter. Regionen anser att det finns tillräckliga rättsmedel idag för att pröva uppfyllnad av lagarna.

    Ett förslag till svar har upprättats inom inköp och upphandling med stöd av regionjurister. Remissen ska besvaras senast 14 februari.

    Bilagor

  • Bilagor och övriga handlingar kopplade till delegationsbesluten finns tillgängliga i regionens webbdiarium https://diariet.regionjh.se/diariet/

    Bilagor

  • Protokoll Hälso-och sjukvårdsnämnden 2019-12-18
    Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2019-12-17
    Protokoll Regionens samverkansråd 2019-12-02
    Protokoll Gemensam nämnd för samverkan 2019-12-06
    Protokoll Revisorerna 2019-12-17
    Protokoll Regionfullmäktige 2019-11-26
    Protokoll Pensionärsrådet 2019-12-02
    Protokoll Tillgänglighetsrådet 2019-12-10

    Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se/committees

    Bilagor

  •   18

    TILL FULLMÄKTIGE

  • Regionfullmäktige beslutar om ekonomiska ramar för verksamheten och fastställer budget. Regionfullmäktige beslutade den 16 oktober 2019, § 109, om en regionplan för Region Jämtland Härjedalen 2020-2022. Den innehåller strategier som visar den politiska viljeinriktningen och prioriteringar för kommande tre år. Samt en budget för det närmaste året, resultat-, balans- och finansieringsbudget, ekonomiska ramar för regionstyrelsen och nämnderna och avgifter för närmaste budgetår. Regionstyrelsen och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut. En rad förändringar har inträffat som påverkar regionens ekonomiska förutsättningar. Därför har budget för 2020-2022 omarbetats och en reviderad regionplan har tagits fram.

    Den reviderade planen är baserad på uppdaterade prognoser från SKR och Skandia vilket ger förändringar i skatteintäkter, statsbidrag, förändrad kostnadsutjämning samt pensionskostnader. Detta gör att det budgeterade minusresultatet på -79,2 miljoner kronor ändras till ett positivt resultat på 99,9 miljoner kronor för år 2020.

    Vissa förändringar i budgetramar mellan nämnder har också gjorts. Dels till följd av delning och flytt av nämndstillhörighet av Regionservice, del av tidigare område Diagnostik, Teknik och service inom Hälso- och sjukvårdsnämnden som nu ska tillhöra regionstyrelsen. Dels till följd av effektivisering genom minskad interndebitering. Krav på resultatförbättrande åtgärder kvarstår vilket innebär 120 mkr för 2020, därefter 90 respektive 70 mkr.

    Förändringen av ramar innebär att de nämnder som berörs av förändrade ramar behöver besluta om ny budget för sina verksamheter.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige fastställer regler för Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Den senaste versionen av reglerna fastställdes i juni 2019, § 172. Regionstyrelsen har enligt beslut av fullmäktige i februari 2018, § 29, i uppdrag att se över reglerna utifrån den nya politiska organisationen. Arbete pågår och reviderade regler kommer att tas upp i regionfullmäktige i april 2020. Men för att inte planeringsarbetet inför 2021 ska avstannas i väntan på nya regler bör det redan nu tas beslut om de förändringar som påverkar tidplanen för arbetet.

    Region Jämtland Härjedalens styrmodell är gemensam för regionens samtliga verksamhet och politiska organisation. I nuvarande regler om styrmodellen finns bland annat en beskrivning av vilka styrdokument som ska finnas, vad de ska innehålla, hur arbetsprocessen med dokumenten ska se ut och när i tid de fastställas. Det finns också en beskrivning av arbetet med budget och hur mål, verksamhet, resultat och ekonomi ska följas upp.

    Under 2019 har arbete pågått med att se över reglerna. Planen var att reglerna skulle vara klara till fullmäktige i februari 2020 men en rad omständigheter under hösten har gjort att arbetet förskjutits. Pågående arbete med resultatförbättrande åtgärder och ekonomiska förutsättningar är viktiga ingångsvärden för hur planering och uppföljning ska struktureras. Under 2019 infördes också Stratsys som är ett administrativt IT-stöd för planering och uppföljning. Syftet med Stratsys är att förenkla arbetet och skapa en tydligare styrkedja så att politiska mål ger resultat i verksamheten på ett bättre sätt. Arbetet har bland annat bestått i att skapa lämpliga arbetssätt och en gemensam struktur i systemet. Systemet har använts skarpt för uppföljning per augusti och planering 2020. Många lärdomar har tagits av det och arbetet fortsätter med att bygga upp fungerande rutiner och tillämpningar så att de ska stämma överens med styrmodellen. Sammantaget har det också konstaterats att det behövs en tydligare beskrivning om hur Region Jämtland Härjedalen ska arbeta med ledning och styrning, på alla nivåer och hur budgetarbetet, målprocessen och uppföljning bättre ska höra ihop.

    Ett förslag till övergripande tidplan för verksamhetsplanering 2021 har upprättats. Förslaget bygger på de diskussioner som förts under hösten om reviderade regler och förändrad styrmodell. Enligt nuvarande regler ska det finnas en regionplan och en finansplan och att de dokumenten ska tas i juni. Redan inför 2019 beslutades att de två dokumenten skulle föras ihop. Den ordningen föreslås ska vara permanent. Den senaste regionplanen togs i oktober. Även det föreslås ska vara permanent. Skälet till det är att det då går att använda analyser och uppföljning av årsbokslutet på ett mycket bättre sätt. Dessutom är det många ekonomiska ingångsvärden som blir kända först under sommar och höst som kan arbetas in. Regionstyrelse och nämnder föreslås inkomma med inspel senast till april. Ett beslut om regionplan i oktober innebär att styrelsen och nämnderna kan besluta om sina verksamhetsplaner tidigast i november och att verksamheten i sin tur kan besluta om sina planer i december.

    I de av regionstyrelsen fastställda sammanträdestiderna för 2020 finns tider för en med regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden gemensam budgetdag den 26 februari och en gemensam planeringsdag den 18 november. Utifrån att regionplan föreslås ska beslutas i oktober ligger datumen fel i tid. Budgetdagen i februari föreslås flyttas fram till i juni. Dagen om planeringsförutsättningar i november kan strykas.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige fastställde den 16-17 juni 2015, § 91, regler för investeringar. Reglerna har sedan dess reviderats och den senaste versionen fastställdes av regionfullmäktige den 13 februari 2019, § 20. Reglerna har nu setts över och justerats. Regionstyrelsen behandlade förslaget på sitt möte den 5-6 november 2019, § 185, men ärendet återremitterade utifrån att förtydligande skulle göras i vissa avsnitt.

    En ny översyn har nu genomförts och reglerna har omarbetats ytterligare. Syftet har varit att göra reglerna tydligare och hålla innehållet på en övergripande nivå. Reglerna kommer senare att kompletteras med tillämpningsanvisningar som ska beskriva det interna arbetet med investeringar.

    En större förändring som gjorts i nuvarande regler mot tidigare fastställda versioner är att regionfullmäktige beslutar om den totala investeringsramen för de närmaste åren. Regionstyrelsen fastställer årligen investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar, och ansvarar för hela regionens investeringar. Eventuella omdisponeringar av objekt beslutas av regionstyrelsen.. Nyinvesteringar ska godkännas av nämnd innan fastställande av regionstyrelsen.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade i februari 2019, § 18, att justera prislistan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m. 2019-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs, Tandvård och Läkemedelsverket, referenspris som gäller fr.o.m. 2019-01-15.

    De senaste 6 åren har referensprislistorna för allmän- och specialist-tandvård höjts i varierande grad av TLV. Från att vissa år bara ha höjts 0,3 % till en höjning med 3 procent. Höjningarna har också varierat mellan olika åtgärdsgrupper i prislistan. Den höjning som TLV fastslagit för 2020 skulle innebära en intäktsökning för vår region på 2,17 %.

    Detta har inneburit att de ökade intäkterna från vuxentandvården flera år inte har motsvarat ökningen av produktionskostnaderna.

    Detta har också inneburit att Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslagit ett antal undantag från referensprislistan. Detta har varit nödvändigt då Folktandvården haft merkostnader, främst för material och medicintekniska produkter, som inte varit med i beräkningarna av referenspriserna och som enligt TLVs och Försäkringskassans bestämmelser måste vara medräknade i respektive åtgärdspris.

    Beslut om undantag från referensprislistan har också fattats enligt förslag.

    Vuxentandvård finansieras av patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet. Regionens taxor för tandvård skall vara utformade så att konkurrensneutralitet gentemot privat tandvård och en balanserad egen ekonomi uppnås. Den ska också ge utrymme för verksamhetsutveckling och en patientsäker vård av god kvalitet.

    För att fortsatt vara konkurrensneutrala behöver prislistan ligga på en sådan nivå att de intäkter den genererar motsvarar produktionskostnaderna.

    Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslår att justering av prislistan i fortsättningen ska sättas i enlighet med LPIK istället för att sättas i enlighet med referensprislistan som fastställs av TLV.

    Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) tas fram av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och uppdateras vid varje ny skatteunderlagsprognos. LPIK används som underlag vid beräkning av kostnadsutveckling av fasta löner och priser.

    LPIK tas fram genom att priset för löner, material och tjänster och köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris.

    SKL:s prognos för LPIK exklusive läkemedel för de kommande åren ser för närvarande ut så här;
    2019 2020 2021 2022
    2,8% 3,0% 3,0% 2,8%

    Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen förslår att fr o m år 2020 övergå till att beräkna justeringar av tandvårds- och frisktandvårdsprislistorna med hjälp av LPIK därför att;

    • Den största fördelen är att den årliga förändringen av prislistorna i högre grad motsvarar ökningen av produktionskostnaden. Det ger också bättre framförhållning och planeringsförutsättningar att tidigt veta vilka intäktsförändringar som kan förväntas inför nästkommande år. TLV publicerar sin referensprislista i juni. SKL presenterar prognos för LPIK kommande år fem gånger om året; i februari, april, augusti, september samt december.
    • Flera regioner har redan övergått till denna beräkningsgrund för sina prislistor. Av våra närmaste grannregioner har Region Norrbotten, Region Västernorrland och Region Dalarna övergått till LPIK som beräkningsgrund för förändring av prislistan för tandvård.
    • Det blir också en enklare administrativ hantering av prislistan eftersom LPIKreglering ger en procent som alla åtgärder ska räknas upp med, dvs kan automatiseras i tandvårdssystemet. Medan TLVs riktprislista innebär att varje enskild åtgärd måste manuellt ändras i tandvårdssystemet.


    Som beräkningspunkt föreslås, för kommande års tandvårds- och frisktandvårdsprislistor, användas det LPIK-index som publiceras i augusti månad innevarande år men avser prognos för kommande år.

    Som utgångsvärde för justering med LPIK föreslås innevarande års prislista.
    Den justerade prislistan föreslås även i fortsättningen gälla från den 15 januari varje nytt år samtidigt som TLV förändrar sin referensprislista.

    Folktandvårdens prislistor för 2020, där 2019 års priser är justerade enligt prognosen för LPIK 2020 bifogas, liksom en ekonomisk beräkning där de tio vanligast åtgärderna intäktsberäknats utifrån förväntad volym. Den ekonomiska effekten till 2020 är ca 300 tkr på 8 månader, helårseffekt 450 000 kr, mer intäkt med LPIK uppräkning än med TLV-prislista. Syftet med ändringen är dock inte ökade intäkter utan förutsägbarhet.

    Även om en indexuppräkning ska ske bör folktandvårdstaxa ändå årligen presenteras för Regionfullmäktige för fastställande.
    -------

    Vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-11-26 §131 blev ärendet återremitterat ”för att tillse att underlag med komplett tandvårdstaxa finns för samtliga förslag till beslut”.

    Alternativet till förslaget att ändra beräkningsgrunden enligt LPIK-index är att även fortsättningsvis sätta taxan i enlighet med referensprislistan som fastställs av TLV. Den 15 januari 2020 justerar TLV referensprislistorna för allmän- och specialisttandvård med i snitt 2,17 %. Om detta alternativ antas av regionfullmäktige föreslår Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen att taxan justeras fr.o.m. 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs referenspris som gäller fr.o.m. 2019-01-15. Beslutade undantag redovisas i bilaga 4.

    En fördjupad jämförelse mellan TLVs referensprislista med beslutade undantag och uppräkning av 2019 års beslutade taxa med LPIK har genomförts och redovisas som bilaga. I fördjupningen konstateras att modellen med LPIKuppräkning ger ca 450 000 kronor mer i årlig intäkt. Alternativ för att uppnå samma effekt finns också beskrivna i det nya underlaget:
    - Att besluta om TLVs referensprislista men lägga till ytterligare undantag för att uppnå samma ekonomiska effekt som LPIK-uppräkningen
    - Att uppdrag till Folktandvården att sänka sina kostnader med 450 000 kr utöver andra effektiviseringar som krävs för att underskott inte ska uppstå
    - Att sänka kraven på barn- och ungdomstandvård så att mer tid för vuxentandvård skapas för att intäktsökning kan skapas

    Förslag till beslut för alternativet att beräkna enligt TLV:
    Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige
    Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen justerar taxan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m. 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs referenspris som gäller fr.o.m. 2020-01-15.


    Regiondirektören anser dock att alternativen är sämre än det ursprungliga förslaget till beslut varför det ligger kvar som förslag till nämnden.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2019-12-18 § 141 och föreslår regionfullmäktige följande:
    1. Som beräkningspunkt för kommande års tandvårds- och frisktandvårdsprislistor används det LPIK-index som publiceras i augusti månad innevarande år men avser prognos för kommande år.

    2. Tandvårds- och frisktandvårdsprislistorna ska från 1 mars 2020 följa LPIK index exklusive läkemedel med en årlig prisjustering (för 2020 är det 3,0 %).

    3. Utgångsvärde för justering med LPIK är innevarande års prislista.

    4. Tandvårdstaxa ska trots indexuppräkningsmodell ändå årligen fastställas av regionfullmäktige.

    Bilagor

  • Det är medicinskt fullt möjligt att transplantera vissa organ, främst njurar, och vävnader utan att den levande person som är donator utsätts för några större risker. Människor klarar sig till exempel med bara en njure genom att den njure som är kvar blir större och ökar sin funktion. I vissa fall kan en människa även donera en del av sin lever. Levern växer då delvis ut igen.

    Sverige är ett av de bästa länderna i världen när det kommer till levande donation. Ca 40 % av alla årets ca 400 njurtransplantationer som utförs i Sverige är från levande donatorer, medan enbart 3 - 4 % av ca 160 levertransplantationer utförs med del av lever från levande donator.

    Region Jämtland Härjedalen har idag inga fastställda regler för hur en donator ska kunna få ersättning för kostnader i samband med donationen. Donatorn utreds noga, vilket kan ta flera veckor till månader. Då ska även donatorn informeras ingående vad som gäller för att vederbörande ska bli skadelös visavi sin gåva till mottagaren. Förslag till regler har upprättats. Förslaget har sin grund i motsvarande regelverk i Region Skåne.

    Bilagor

  • I februari 2016 beslutade regionfullmäktige att ta ut 300 kr i avgift när en patient uteblir från ett vårdbesök (RS/200:16/2015). Detta gäller även avgiftsfria besök förutom för patienter under 18 år som uteblir från besök hos Ungdomsmottagningen.

    Enligt Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) kap. 17 1 § och Tandvårdslag (1985:125) 15a § får avgifter med anledning av att patienter uteblir från avtalade besök tas ut enligt grunder som regionen bestämmer. Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år. Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige.

    Regionfullmäktiges beslut från 2016 förtydligade inte att avgiften endast får tas ut vid avtalade besök och därför behöver beslutet revideras och Avgiftshandbok Jämtland Härjedalen behöver justeras.

    I nuläget tas avgift för uteblivet besök ut även när besöket inte är avtalat. Till exempel när ett barn flyttar till regionen och folktandvården kallar till ett tandvårdsbesök och patienten uteblir.

    Bilagor

  • Under hösten 2019 har ett arbete genomförts att revidera Region Jämtland Härjedalens personalpolitiska policy.

    Regionstyrelsens presidium har utgjort styrgrupp och samverkan har skett med arbetstagarorganisationerna.

    Den personalpolitiska policyn syftar till att stödja verksamhetens övergripande uppdrag samt att främja regionen som attraktiv arbetsgivare. Policyn tar sin utgångspunkt i Regionens uppdrag och beskriver personalpolitikens betydelse för verksamhetens utveckling, drift och resultat.

    Policyn vilar på Regionens värdegrund och kärnvärden och anger de värderingar som är gemensamma för samtliga verksamheter. Genom de prioriterade utvecklingsområden som lyfts fram underlättar policyn ställningstaganden i personalpolitiska frågor och utgör en vägledning för chefer och medarbetare i utveckling och tillämpning inom hela det personalpolitiska området.

    Policyns prioriterade utvecklingsområden:
    - Medarbetarskap
    - Utvecklande ledarskap
    - Hälsofrämjande arbetsmiljö
    - Jämställdhet och jämlikhet
    - Kompetensförsörjning
    - Anställningsvillkor

    Bilagor

  • I november 2015 § 144, fastställde regionfullmäktige en långsiktig utvecklingsplan för arbetet med sjukskrivningar. Bakgrunden var att Jämtlands län under lång tid legat högst i landet när det gäller antal sjukskrivningsdagar per invånare, en placering man ville förbättra.

    En långsiktig utvecklingsplan i Region Jämtland Härjedalen är ett politiskt styrdokument som spänner över en tolvårsperiod. Mål ska sättas för fyra, åtta respektive tolv år och aktiviteter sättas för den första fyra-årsperioden. Enligt styrmodellen ska målen och aktiviteterna uppdateras efter fyra år. Detta dokument är en första revidering där målen och aktiviteterna uppdaterats till dagens situation i Regionen och i länet.

    Arbetet har varit framgångsrikt under den första fyra-årsperioden. Sjuktalen i länet har kraftigt sänkts och kvaliteten på sjukskrivningsprocessen i vården har förbättrats. Mycket arbete återstår dock innan den långsiktiga målbilden är uppnådd och Jämtlands län har en sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess som är jämställd och jämlik och som på ett tillfredsställande sätt stöder individer på vägen från sjukskrivning till arbete, studier eller annan sysselsättning.

    Det är inte klarlagt i vilken grad avvikelsen i sjukpenningtal speglar det faktiska hälsoläget i befolkningen. Sannolikt är det fler faktorer än befolkningens hälsa som spelar in i sjukpenningtalen. Kultur, läkarnas rutiner vid sjukskrivning, Försäkringskassans handläggning och arbetsmarknadsläget är några faktorer som brukar lyftas fram som förklaringsgrunder. Försäkringskassan förklarar i sina analyser att sänkningen i stor utsträckning beror på regeländringar, såsom inrättande av rehabiliteringskedjan och införande av maxtid i sjukförsäkringen. Även regeringens tydliga målsättning i början av 2000-talet om halverad sjukfrånvaro samt Försäkringskassans tydliga måltal om ett sjukpenningtal på 9,0 anses ha haft betydelse då det påverkade myndigheters handläggning.

    En lång period med landets högsta sjuktal bröts under år 2015. 47 månader i rad har sjukpenningtalet i Jämtlands län sänkts samtidigt som antalet långa sjukfall minskat. Länet har nu landets lägsta sjuktal för kvinnor och även lägst skillnad mellan kvinnors och mäns sjukskrivning. Kvinnor i Jämtlands län är dock fortsatt sjukskrivna 66 procent mer än männen (riket 88 procent).

    Att fortsätta med långsiktigt utvecklingsarbete kring sjukskrivningar är viktigt för att fortsätta arbetet kring Regionens interna rutiner, organisation och struktur för att ytterligare närma sig en rättvis och jämställd sjukskrivningsprocess med hög kvalité.

    Från år 2020 får Regionerna ett lagreglerat åtagande att arbeta med koordinerande insatser för att stimulera återgång till arbete, studier eller annan verksamhet. Det utökade uppdraget skrivs in i Hälso- och sjukvårdslagen och ersätts via utökat generellt statsbidrag. För år 2020 gäller även den riktade statliga överenskommelsen ”En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess”.

    Mål och aktiviteter i planen ska preciseras i konkreta handlingsplaner enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell och följas upp löpande enligt gällande rutiner.

    Bilagor

  • Stress, depression och ångest tillhör de stora folksjukdomarna i Sverige och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. Mer än var tredje kvinna insjuknar någon gång i livet i en depression, och nästan var fjärde man. Antalet flickor i åldern 15 till 17 år som behandlats för depression och ångestsyndrom inom Barn- och ungdomspsykiatrin har tredubblats sedan 2006. Den största ökningen har skett efter 2010. På sex år har antalet som sjukskrivits på grund stressrelaterad psykisk ohälsa i landet mer än dubblerats för kvinnor.

    Den stora ökningen ligger inte hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom utan i de grupper som lider av stress, ångest och depression. Framförallt ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i övre tonåren och bland unga vuxna men även gruppen äldre har enligt Folkhälsomyndigheten utbredd problematik med ångest och depression.

    I Jämtlands län ser vi en likartad utveckling som i landet i övrigt. Den psykiska ohälsan ökar mest av alla diagnoser i länet och utgör en ökande andel av primärvårdsbesöken liksom av sjukskrivningarna.

    Regionstyrelsen gav 2018-08-28 § 189 Regiondirektören i uppdrag att ta fram en Långsiktig utvecklingsplan – Psykisk ohälsa. Vidare beslutade Regionstyrelsen 2019-01-30, § 12 om ledamöter i den politiska styrgruppen för framtagandet
    Anton Nordqvist (MP), Tom Silverklo (C) och Ann-Marie Johansson (S).
    Anton Nordqvist (MP) har varit ordförande i styrgruppen.

    Den nu framtagna långsiktiga utvecklingsplanen -psykisk ohälsa är ett politiskt övergripande styrdokument som anger utvecklingsmål inom befintlig verksamhet, utvecklingsarbeten, statliga överenskommelser och lokal-/regional samverkan.

    Arbetet med psykisk ohälsa inbegriper stora delar av Region Jämtland Härjedalens verksamheter. Patienter finns inom stora delar av Hälso- och sjukvården medan stödjande insatser sker inom ramen för Regional utveckling. Samverkan sker med en rad olika myndigheter och organisationer och området omfattas av ett flertal statliga överenskommelser.

    Det finns en rad faktorer som kan leda till psykisk ohälsa, exempelvis arbetsmiljö, arbetsbelastning, missbruk, våld i nära relation och ensamhet. För att åstadkomma en varaktig och stabil förändring och förbättring i länet måste resurser avsättas och aktiviteter samordnas - på flera plan.

    Syftet med att utarbeta en långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk ohälsa i Jämtlands län är att få en samlad bild av läget för dessa patientgrupper och att följa utvecklingen inom några strategiska målområden. Genom att planen regelbundet följs upp och återkopplas till den politiska ledningen ges förbättrade förutsättningar för styrning, ledning och resurssättning inom detta, för medborgarna och samhället, viktiga område.

    Den långsiktiga utvecklingsplanen bör revideras minst en gång vart 4.e år, under första året av respektive mandatperiod. Uppföljning ska ske löpande minst en gång per år.

    Bilagor

  • Stadgarna för bostadsrättsföreningen Åkerärtan reviderades senast den 20 januari 1993 och därför har frågan lyfts i föreningen om att revidera stadgarna på nytt.

    4 § i stadgarna säger att föreningen ska ge regionfullmäktige möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas såsom ändring av stadgar.

    Ett förslag till revidering har tagits fram som bygger på HSBs normalstadgar för bostadsrättsföreningar, version 5 från 2011, med tillägg som är relevanta utifrån att Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun är medlemmar i föreningen.

    Bilagor

  •   29

    Presentationer regionstyrelsen 22 januari 2020

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.