• På grund av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning genomförs sammanträdet helt digitalt och är därmed inte öppet för allmänheten.

    Bilagor

  •   2

    Val av justerare och tid för justering

  • Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

  • - Lägesrapport Corona
    - Vaccinering covid-19
    - Återrapport av arbetet med Plan för utveckling av distans- och hybridarbete... insatsområden/Post Corona o arbete på distans
    - Sommaren

  • En tertialsrapport för april 2021 har upprättats. Rapporten visar följande: Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med april 2021 uppgick till 20 miljoner kronor, vilket var 5 miljoner kronor bättre än budget.

    Nettokostnadsutvecklingen för perioden var 81 miljoner kronor högre jämfört med föregående år, motsvarande en nettokostnadsökning på 5,3 procent.

    Verksamhetens intäkter var 174 miljoner kronor högre än föregående år, främst på grund av intäkter från område Kollektivtrafik med cirka 81 miljoner kronor som inte var med föregående år, samt högre riktade statsbidrag med 96 miljoner kronor. Patientavgifter var ungefär 10 miljoner kronor högre än föregående år medan försäljning hälso- och sjukvård var cirka 9 miljoner kronor lägre.

    Bruttokostnaderna har ökat kraftigt efter april månad, med 256 miljoner kronor, motsvarande 13,9 procent. April har påverkats av en justering med cirka 110 miljoner kronor efter nytt livslängdsantagande vid beräkning av pensionsskulden. Detta samt förändrad pensionsprognos innebär att pensionskostnaderna har ökat med 147 miljoner kronor, motsvarande 119 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 28 miljoner kronor jämfört med föregående år, 3 procent.

    Helårsprognosen efter april beräknas uppgå till 100 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader var högre än budget. Skatteintäkter och bidrag var högre än budgeterat, dock är det fortsatt mycket osäkert hur skatteprognosen och bidrag kommer att påverka resultatet under året.

    Likviditeten har under året försämrats med 8,5 miljoner kronor till och med april. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 128 miljoner kronor under perioden.

    Av de 62 resultatmålen var 18 procent uppnådda, 66 procent var pågående aktiviteter i rätt riktning och 10 procent har inte nåtts och 6 procent har inte kunnat mätas. Strategi för våra medarbetare hade flest uppnådda mål. Av de sexton strategiska verksamhetsmålen har två bedömts som otillfredsställande. Två bedöms som tillfredsställande och tolv som inte helt tillfredsställande. Av de fyra finansiella målen har ett bedömts som tillfredsställande, ett som otillfredsställande och ett som inte helt tillfredsställenade, ett mäts vid årets slut.

    Bilagor

  • Enligt beslut i regionstyrelsen 2020-04-29 ska uppföljning av arbetsgivarpolitiska frågor vara ett återkommande ärende vid varje regionstyrelsesammanträde. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-09-30 beslutades att redovisningen även ska innefatta en mer detaljerad redovisning gällande regionstaben. Uppdelningen och redovisningen bör för tydlighetens skull motsvara redovisningen angående hälso-och sjukvårdens personal.

    Rapporten avseende uppföljningen av det arbetsgivarpolitiska området redovisar dels regionövergripande personalstatistik dels bemanningsstatistik för samtliga förvaltningsområden inom Region Jämtland Härjedalen.

    Bilagor

  • Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan 2021 ska en uppföljning av Region Jämtland Härjedalens arbete med kompetensförsörjningen ske i samband med regionstyrelsens sammanträde den 2021-06-01—02.

    I bifogad rapport beskrivs målsättningar, resultat och pågående utvecklingsarbete avseende regionens kompetensförsörjningsarbete. Av rapporten framgår att den nationella bristen på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvårdssektorn även återspeglas lokalt. Regionen har motsvarande svårigheter att försörja verksamheten med medarbetare inom de större yrkesgrupperna såsom specialistläkare, distriktsläkare, tandläkare, allmänsjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, erfarna psykologer samt andra specifika kompetenser/nyckelkompetenser.

    Utvecklingsinsatser såväl som redan befintliga kompetensförsörjningsinsatser bedrivs inom ett flertal områden. Det rör dels inom bemannings- och kompetensutvecklingsområdet som mer direkt är kopplade till regionens kompetensförsörjning, såväl som andra främjande insatser med en positiv indirekt effekt på regionen som en attraktiv arbetsgivare samt kompetensförsörjningsarbetet.

    Bilagor

  • Den långsiktiga utvecklingsplanen för arbetet med psykisk ohälsa antogs i Regionfullmäktige 2020-02-11-12 §13 med syftet att få en samlad bild av läget för dessa patientgrupper och att följa utvecklingen inom några strategiska målområden.
    Planen ska regelbundet följas upp och återkopplas till den politiska ledningen för att ge denna förbättrade förutsättningar för styrning, ledning och resurssättning inom detta område.

    Inriktningen är att förbättra insatserna för personer med lindring till måttlig psykisk ohälsa i Jämtlands län. Psykisk ohälsa som en stor folkhälsoutmaning som kräver att samverkan mellan alla aktörer fungerar väl.

    Målen är formulerade utifrån perspektiv på 4, 8, samt 12 år vilket innebär revidering minst var 4:e år, under första året av respektive mandatperiod. De mål som nulägesrapporteras i denna uppföljning avser vad Region Jämtland Härjedalen ska ha uppnått år 2023.

    Målen och aktiviteterna ska enligt planen preciseras i konkreta handlingsplaner och följas upp enligt gällande rutiner.

    Uppföljning påvisar måluppfyllelse likväl som utvecklingsområden och behov av revidering. Aktiviteter som varit tydligt förankrade i handlingsplaner och/eller i uppdrag och verksamhetsplaner med tydligt utsedd ansvarig verksamhet har också genomförts, följts upp/utvärderats och i förekommande fall implementerats.

    Andra mål och aktiviteter som inte haft tydlig förankring i uppdrag och i hur uppföljning är möjlig är inte påbörjade eller inte mätbara i sin nuvarande form.

    Målområde psykisk ohälsa innefattas med mål i andra utvecklingsarbeten och handlingsplaner och kommer att påverkas av faktorer nationellt samt lokalt. Detta kräver en översyn, samverkan och förtydligande gällande var frågor hanteras.

    Arbetet för att uppnå en uppföljningsbar långsiktig utvecklingsplan kommer att kräva insatser från berörda verksamheter gällande inventering, kartläggning, prioritering, framtagande av gemensamma rutiner som möjliggör uppföljning och jämförande statistik.

    Ett uppdrag för översyn och revidering av Långsiktig utvecklingsplan för psykisk hälsa föreslås.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen är en stor organisation som ansvarar för insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning, forskning, kultur och regional utveckling. Verksamheterna är av stor betydelse för den enskilde medborgaren och utvecklingen av Jämtlands län.

    Eftersom vi har en relativt stor miljöpåverkan i våra verksamheter har regionen systematiserat miljöarbetet i ett miljöledningssystem sedan 2004. Från 2011 är miljöledningssystemet integrerat i regionens generella ledningssystem. Miljöledningssystemet är uppbyggt utifrån den internationella standarden ISO 14 001 och EU-förordningen EMAS. Ledningssystemet gäller för alla verksamheter i Region Jämtland Härjedalen.

    Certifieringen gäller hälso- och sjukvård inklusive specialistsjukvård och primärvård, folktandvård, länskulturen, utbildning och utveckling, folkhögskolor, diagnostik, teknik och service, regional utveckling samt regionstaben. De verksamheter som inte omfattas av certifieringen är stiftelser och bolag som helt eller delvis ägs av Region Jämtland Härjedalen, samt politiska beredningar, revisorer, regionstyrelse, regional utvecklingsnämnd och regionfullmäktige.

    Från juni 2020 införlivades tidigare Länstrafiken AB i regionens förvaltning. Under våren 2021 kommer tillkommande verksamheter att förberedas för att ingå i regionens certifiering.

    Under 2020 genomfördes en recertifieringsrevision som resulterade i endast en mindre avvikelse och fortsatt certifiering.

    Miljöledningssystemet ställer krav på organisationen att utifrån miljöpolicyn och våra betydande miljöaspekter sätta upp miljömål och presentera resultaten av arbetet i en offentlig miljöredovisning.

    Regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan för 2021 beslutat att följa upp regionens arbete med miljö på sitt sammanträde i juni. I upprättad miljöredovisningen finns bland annat en beskrivning av miljömål och måluppfyllelse, lagefterlevnad och regionens hållbarhetsarbete.

    Bilagor

  • Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 § kommunallagen (2017:725). I paragrafens första stycke föreskrivs att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) eller enligt annan lag eller författning. Av andra stycket framgår att styrelsen också ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

    I 6 kap. 9 § KL föreskrivs vidare att styrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § samma lag ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

    I Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2021) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas.

    Majoriteten av de verksamheter som Region Jämtland Härjedalen bedriver eller deltar i fortlöper väl.

    Coronapandemin har påverkan på alla verksamheter, dock i olika hög grad beroende på typ och omfattning. Verksamheter under Hälso- och sjukvårdsnämnden, liksom under Regionala utvecklingsnämnden - främst kopplat till kollektivtrafik och kultur - har påverkats i hög grad. I dessa verksamheter finns stora osäkerheter kring såväl hur verksamheten kan bedrivas som ekonomi. Dessa områden bör regionstyrelsen särskilt bevaka för att vid behov kunna vidta åtgärder med kort varsel.

    Region Jämtland Härjedalen är medlem i tre bostadsrättsföreningar. Brf Lugnviks C är på väg att upplösas och likvideras. Beslut om samma förfarande har nyligen tagits av styrelsen med begäran till medlemmarna i Brf Åkerärtan. Även för den tredje föreningen, Brf Torvalla C, kan samma utveckling väntas, då styrelsen planerar att hos medlemmarna begära att föreningen upplöses. Inom något till några år kan således utvecklingen innebära att regionen inte längre är medlem i någon bostadsrättsförening.

    En rapport över verksamheter som regionen antingen bedriver eller på något sätt deltar i har inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt upprättats.

    Bilagor

  • På uppdrag av regionledningen har det under våren genomförts ett arbete med att tydliggöra regler för förändringar i linjeorganisationen. Bakgrunden till det är att det i dag finns en otydlighet kring vem i organisationen som får initiera en förändring, vem som får besluta om en förändring och hur en förändring förbereds och slutligen genomförs. Ett förslag till regler har arbetats fram och behandlades i regionledningen den 28 april 2021. Reglerna ska tillse att Region Jämtland Härjedalen har ett standardiserat sätt att arbeta med organisationsförändringar samt medverka till att förändringar hanteras enhetligt och strukturerat i Region Jämtland Härjedalens IT-system.

    Vilka som får besluta om en förändring regleras i lagstiftning, i politiskt fastställda reglementen och i regionstyrelsens delegationsbestämmelser. Idag har Region Jämtland Härjedalen följande beslutsnivåer:

    1. Regionens förvaltningsorganisation – styrelsen (regionstyrelsens reglemente)

    2. Förändring i förvaltningens organisation inom ramen för budget. (Regiondirektör enligt punkt 7.1 i regionstyrelsens delegationsbestämmelser – får ej vidaredelegeras)

    3. Förändring inom förvaltningsområde regionstaben inom ramen för budget - regionstabschef. (vidaredelegering från regiondirektör enligt regionstyrelsens delegationsbestämmelser enligt punkt 7.2)

    4. Förändring inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård inom ramen för budget – hälso- och sjukvårdsdirektör. (vidaredelegering från regiondirektör enligt regionstyrelsens delegationsbestämmelser enligt punkt 7.3)

    5. Förändring inom förvaltningsområde regional utveckling inom ramen för budget – regional utvecklingsdirektör. (vidaredelegering från regiondirektör enligt regionstyrelsens delegationsbestämmelser enligt punkt 7.4)

    6. Förändring i organisation inom område inom ramen för budget - områdeschef. (vidaredelegering från regiondirektör enligt regionstyrelsens delegationsbestämmelser enligt punkt 7.5)

    För att upprätthålla en tydlig styrning och kontroll i samband med att en förändring i linjeorganisationen ska genomföras föreslås i reglerna att samtliga beslut om en organisationsförändring i förvaltningens organisation samt inom ett förvaltningsområde ska beslutas av regiondirektör.

    I det fall organisatoriska förändringar görs i linjeorganisationen som påverkar omfattningen av regionstyrelsens och nämndernas verksamheter påverkas även deras budgetramar. Förändring som innebär justering av budgetramar mellan regionstyrelsen och nämnders nettobudgetramar hanteras i regionplan och budget.

    Förändring som innebär justering/revidering inom fördelning av regionstyrelsens och nämndernas bruttobudgetramar hanteras i regionstyrelse eller nämnds verksamhetsplan. Förändringarna bereds i så fall av berörd instans.

    Bilagor

  • Enligt punkt 4.4 i regionstyrelsens reglemente ska styrelsen för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för regionstyrelsen 2022 har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med nämnderna har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess. Att 2022 är ett valår innebär dock vissa avsteg från planeringsprocessen.

    Hänsyn har tagits till SKR:s och Norra Sjukvårdsregionförbundets förslag till sammanträdestider. Dessa är dock ännu inte fastställda varför regionstyrelsen kan behöva revidera tiderna senare.

    En gemensam planeringsdag och budgetdag för regionstyrelsen och nämnderna har planerats in till den 1 mars respektive 8 juni.

    Bilagor

  • Regionplan med budget utgör grunden för Region Jämtland Härjedalen verksamhet. Arbetet med Regionplanen med budget inleds på våren genom att varje nämnd och styrelse sammanställer inspel. Den slutgiltiga planen fastställs av Regionfullmäktige i oktober.

    Bilagt underlag innefattar:
    - behov/avgränsningar/särskilda prioriteringar/aktiviteter inför 2022
    - resultatförbättrande åtgärder 2022
    - medskick till vidare dialog

    Bilagor

  • Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning. Regionen ersätter leverantörerna enligt fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:

    • Ersättning för listade personer
    • Rörlig ersättning
    • Tilläggsersättning


    Landstingsstyrelsen beslutade 2010 §24 om modell för över- och underskottshantering inom Jämtlands läns landsting (LS/42/2010) där den regiondrivna primärvården hade krav på att underskott ska täckas under de kommande tre åren. Denna modell upphörde att gälla fr o m 2018-01-01 genom beslut i regionfullmäktige 2018-04-11 §64.

    Regionstyrelsen 2019-05-29 (RS/328/2019) beslutade att kompensera privata vårdgivare enligt samma princip som tidigare avseende underskott för 2015 som togs upp 2018 med tre års eftersläpning och utbetalades våren 2019. Tidigare har utbetalda kompensationer genomförts avseende underskott 2011, 2012, 2013, 2014 med tre års eftersläpning.

    Regionstyrelsen 2020-04-29 (RS/349/2020) beslutade att kompensera privata vårdgivare med förändring avseende aktualitet i enlighet med god redovisningssed. Kompensation för den regiondrivna primärvårdens eventuella underskott utgår i anslutning till föregående år, med hänsyn tagen till riktade statsbidrag. Tidigare har underskottskompensation utbetalats med tre års eftersläpning.

    Modellen avspeglar sig i en transparens mellan den regiondrivna primärvården och de privata hälsocentralerna. De ska kunna drivas på samma villkor och därför behövs hänsyn tas till att den regiondrivna primärvården inte riskerar att gå i konkurs vid negativt resultat, vilket den privata hälsocentralen gör. Kompensation föreslås därför utgå från den regiondrivna primärvårdens eventuella underskott för respektive år, med hänsyn tagen till riktade statsbidrag.

    Regiondrivna primärvårdens resultat 2010 - 2020 har varit underskott varje år med kompensation. Se nedan, belopp i miljoner kronor. Understruket belopp har inte utbetalats.
     

      2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
    Underskott 18,7 29,9 18,4 33,5 58,7 55,4 83,9 57,4 60,2 16,4
    Kompensation 1,1 1,8 1,4 2,4 4,6 4,4 6,7 6,4 7,4 2,1

     

    Mot den bakgrunden föreslås Regionen tillämpa samma beräkningsmodell som tidigare. Kompensation föreslås därför utgå från den regiondrivna primärvårdens eventuella underskott för respektive år, med hänsyn tagen till riktade statsbidrag. Underskottet fördelas på samtliga invånare för att därefter sammanföra antalet listade per hälsocentral respektive år, inklusive de regiondrivna. Beräkningen ger ett underskott per hälsocentral som därmed ger en sammanställning för de privata hälsocentralerna avseende kompensation.

    Beloppet reserveras i innevarande årsbokslut och belastar Hälsovalet. Regionstyrelsen beslutar årligen om eventuell kompensation ska utbetalas till de privata hälsocentralerna. I enlighet med god redovisningssed bör kompensation fortsatt utgå i anslutning till föregående år.

    Utbetalning av kompensation för 2020 på 2 079 523 kr påverkar regionen enbart likvidmässigt och ska fördelas enligt nedanstående.

    Fjällhälsan 385 347
    HC Offerdal 277 771
    HC Ripan 856 731
    Nya Närvården 559 764
    Summa 2 079 523

  • Sedan 2017 ingår Region Jämtland Härjedalen i Kunskapsnätverket för samisk hälsa tillsammans med Regionerna Dalarna, Västerbotten och Norrbotten. Under 2017-19 drevs samarbetet som ett projekt finansierat av Socialdepartementet. I januari 2020 övergick arbetet till ordinarie verksamhet. Detta innebär att kostnaderna för styrgrupp, politisk referensgrupp och en samordnande huvudkoordinator finansieras gemensamt av regionerna. Kunskapsnätverket för samisk hälsa har sin organisatoriska hemvist hos Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC) i Region Västerbotten. Det innebär att huvudkoordinatorn har sin anställning på GMC och att GMC ansvarar för Kunskapsnätverkets ekonomi. 

     Regionfullmäktige beslutade 2019-11-26 att anta Strategi för samisk hälsa - en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020-30 (RS/703:2/2019). Kunskapsnätverket för samisk hälsa utgår i sitt arbete från de mål, delmål och aktiviteter som framgår i Strategi för samisk hälsa och har därmed som sitt huvudsakliga uppdrag att stödja regionerna i implementeringen av den antagna strategin.  

    Enligt regiondirektörens instruktion har direktören det övergripande ansvaret för att Region Jämtland Härjedalen upprättar mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete i enlighet med Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Vidare är regionen skyldiga att ge samer möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Kunskapsnätverket för samisk hälsa har en styrgrupp där Sametinget ingår tillsammans med samtliga nationella samiska organisationer i Sverige.  Sametingets representant är styrgruppens ordförande. Sametinget ingår också i den politiska referensgruppen tillsammans med politiska företrädare från regionerna.  

     Den rådande pandemin har begränsat arbetet inom Kunskapsnätverket för samisk hälsa såtillvida att resor har hindrats och vården varit upptagna av att just begränsa effekterna av pandemin. Trots detta har Kunskapsnätverket för samisk hälsa under perioden januari 2020 till mars 2021 genomfört följande aktiviteter: 

    • utvecklat och lanserat en e-utbildning i samisk kulturförståelse för vårdpersonal. E-utbildningen hittas här: www.samiskhalsa.se samt i Saba Cloud.  
    • konkretiserat Strategi för samisk hälsa i en tvåårig handlingsplan som ligger till grund för regionernas interna handlingsplaner 
    • samordnat regionernas arbete i syfte att få på plats ett samarbetsavtal gällande vård och kompetensutveckling med Sanks (Samisk nasjonalt kompetansesenter - psykisk helsevern og rus). 
    • arrangerat ett öppet webinarium om samers rätt i hälsa och sjukvård  
    • intern utbildning i urfolksrättens relation till hälsa och sjukvård 
    • utbildningsinsatser i samisk kulturförståelse för vårdpersonal 
    • förstudie om digital vård till samer. Denna pågår för närvarande och genomförs av Sogeti på uppdrag av Kunskapsnätverket för samisk hälsa 
    • översättning och anpassning av demenstester till sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska 
    • kartläggning av behov i relation till första hjälpen (psykisk och somatisk) i samebyarna 
    • uppstart av samisk resursenhet i Jokkmokk 
    • samverkan, bland annat med forskningsstudierna Samisk hälsa på lika villkor och HALDI - hälsa och levnadsvillkor i Sápmi, Sverige. 
    • digital utbildning i Mental Health First Aid (MHFA) 


     Under år 2020 beviljades Kunskapsnätverket för samisk hälsa 1 miljon kronor av Socialdepartementet. 2021-05-06 beviljades åter Kunskapsnätverket 1,5 miljoner för år 2021 enligt en ny ansökan till Socialdepartementet. Totalt omfattar ansökan 5,9 miljoner kr fördelat på år 2021-2023.   

     För att kunna upprätthålla organisation och samarbete inom Kunskapsnätverket för samisk hälsa föreslås fortsatt gemensam grundfinansiering av regionerna.  

     Grundfinansieringen omfattar: 

    Budgetpost  Belopp, tkr 
    Lön, inkl. overhead-kostnader, för huvudkoordinator  872 
    Styrgrupp och politisk referensgrupp  56
    Resor, arbetsmöten för koordinatorer  102 
    Summa  1030 


    Med den procentuella fördelning som den politiska referensgruppen kommit överens om innebär det följande:  

    Region  Belopp, tkr 
    Region Norrbotten  319 
    Region Västerbotten  287 
    Region Jämtland Härjedalen  257 
    Region Dalarna  167 
    Summa  1030

     

    Bilagor

  • Hösten 2017 startade ett projekt om att etablera ett Kliniskt träningscentrum (KTC) i Region Jämtland Härjedalen. Etableringens syfte är bland annat att främja regionens kompetensförsörjningsbehov, stärka patientsäkerhet, vårdkvalité och effektivitet samt stärka medarbetarnas kunskap och kompetens som motsvarar den egna verksamhetens, regionens samt samhällets behov. En slutrapport av projektet om etablering presenterades på regionstyrelsens möte den 30 april 2019, § 60. Regiondirektören fick i uppdrag att påbörja etableringen av KTC i enlighet med slutrapportens förslag och tillhörande underlag under förutsättning att investeringskostnaderna för etableringen kunde finansieras via statliga stimulansmedel. Under 2019/2020 har KTC byggts upp i fysiska lokaler. Etableringen har helt finansierats via stimulansmedel år 2020 - ”Goda förutsättningar för vårdens medarbetare”. En rapport om hur stimulansmedlen har använts har tagits fram.

    Inom ramen för den statliga satsningen ”Utbilda vårdens framtida medarbetare” har 17,3 miljoner kronor använts för att etablera och bemanna KTC. 13,5 miljoner kronor har använts för byggnationen. 1,7 miljoner kronor har använts för inköp av tränings- och simulatordockor, övningsattrapper, sjukvårdsutrustning, inredning samt medicinteknisk och annan teknisk utrustning och apparatur och 2,1 miljoner kronor har använts till personalkostnader inom KTC. KTC: s verksamhet går nu in i en ny fas där utbildningsutbud och samverkansformer ska sättas. I samband med detta bedöms övergången från uppbyggnad till förvaltning vara i full gång.

    KTC är just nu organiserat inom regionstaben och kommer att ligga kvar där under 2021. Från 1 januari 2022 flyttas verksamheten till förvaltningsområde Hälso- och sjukvård. Detta för att knytas närmare hälso- och sjukvården och på ett ännu tydligare sätt kunna stödja arbetet med en patientsäker och kvalitetssäkrad vård. KTC löpande driftkostnad för de tjänster som beskrivits ovan samt tillhörande programvaror/systemstöd bedöms till 3,0 miljoner kronor per år. Budget för 2021 uppgår till 591 tkr. För 2021 kommer kostnaden att belasta regionstyrelsen. Grundbemanning och ytterligare investeringar föreslås finansieras via statliga satsningar. Inför 2022 måste en effektivisering/omdisponering ske inom Hälso- och sjukvården för att budget ska gå i balans.

    Bilagor

  • Regeringen har beslutat om en tillfällig skattefrihet för gåvor från arbetsgivare till ett värde på 2 000 kronor per anställd. Detta gäller utöver de möjligheter att ge skattefria gåvor som redan tidigare funnits, exempelvis julgåvor. Beslutet gäller för gåvor som lämnas från 1 januari till och med 31 december 2021. Arbetsgivaren får göra avdrag för utgiften för gåvorna som en personalkostnad. För att reglerna om skattefrihet ska gälla måste gåvan ges till samtliga anställda eller till en större grupp av anställda.

    För att premiera medarbetarnas goda arbete i verksamhetens olika delar under perioden för covid-19 föreslås att alla månadsanställda per 2021-09-01 ska erhålla en gåva i form av ett presentkort om 2 000 kr. Sjukskrivna och föräldralediga tar del av gåvan. Även timavlönade vikarier som varit anställda under hela perioden januari – augusti och i genomsnitt arbetat 40% omfattas av gåvan.

    Vidare arbete kring praktisk hantering av ärendet behövs såsom vilken typ av presentkort som blir aktuellt.

    Kostnadsberäkning och finansiering
    Förslaget innebär en avsättning i budgeten med 2 000 kr/månadsanställd. Antal medarbetare med månadsanställning per 2021-05-01: 4 136 personer. Kostnad för förslaget: 8 272 000 kr.

    Finansiering sker genom det generella statsbidraget.

  • Inför översynen av hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2021 inrättade regionstyrelsen en politisk styrgrupp som upphörde maj 2020. Erfarenhet från det arbetet visade på ett fortsatt behov av politisk styrgrupp för hälsovalet och lämnade därför ett förslag om inrättande av en styrgrupp eller vårdvalsutskott där bland annat även andra vårdval skulle ingå (RS/554/2019). Regionstyrelsen såg positivt på förslaget men beslutade att frågan skulle hanteras inom översynen av den politiska organisationen inför kommande mandatperiod. Istället beslutade regionstyrelsen i december 2020 §235 (RS/754/2020) om inrättande av en politisk styrgrupp för att se över de tre vårdvalen inför 2022. Uppdragsbeskrivning för styrgruppen fastställdes vid samma tillfälle. Vid regionstyrelsens sammanträde i mars 2021 §44 (RS/754/2020) beslutades om tillägg till styrgruppens uppdrag.

    I styrgruppens uppdragsbeskrivning har ingått att se över frågor om:

    • Hälsocentralernas ansvar för akut vård
    • Förflyttning av vård från sjukhus till hälsocentral
    • Kontinuitet i vårdkontakterna
    • Kostnadsansvar för sjukresor
    • Kommunala särskilda boenden
    • Översyn av krav gällande IT-säkerhet
    • Kravuppfyllnad
    • Tydlighet och överblickbarhet i beställningen
    • Allmäntandvård för barn och unga vuxna
    • Medicinsk fotvård
    • Sistahandsansvar
    • Riktade hälsosamtal


    Arbetsgruppen har dokumenterat sitt arbete i en rapport som överlämnas till Regionstyrelsen vid samma möte som förfrågningsunderlagen 2022 för regionens samtliga vårdval också redovisas.

    I rapporten beskrivs hur styrgruppen genomfört sitt arbete med diskussioner och resultat av dialogerna. Förslag till ändringar redovisas i respektive förfrågningsunderlag. Där framkommer även förslag som berör budgeten vilket regionstyrelsen behöver ha i beaktande i kommande arbete med Regionplan och budget inför 2022 (RS/58/2021) (RS/59/2021) (RS/60/2021).

    För uppdraget om sistahandsansvar har styrgruppen utarbetat ett förslag till hantering av ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen” som hanteras i ett separat ärende (RS/383/2021).

    Utöver ovan beskrivna har behov av vidare utredning om flödet till sjukhusets akutmottagning identifierats då flest besök genomförs på dagtid, framförallt av personer boende i Östersund.

    Styrgruppen har även uppmärksammat att regionens hemsidor avsedda för vårdgivare inom hälsovalet behövs ses över och göras mer lättillgängliga och användarvänliga.

    Bilagor

  • EUs kommande reviderade förordning gällande medicintekniska produkter (MDR 745/2017), träder i kraft 2021-05-26. I förordningen skärps kraven på rutiner och dokumentation i syfte att göra vården mer patientsäker där medicintekniska produkter (MTP) används.

    Kort sammanfattat kommer kravet på sjukvårdsorganisationerna i hanteringen av medicintekniska produkter vara:

    • Tillse att dokumentation för ökad spårbarhet finns tillgänglig
    • Upprätta ansvarsroller, rutiner och protokoll
    • Se till att regelverket efterlevs i organisationens samtliga verksamheter.


    I MDR framgår att varje organisation som lever upp till tillverkarkraven i Artikel 15 ska ha en regulatoriskt ansvarig person, PRRC, som ansvarar för att regelverket efterlevs. Denna person ska även vara Läkemedelsverkets kontaktperson vid frågor, rapportering av olyckor och tillbud samt tillse att inspektioner, av specialanpassade produkter som tillverkas inom organisationen, genomförs.

    Artikel 16 definierar vilka fall där tillverkarens skyldigheter även ska gälla andra aktörer. Region Jämtland Härjedalen, genom den egentillverkning och de specialanpassningar vi genomför, omfattas av punkt c, i Artikel 16, vilket innebär att kravet på regulatoriskt ansvarig person, PRRC, behöver tillsättas även i vår organisation.

    Område Diagnostik Teknik, Medicinskteknisk avdelning (MTA) innehar det övergripande ansvaret att ha medarbetare med kompetens som uppfyller kraven i MDR - Artikel 15.

    Denna medarbetare, Emilia Törnell, är Medicintekniskt Säkerhetsansvarig på MTA och är anställd i yrkesrollen Medicinteknisk civilingenjör.

    Bilagor

  • De senaste åren har en alltmer icke önskvärd samhällstrend som rör hotbilden mot såväl förtroendevalda som tjänstemän i den offentliga sektorn ökat, så även i Region Jämtland Härjedalen.

    Det rör hot i sociala medier, hot om våld i regionens lokaler i samband med yrkesutövning samt även till rena fysiska våldshandlingar. Regionens statistik visar på en klar ökning av incidenter där regionens personal blivit utsatta på olika sätt.

    Bilagor

  • Jämtlands läns barnmorskeförening, lokalförening till Svenska Barnmorskeförbundet har önskemål om att ge en gåva till regionen i form av ett träd, som ska planteras på regionens mark i anslutning till sjukhuset. Trädet är ett Prunus Sargentii, bergskörsbär. Ett träd är även Svenska Barnmorskeförbundets symbol - Livets träd.

    Föreningen har även fört fram önskemål om att sätta en plakett bredvid, att det är ett livets träd, en gåva från barnmorskeföreningen samt möjlighet till en bänk i anslutning som inbjuder till eftertanke. Föreningens önskemål är att få plantera trädet så snart som möjligt.

    Föreningen skriver att tanken med trädet är att det ska planteras för de kvinnor och deras nära vars graviditeter inte fullföljts eller givit levande barn. Trädet skulle då vara en symbol, där barnmorskor står stabilt som en trygghet och stöd för alla kvinnor, en minnesplats och samlingsplats samt en klimatinvestering. Samlingsplatsen kan vara tillgänglig för alla, även under t.ex. en pandemi.

    Region Jämtland Härjedalen har ett regelverk för gåvor och donationer, RS/1725/2018. Regelverket säger att regionstyrelsen ska fatta beslut om regionen ska motta en gåva eller inte.

    Fastighetsavdelningen har inget emot att trädet planteras, enligt bilaga, men regionen behöver försäkra sig om att om verksamheten i en framtid behöver marken för att utveckla sjukhusområdet så måste regionen kunna flytta trädet eller plantera ett nytt.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län.

    Pristagaren måste utöva sina insatser i samstämmighet med Region Jämtland Härjedalens värdegrund. Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället.

    Sammanlagt 107 nomineringar av presumtiva pristagare har inkommit. Folkhälsonätverket, Folkhälso-Z har i uppdrag att bereda ärendet och föreslå pristagare.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att svara på remiss av betänkande Struktur för ökad motståndskraft SOU 2021:25. Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Föreslagen struktur ska också stärka samhällets krisberedskap.

    Remissens innehåll bedöms påverka Regionens arbete med krisberedskap och civilt försvar i hög utsträckning. Utredningens arbete är omfattande och det finns ett tydligt fokus på statliga myndigheter. Utredningen omfattar även förslag på ny lagstiftning, nya uppdrag och förändrade rapporterings- och samverkansstrukturer för regioner. Utredningen har inte fört dialog med regionerna kring dessa förslag, vilket Region Jämtland Härjedalen anser är en brist.

    Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiv till flera av utredningens förslag till exempel angående att införa sektorsansvariga myndigheter och att civilområden inrättas. I huvudsak inriktas svaret kring kapitel 14 Ledningsförmåga i kommuner och regioner.

    Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö. Remissen ska besvaras senast den 11 juni.

    Bilagor

  • Infrastrukturdepartementet har bjudit in Region Jämtland Härjedalen att yttra sig över promemorian Genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster.

    I promemorian lämnas förslag till de författningsändringar som krävs för att genomföra främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon. Direktivet, som ska vara genomfört i svensk rätt senast den 2 augusti 2021, innebär att medlemsstaterna ska säkerställa att de avtal som tilldelas efter upphandling av fordon och vissa tjänster, bland annat kollektivtrafik, uppfyller krav på en minsta andel miljöanpassade fordon, s.k. minimimål. I promemorian lämnas förslag på ändringar i lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster, i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och i förordningen (2020:486) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar. Det lämnas också förslag till en ny förordning om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa tjänster inom transportområdet. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

    Ett PM är upprättat och promemorian har remitterats till sakkunniga för miljö, fordon och kollektivtrafik inom regionen för synpunkter och kommentarer. Samtliga tillstyrker föreslagna lagändringar och har inga övriga synpunkter på promemorian.

    Remissen ska besvaras senast 28 juni.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att inkomma med inlägg till Riksarkivets förstudie om Användning och hantering av underskrifter med elektroniska material och metoder. Eventuella inlägg ska vara Riksarkivet tillhanda senast 1 juni år 2021. Vi har dock stämt av med Riksarkivet och de godtar att Region Jämtland Härjedalen skickar in sina inlägg efter regionstyrelsen 2 juni.

    Riksarkivet redovisar i förstudien det begreppsmässiga och rättsliga nuläget för att använda och hantera underskrifter med elektroniska material och metoder. Den vidare avsikten med förstudien är att:
    - uppdatera och ersätta redogörelsen och analysen av gällande rätt i Riksarkivets rapport Framställning och bevarande av elektroniska signaturer (2014-10-07)
    - införa en begreppsapparat och metodik för att bedöma frågor om bevarande och gallring av underskrifter
    - utgöra underlag för andra utredningar och vägledande stödmaterial, vilket kan innefatta generella föreskrifter om gallring och bevarande av underskrifter.

    Eftersom lämplig målgrupp för att granska förstudien enligt Riksarkivet är jurister och arkivarier har regionjurist och regionarkivarie gått igenom Riksarkivets förstudie. Eftersom förstudien är tämligen omfattande (över 120 sidor) och befinner sig på en relativt avancerad nivå såväl i fråga om teknik som EU-rätt är det svårt för såväl regionarkivarie som regionjurist att ta ställning till flera av förstudiens delar utan att göra mer omfattande utredningar.

    Det samlade intrycket är dock att Riksarkivets förstudie är mycket grundlig och att den tar upp högaktuella och intressanta frågor. Regionjurist och regionarkivarie anser dock att det egentliga syftet med förstudien är något vagt och att det är något oklart varför det just är Riksarkivet som skickar oss förstudien. Kan Region Jämtland Härjedalen förvänta sig att motsvarande dokument skickas ut från andra myndigheter som är normerande på detta område, t.ex. Myndigheten för digital förvaltning, eller har Riksarkivet samarbetat med dessa för att ta fram förstudien?

    Bilagor

  • Bilagor

  • Protokoll FoU-rådet 2021-02-24
    Protokoll Gemensam nämnd för upphandling 2021-04-19
    Protokoll Hälso-och sjukvårdsnämnden 2021-03-31
    Protokoll Hälso-och sjukvårdsnämnden 2021-04-21
    Protokoll Hälso-och sjukvårdsnämnden 2021-05-19
    Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2021-03-30
    Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2021-04-29
    Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2021-05-18
    Protokoll Regionens samverkansråd 2021-03-22
    Protokoll Regionens samverkansråd 2021-05-03
    Protokoll Regionfullmäktige 2021-02-16--17
    Protokoll Regionfullmäktige 2021-04-13--14
    Protokoll Patientnämnden 2021-03-25
    Protokoll Regionens revisorer 2021-03-23
    Protokoll Regionens revisorer 2021-03-30
    Protokoll Regionens revisorer 2021-04-22
    Protokoll Pensionärsrådet 2021-03-18
     

    Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus 
    https://meetingsplus.regionjh.se/committees 

    Bilagor

  •   28

    TILL FULLMÄKTIGE

  • Regionstyrelsen beslutade den 20 januari 2021 § 11 att ge den politiskt utsedda styrgruppen för hälsoval 2022 uppdraget att se över huruvida regionens sistahandsansvar ska regleras ekonomiskt (RS/823/2020).

    Den 24 mars 2021 §44 gav Regionstyrelsen, i tillägg till tidigare beslut, styrgruppen följande uppdrag:
    ”Regionen har som huvudman för sjukvården ansvar att se till att patienter i hela vårt län har tillgång till en fungerande primärvård. Det brukar kallas att regionen har ett sistahandsansvar. Regionen kan överlåta driften av hälsocentraler till privata utförare men inte överlåta sitt befolkningsansvar till enskilda vårdgivare. I praktiken är det egenregiverksamheten som har ansvaret för att se till att upprätthålla en hälsocentralsstruktur med utbud i varje kommun oavsett om ekonomin går runt för dessa enheter. Idag kompenseras inte egenregin för detta ansvar. Styrgruppen får i uppdrag att utreda hur sistahandsansvaret ska regleras ekonomiskt inom ramen för hälsovalet och vårdvalet för allmäntandvård barn och unga vuxna, där folktandvården har ett sistahandsansvar.” (RS/754/2020)

    Den politiska styrgruppen har sett exempel från andra regioner och därefter enats om att det finns behov av ett separat dokument som reglerar frågan om huvudmannaskap och sistahandsansvar med likvärdiga villkor. Förslag har utarbetats som redovisas i beslutsunderlag till ärendet.

    Dokumentet ska ses som en levande handling vilket kan komma förändras över tid och ibland med kort varsel varför regionfullmäktige föreslås delegera uppdraget att justera dokumentet till regionstyrelsen.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade 2020-06-17 § 65 om förfrågningsunderlaget gällande 2021 (RS/554/2019).

    Regionstyrelsen beslutade i december 2020 om tillsättande av en politisk styrgrupp med uppdrag att se över delar i regionens befintliga valfrihetssystem där hälsovalet ingår som ett. Uppdragsbeskrivning för styrgruppen fastställdes vid samma tillfälle som sen kompletterades vid regionstyrelsens möte i mars 2021 (RS/754/2020).

    I uppdraget framkommer följande områden som ingick i uppdragsbeskrivningen inom ramen för hälsovalet:

    • Hälsocentralernas ansvar för akut vård
    • Förflyttning av vård från sjukhus till hälsocentral
    • Kontinuitet i vårdkontakterna
    • Kostnadsansvar för sjukresor
    • Kommunala särskilda boenden
    • Översyn av krav gällande IT-säkerhet
    • Kravuppfyllnad
    • Tydlighet och överblickbarhet i beställningen
    • Medicinsk fotvård
    • Sistahandsansvar
    • Riktade hälsosamtal


    För genomlysning av de olika områdena har styrgruppen fört en dialog med utförare, med sakkunniga för de olika delarna samt beställarenheten som sen sammanfattats i en rapport (RS/754/2020).

    Några av förslagen påverkar kommande budget för hälsovalet då sjukresekostnader motsvarande 7,3 mkr föreslås flyttas över till reseservice. Vidare föreslås en dubblerad ersättning för ansvar av särskilt boende motsvarande 9 mkr samt en höjning av ersättning till medicinska fotvårdare och införande av psoriasis som ny diagnosgrupp inom medicinsk fotvård, vilket sammanlagt beräknas kosta 1 mkr. Något som behöver tas hänsyn till i budgeten och regionplanen inför 2022.

    Inom hälsovalet finns ett antal tilläggsuppdrag där primärvården med regionen som huvudman är skyldig att utföra och inte kan åtas av extern utförare. Det handlar om uppdrag gentemot universitet samt vissa samordnaruppdrag. Dessa uppdrag föreslås därför lyftas bort ur förfrågningsunderlaget. Några av uppdragen, till en summa av 1,9 mkr, har genom åren varit ofinansierade och föreslås därför läggas in som en anslagsfinansiering till primärvården.

    I uppdraget för sistahandsansvar har styrgruppen utarbetat förslag som redovisas i ett särskilt dokument, ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen”, och hanteras i ett separat ärende av regionstyrelsen (RS/383/2021).

    Förslag till förändringar som utifrån styrgruppens uppdrag påverkar hälsovalet från 2022 redovisas i beslutsunderlaget i form av nytt förslag till förfrågningsunderlag inför 2022.

    Bilagor

  • Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade 2020-11-25 § 126 om förfrågningsunderlaget gällande 2021 (RS/318/2020).

    Regionstyrelsen beslutade i december 2020 om tillsättande av en politisk styrgrupp med uppdrag att se över följande avseende vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna 2022:
    ”Vårdvalet för allmäntandvård för barn och unga vuxen ersätter idag utförare inom vårdvalet med en rak kapiteringsersättning. Styrgruppens uppdrag är att utreda om vårdvalets nuvarande ersättning är tillräcklig med avseende på de kostnader utförarna har för att ge vård samt om det finns behov av en differentierad ersättningsnivå som i högre grad överensstämmer med den variation i kostnader utförarna har för olika patient. Utöver förändringar av kapiteringsersättningen ska styrgruppen utreda och föreslå förändringar som möjliggör fler utförare inom vårdvalet.” (RS/754/2020)

    Styrgruppen har haft dialog med representanter för folktandvården och privata utförare, bedömningstandläkare samt även genomfört en omvärldsspaning i frågan, vilket redovisas i den rapport som styrgruppen lämnar till Regionstyrelsen för sitt uppdrag (RS/754/2020). Alternativ till nuvarande ersättningsmodell, nivå på ersättning samt möjlighet till begränsning av antal listade hos privata utförare är de frågor som diskuterats mest. I rapporten föreslås en höjning av ersättningen för 2022 med dubbelt landstingspris index (LPI) exkl läkemedel samt möjlighet för privata utförare att ha en begränsning av listade i mer än 12 månader. Differentierad ersättning införs tidigast 2023 (RS/754/2020).

    Den föreslagna utökade höjningen av ersättning räknade på preliminärt LPI exkl läkemedel motsvarande 2,5% som således ska dubbleras beräknas kosta 1,1 mkr, vilket bör tas i beaktande när budgeten och regionplanen inför 2022 hanteras.

    Styrgruppens förslag till ändringar framkommer i det årliga beslutet om villkorsförändringar i förfrågningsunderlag som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslaget redovisas i beslutsunderlag.

    Bilagor

  • Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen. Regionfullmäktige beslutade 2020-11-25 §127 om förfrågningsunderlaget för 2021 (RS/317/2020).

    Regionstyrelsen beslutade november 2020 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över följande avseende vårdval medicinsk fotvård 2022:
    ”Vårdvalet för medicinsk fotvård ger patienter med diagnosgrupperna diabetes mellitus, reumatiod artrit och arteriell insufficiens i de nedre extremiteterna rätt till medicinsk fotvård. Styrgruppen ska utreda förutsättningar och konsekvenser av att patienter med medicinskt behov oaktad diagnos ska ges rätt till medicinsk fotvård. Styrgruppen ska utreda och föreslå förändringar som möjliggör fler utförare inom vårdvalet.” (RS/754/2020)

    Styrgruppen har haft dialog med distriktsläkare, medicinska fotvårdare samt genomfört en omvärldsspaning i frågan, vilket även redovisas i den rapport som styrgruppen lämnar till Regionstyrelsen för sitt uppdrag (RS/754/2020). I rapporten framgår det i de nationella riktlinjerna för psoriasis att patienter med svåra besvär på fötterna bör erbjudas medicinsk fotvård. Vidare framgår från utförarna att ett sätt att locka fler fotvårdare kan vara att höja ersättningen.

    Mot bakgrund av ovanstående föreslås att psoriasis införs som ytterligare grupp berättigade till subventionerad fotvård samt en ersättning till utförarna med 650 kr/behandling inkl patientavgift. Denna ökning beräknas kosta utförarna inom hälsovalet 1 mkr och bör tas i beaktande när budgeten och regionplanen inför 2022 hanteras.

    Styrgruppens förslag till ändringar framkommer i det årliga beslutet om villkorsförändringar i förfrågningsunderlag som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslaget redovisas i beslutsunderlag.

    Bilagor

  • Behandlas av HSN 28 maj

  • Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2021-04-13—14 § 56 om att fastställa nya egenavgifter och högkostnadsskydd för sjukresor.

    I beslutet om nya egenavgifter och högkostnadsskydd för sjukresor formulerades en av beslutspunkterna fel. I denna tjänsteskrivelse avses denna beslutspunkt korrigeras till rätt formulering enligt det ursprungliga underlaget till beslutet.

    Förslag på korrigering:
    Följeslagare till patienter över 85 år och patienter med specifik funktionsnedsättning ska vara egenavgiftsbefriade på resor inom regionen.

    Ändras till
    Följeslagare till patienter över 85 år och patienter med specifik funktionsnedsättning ska vara egenavgiftsbefriade på resor med kollektivtrafik inom regionen.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-05-19 § 52 och föreslår regionfullmäktige
    Att korrigera punkten G enligt följande beskrivning:
    Följeslagare till patienter över 85 år och patienter med specifik funktionsnedsättning ska vara egenavgiftsbefriade på resor med kollektivtrafik inom regionen.

    Bilagor

  • Långsiktig utvecklingsplan - område miljö (LUP miljö) beskriver vad regionen vill uppnå med interna miljöarbetet på lång sikt och utgör därmed ett viktigt underlag till vilka miljömål och aktiviteter som prioriteras in i regionplan och vidare in i övrig verksamhetsplanering under planperioden.

    Långsiktiga utvecklingsplaner revideras normalt en gång per mandatperiod och remissversion av aktuell revidering antogs av regionstyrelsen 2021-03-24. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionala utvecklingsnämnden har inkommit med yttranden.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden poängterar vikten av att LUP Miljö på ett tydligt sätt lyfts i samband med mål- och budgetprocessen för att de arbetssätt, etappmål och aktiviteter som finns kopplat till LUP Miljö ska kunna prioriteras både ekonomiskt och verksamhetsmässigt i förhållande till övriga delar som Hälso- och sjukvårdsnämnden har behov av att prioritera i sin budget och verksamhet.

    Regionala utvecklingsnämnden (RUN) lyfter också vikten av detta och önskar även förtydligande av hur LUP miljö förhåller sig till andra styrdokument. Detta har nu förtydligats genom att referera till regionens styrmodell samt en illustration av  denna i kapitel 2.2.

    Regionala utvecklingsnämnden lyfter även synpunkter på omfattning och struktur, men då omfattningen följer rutin för vad långsiktiga utvecklingsplaner ska innehålla samt ska utgöra underlag för eventuella inprioriteringar i budgetprocessen inom arbetet med respektive regionplan, så är bedömningen att ytterligare begränsningar av innehållet vad gäller mål och aktiviteter inte kan göras utan att syftet med planen reduceras. De definitioner som efterfrågas återfinns sedan tidigare i avsnitt 3.2.7 respektive i Bilaga 2, avsnitt 7.2.



    Vidare efterfrågas nulägesanalys av de övergripande målen. Resultatet av regionens interna miljöarbete redovisas årligen i regionens Miljöbokslut och utöver det framgår status och behov i bilaga 1 så långt status finns att tillgå. Ytterligare en synpunkt är graden av mätbarhet av olika mål. Som också framgår av de beskrivna behoven så saknas i dagsläget uppföljning och tillräckliga data för en del områden varför det är svårt att i LUP miljö konkretisera och göra de övergripande målen mätbara i siffror för närvarande. För att inte redigera bort viktiga insatser för att de inte är mätbara i siffror, så har föreslagen LUP utformats så att mål som är mätbara i siffror är uppsatta som etappmål och övriga under målbild arbetssätt, dock formulerade så att det ska vara uppföljningsbart.

    Regionala utvecklingsnämnden föreslår vidare att målen från länets Energi- och klimatstrategi tas med som delmål. Målet om fossilbränslefritt finns med i LUP:en men konkretiserat för vad som gäller regionens delar i det. Detta har kompletterats med referens. Målet om minskning av klimatpåverkan med 10% per år har inte bedömts möjligt att sätta upp som mål, dels då det inte finns något nuläge för regionens interna verksamheter så det går att konkretisera eller följa upp ett sådant mål och dels då det inte går att bedöma om ett sådant mål är möjligt att uppnå.

    Mål för Kollektivtrafiken har förtydligats i kapitel 2 och förtydligande om mål för energianvändning har gjorts i avsnitt 3.2.4. Regionens interna arbete i förhållande till ekosystemtjänster har förtydligats i kapitel 2 (som även kompletterats med några ytterligare förtydliganden).

    De detaljerade synpunkterna från Regionala utvecklingsnämndens yttrande har hanterats av styrgruppen och förtydliganden respektive kompletteringar har gjorts där det bedömts relevant.

    Bilagor

  • Vid regionstyrelsen 2021-03-24 presenterades en konsekvensanalys av Landstingsbostäders utredning av försäljning av hela eller delar av Landstingsbostäders fastighetsbestånd. Konsekvensanalysen baserades helt på Landstingsbostäders utredning. Av tre utredningsalternativ befanns alternativ 1 och 2 uppfylla både det rekryteringsfrämjande syftet och kravet på affärsmässighet, men i olika grad. Alternativ 2 förordades, då det beräknades ge en större vinst vid försäljning, 80-90 miljoner kronor jämfört med 75-85 miljoner kronor i alternativ 1. I alternativ 2 minskas lägenhetsbeståndet med 75 jämfört med 30 i alternativ 1.

    Anton Nordqvist (MP) yrkade på att ”ärendet återremitteras för att låta personalavdelningen uttala sig om behovet av antal bostäder i beståndet för att klara det rekryteringsfrämjande syftet långsiktigt.”

    Efter kontakt med HR och inhämtning av ett bredare underlag, gjordes en ytterligare analys. HR förutser inget minskat behov av svårrekryterad personal under kommande år, snarare tvärtom. Fler yrkesgrupper börjar bli svåra att rekrytera. Det totala antalet personer i arbetsför ålder beräknas dessutom öka i betydligt långsammare takt det närmaste decenniet än äldre, barn och ungdomar, enligt prognos från SCB. Konkurrensen om arbetskraften nationellt förväntas därför bli ännu hårdare.

    Resultatet av tilläggsanalysen visar att det rekryteringsfrämjande syftet bör få mer tyngd i bedömningen av utredningsförslagen, som framför allt fokuserade på att åstadkomma ekonomiska mervärden. Regionen har mycket höga kostnader för inhyrd personal och möjligheten att öka attraktiviteten för regionen som arbetsgivare genom att kunna erbjuda bostad vid anställning är mycket kostnadseffektiv. En granskning av siffror uppdelade på lägenhetsstorlek, ansökningar och tilldelning av lägenheter visar att Landstingsbostäders utredningsförslag inte tar hänsyn till effekten på lägenhetsmixen. Både alternativ 1 och 2 medför att betydligt större andel av de största lägenheterna försvinner än övriga lägenhetsstorlekar. De största lägenheterna är särskilt viktiga vid rekrytering av färdiga specialistläkare, den mest svårrekryterade gruppen.

    Många av aktiviteterna som föreslås i utredningen är inte beroende av varandra. Utan att låsa sig vid endera av alternativen, bör därför Landstingsbostäder få i uppdrag att plocka ut aktiviteter som höjer det ekonomiska värdet på fastigheterna före försäljning, samtidigt som hänsyn tas till att kvarvarande lägenhetsbestånd ska ha en lägenhetsmix som svarar mot behoven. Landstingsbostäder bör ges möjlighet att bilda dotterbolag inför försäljning, om det beräknas ge ett större ekonomiskt mervärde. Med nuvarande rekryteringsläge bör lägenhetsbeståndet minskas med högst 30-40 lägenheter, vilket ger en minsta nivå om ca 440 lägenheter. Med hänsyn till prognostiserad befolkningsutveckling och andra förändringar i omvärlden, bör dock Landstingbostäder aktivt över tid anpassa lägenhetsbeståndet, vilket i framtiden även kan komma att innebära en utökning av antalet lägenheter.

    Bilagor

  • En översyn har gjorts av bolagsordning och ägardirektiv för Landstingsbostäder i Jämtlands län.

    De ändringar som föreslagits i bolagsordningen handlar dels om språkliga anpassningar dels förändringar när det gäller ändamålet med bolagets verksamhet. I ändamålet framgår att bolaget ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen. Här föreslås att den del som anger att bolaget ska verka i allmännyttigt syfte tas bort utifrån att ändamålet med bolaget i första hand är att vara verktyg för att kunna rekrytera viss personal till regionen. I tidigare utredningar kopplat till bolagsordningen har frågan om att ta bort skrivningen om att bolaget ska verka i allmännyttigt syfte diskuterats. Bedömningen är att det är möjligt utifrån bolagets verksamhet. Bolaget kommer därefter att verka under kommunallagen, vilket innebär att vissa krav i lagen om allmännyttan såsom att driva verksamheten i vinstsyfte inte längre är ett krav. Vidare föreslås att ändamålet ska stå som en punkt medan föremålet, det vill säga hur ändamålet kan uppnås, står i en egen punkt. Detta ingick tidigare som en gemensam del i ändamålet.

    Vidare har förändring gjorts i texten under punkten offentlighet så att det passar utifrån nuvarande lagstiftning.

    De ändringar som föreslagits i ägardirektiven rör dels vissa dubbleringar i skrivningarna under några punkter dels att samtalen mellan bolaget och ägaren inte ska vara i form av informationsmöten utan ske i form av dialoger. Slutligen har ett stycke under punkten avkastningskrav och utdelning tagits bort som rör allmännyttiga bostadsbolag.

    Bilagor

  • Regeringen antog i maj 2018 ett nationellt skogsprogram. I december 2018 påbörjades ett arbete i länet för att ta fram ett regionalt skogsprogram. Länsstyrelsen har varit huvudansvarig för arbetet som skett i samverkan med Skogsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen.

    Det regionala skogsprogrammet består av flera delar; en strategi, en handlingsplan och en kontinuerlig process som beskriver arbetet mellan de berörda intressenterna. Den regionala skogsstrategin togs fram först och bygger på den nationella strategin med fem fokusområden och ger svar på vad man vill uppnå genom att satsa på att utveckla länets största resurs, skogen. Arbetet med skogsstrategin har bedrivits dels i en operativ projektgrupp, dels i en styrgrupp med representanter från Länsstyrelse, Skogsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen samt i ett brett sammansatt programråd med olika intressenter.

    Strategidokumentet remitterades under hösten 2020 till olika intressenter såsom företag, myndigheter, intresseorganisationer och kommuner inför en slutbearbetning. Remissvaren har beaktats i den slutliga versionen av skogsstrategin.

    Utifrån skogsstrategin där det framgår vad som ska göras har ett arbete bedrivits delvis parallellt för att ta fram en handlingsplan som beskriver hur arbetet ska bedrivas. Arbetet med handlingsplanen kommer att pågå löpande framöver.

    Den regionala skogsstrategin kommer att fungera som en underliggande strategi till den regionala utvecklingsstrategin och har en stark koppling till arbetet med strategin för smart specialisering och styrkeområdet Jord, skog och vatten. Arbetet med att koppla samman de olika strategierna och processerna kommer att påbörjas under våren 2021.

    Det regionala skogsprogrammet är ett gemensamt ägt styrdokument mellan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2021-05-18, § 85, och föreslår regionfullmäktige
    Regionalt skogsprogram för Jämtlands län 2020–2030 fastställs.

    Bilagor

  • Vid regionfullmäktiges sammanträde i februari 2019, § 10, fick regionstyrelsen i uppdrag att utreda framtida organisation, finansiering och utveckling av kollektivtrafiken i länet (RS/224/2019), med utgångpunkt att den verksamhet som då fanns inom det helägda bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB på sikt skulle flyttas in i förvaltning. Utifrån regionstyrelsens utredning beslutade regionfullmäktige i november samma år, § 132, verksamheten skulle överföras till förvaltning från 1 juli 2020, och organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Samtidigt beslutades att bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB skulle behållas som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.

    Verksamheten flyttades över till regionala utvecklingsnämndens nybildade verksamhetsområde Kollektivtrafik enligt plan den 1 juli 2020. De avtal som fanns kopplade till bolaget har succesivt flyttats över till Region Jämtland Härjedalen, och idag finns inte längre några avtal kvar som har Länstrafiken i Jämtlands län AB som part. Med anledning av detta föreslås därför att bolaget nu avvecklas.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2021-05-18, § 88, och föreslår regionfullmäktige
    1. Bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB avvecklas genom likvidation.
    2. Eventuella beslut som behöver fattas av Region Jämtland Härjedalen som ägare av bolaget under likvidationsprocessen delegeras till regionstyrelsen.

    Bilagor

  • Gällande uppdragsavtal för Stiftelsen Jamtli 2019–2022 (RUN/458/2017) löper parallellt med Region Jämtland Härjedalens samarbetsavtal med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli, Jamtlis strategiplan och regional kulturplan under perioden 1 januari 2019 till och med den 31 december 2022. Uppdragsavtalet antogs av regionfullmäktige 2018. Inför en översyn av avtalet för perioden 2023–2026 ska nuvarande avtal sägas upp skriftligt innan utgången av 2021, annars förlängs avtalet med ytterligare ett år. Uppdragsavtalet ligger till grund för årsavtal med Jamtli.

    I samråd mellan huvudmännen och Jamtli har behov påtalats om att säga upp gällande avtal med förslag till omarbetningar inför 2023, utifrån regionala och kommunala styrdokument och i koppling till Jamtlis kommande strategiplan. Processen förs i dialog mellan Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun och Jamtli. Därefter kommer dialog att erbjudas övriga två stiftare, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Jamtlis styrelse beslutar under hösten om process för Jamtlis kommande strategiplan. I koppling till kulturplanen kommer dialog att ske med Jamtli om nationella och regionala kulturpolitiska perspektiv utifrån kultursamverkansmodellen, men även om kulturens roll för regional attraktionskraft, inflyttning och hållbar tillväxt i koppling till regionala utvecklingsstrategin. Grundläggande skrivningar gäller alltjämt, där huvudmännen ser Stiftelsen Jamtli som en tillgång och resurs för regionen, där stiftelsen ska sträva efter hållbar utveckling i enlighet med den europeiska utvecklingspolitiken.

    Perspektiv på jämställdhet, barnens situation, miljö och mänskliga rättigheter kommer att lyftas i kommande uppdragsavtal åren 2022–2026.

    Det nya uppdragsavtalet beräknas kunna antas av regionfullmäktige senast i juni 2022.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2021-05-18, § 86, och föreslår regionfullmäktige
    1. Region Jämtland Härjedalen säger upp uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli 2019–2022. Avtalet upphör att gälla den 31 december 2022.
    2. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att i samverkan med övriga stiftare ta fram förslag till nytt uppdragsavtal Jamtli för perioden 2023–2026.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har under lång tid bidragit till att stödja organisationers regionala verksamhet för att de självständigt och med kontinuitet ska kunna utveckla och bedriva sin verksamhet samt stimulera lokalföreningar, medlemmar och medborgare att delta i samhällsutvecklingen. Civilsamhällets roll för genomförande av den regionala utvecklingsstrategin, för ett levande och aktivt föreningsliv i hela länet och för ett breddat deltagande är särskilt viktigt i ett län präglat av glesbygd och låg befolkningstäthet.

    Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 17 december 2019, § 197, att utreda hur bidragsreglerna kan förändras utifrån regionens mål och ambitioner samt presentera förslag om nya principer för bidrag till civilsamhället. Regionala utvecklingsnämndens presidium har utgjort styrgrupp för arbetet och utredningen har genomförts i samverkan med Coompanion Jämtlands län. Ett utkast på de nya reglerna var på remiss mellan 15 december 2020 och 15 mars 2021. Åtta remissvar inkom under remissperioden.

    De nya reglerna ersätter tidigare Regler och villkor för organisationsbidrag (RS/2156/2017). Ändamålet för regionens bidragsgivning är att bidra till den nationella politiken för det civila samhället och följande mål ska vara vägledande för de som får regionalt bidrag: Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling samt Det livslånga lärandet. Regionbidraget är ett grundstöd till regional verksamhet och organisationers möjlighet att finnas. Ett antal aspekter och villkor har tydliggjorts i de nya reglerna, bland annat:

    • Principer för samverkan med civilsamhället har införts
    • Regionala utvecklingsnämnden beslutar om alla årliga verksamhetsbidrag
    • Demokrativillkor har införts
    • Avtal med det regionala idrottsförbundet
    • Det avsätts utvecklingsbidrag för studieförbunden
    • En starkare prioritering avseende ungdomsorganisationer genom en sänkning på minst antal medlemmar till 100
    • En sänkning på minst antal medlemmar för pensionärs-, nykterhets- och funktionsrättsorganisationer till 200
    • Stöd till organisationer inom kultursamverkansmodellen samt övriga verksamheter införs
    • Fördelningsnycklar och bidragskonstruktion införs som bilaga


    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2021-05-18, § 87, och föreslår regionfullmäktige
    Regler och villkor för verksamhetsbidrag fastställs.

    Bilagor

  • Dokumentet Säkerhet för förtroendevalda har reviderats med ändringar gällande följande punkter:
    2.1 Regionfullmäktiges presidium har det övergripande ansvaret inom den politiska organisationen och att löpande samråd sker med partiernas gruppledare.

    4.2 Vid möten som genomförs digitalt, tänk på att inte utelämna sådan information som kan användas för att kartlägga och sedan användas för att utöva påtryckningar eller rikta hot.

    4.6 Säkerhetspolisens skrift personlig säkerhet (finns i Teams)

    6.3 Polisen har uttryckt vikten av att den drabbade själv kontaktar polisen för att en korrekt bedömning av hotet ska kunna göras.

    Vid polisanmälan är det viktigt att det framgår att hotet kan ha politiskt syfte och därmed får en brottsrubricering som är kopplad till personens förtroendeuppdrag.

    8 Utgår (länkar till sidor på Internet som ej finns längre)

    Dokumentet som helhet har remitterats till fullmäktiges ordförande och Polisen Östersund. Revideringen föredrogs för gruppledarna vid gruppledarträffen den 20 maj 2021.

    Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2021-05-25 § 40 och föreslår regionfullmäktige att reviderad riktlinje Säkerhet för förtroendevalda fastställs.

    Bilagor

  • Ett medborgarförslag om förmånscyklar till regionanställda inkom i februari 2020. Förslaget är i korthet att:
    ”Många organisationer har med gott resultat infört förmånscyklar till anställda. Det innebär att de anställda får teckna ett förmånligt cykelhyresavtal med bruttolöneavdrag. Konceptet är kostnadsneutralt vilket innebär att det inte medför några extra kostnader för arbetsgivaren. Införandet har många fördelar: Det gör regionen till en attraktivare arbetsgivare, bidrar till ökad cykling och bättre hälsa bland anställda, minskar klimatutsläppen och minskar tryck på parkeringsplatser. Det kan dessutom inspirera andra organisationer att införa liknande system. Det finns flertalet firmor som hanterar system för förmånscyklar, vilket minimerar administrationen”

    Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-11-04 § 202 och beslutade då att återremittera ärendet tills dess att kommande förmånsöversyn är klar. Inom HR pågår en övergripande förmånsöversyn där man ser över vilket utbud av förmåner som ska erbjudas inom regionen. På grund av arbetsbelastning för HR under pandemin har detta arbete försenats ytterligare. Frågan om förmånscyklar har därför lyfts ur översynen för att kunna besvara medborgarförslaget inom rimlig tid.

    Utvecklingen av Region Jämtland Härjedalens personalförmåner är en viktig del att stärka bilden av regionen som en attraktiv arbetsgivare. Förmånerna ska främst bidra till regionens kompetensförsörjning och förutsättningar att rekrytera och behålla personal med den kompetens verksamheter behöver på kort och lång sikt. Förslaget att införa förmånscykel till regionens medarbetare ska ses som en del i arbetet med regionen som en attraktiv arbetsgivare. Som förslagsställaren påpekar kan förmånen bidra till ökad motion och bättre hälsa bland medarbetarna, minskade klimatutsläpp och minskad belastning på regionens parkeringsplatser. Enligt förslaget skulle medarbetaren ha möjlighet att teckna ett cykelleasingavtal via bruttolöneavdrag. Utredningen visar att det är svårbedömt i vilken utsträckning det är förmånligt att erbjuda förmånscykel till regionens medarbetare. Medarbetaren beskattas baserat på grundlönen reducerad med bruttolöneavdraget och adderat förmånsvärde. Exakt hur stor skillnaden blir för den enskilde medarbetaren är svårt att förutse då flera faktorer får påverkan gällande total beskattning för ett helt inkomstår.

    Ett ytterligare utredningarbete behöver genomföras innan ett beslut i frågan kan rekommenderas. Förslag till beslut är att ett upphandlingsarbete inleds under vilket det fortsatta utredningsarbetet bedrivs. Erbjudandet om förmånscykel tas in som en del av regionens övriga förmånsutbud under förutsättning att det i upphandlingsarbetet visar sig vara förmånligt för medarbetarna.

    Bilagor

  • Medborgarförslag: ”Att alla barn upp till 18 år ska få subventionerade glutenfria varor på recept”. Motivering:” Att Region JH ska följa FNs Barnkonvention och ge alla barn (- 18 år) samma möjlighet som andra barn får i flera olika regioner i Sverige. Att det inte ska vara otur att bo i Region Jämtland Härjedalen”.

    Region Jämtland Härjedalen tog bort subvention för glutenfria livsmedel (till barn mellan 16 år upp till 18-årsdagen med konstaterad glutenintolerans/celiaki) år 2008 efter beslut i Norrlandstingens Regionförbund (NRF) som rekommenderade detta till dåvarande landsting. Argumenten då var:
    - att glutenfria produkter dessförinnan inte fanns på öppna marknaden (endast på apotek) men att det hade förändrats fram till år 2008 så att dessa ingick i sortiment på vanlig mataffär.

    - att det blir orättvist mot alla andra olika födoämnesintoleranta som också mår bra av särskild kost utan att subvention ges.

    Grunden är att:
    Barnkonventionen gäller alla barn under 18 år.
    Läkemedelsförmånens §20 gäller speciallivsmedel till barn under 16 år, dvs att detta ska tillhandahållas på recept.

    Enligt Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner, utfärdad 2002-04-11, står under rubriken Särskilda bestämmelser om vissa varor, paragraf 20: ”Om regeringen föreskriver det, har den som är under 16 år rätt till reducering av sina kostnader för inköp av sådana livsmedel för särskilda näringsändamål som förskrivits av läkare med det belopp som vid varje inköpstillfälle överstiger 120 kronor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer villkor för reduceringen av kostnaderna för sådana livsmedel.”

    I en äldre omvärldsbevakning från 2014 visas att 13 av Sveriges 21 regioner inte ger subvention för glutenfria produkter till barn mellan 16- 18 år. Vid en uppföljning av denna omvärldsbevakning 2021 har fler regioner tankar på att avskaffa detta bidrag. På frågan varför de har tagit bort subventionen hänvisar ett flertal till samma argument som NRF hade som grund till beslutet 2008.

    16-årsgränsen som Läkemedelsverket satt upp som övre åldersgräns för läkemedelsförmånen stämmer inte med Barnkonventionen. Barnkonventionen ger barn med särskilda behov ökat skydd mot diskriminering och att man utifrån detta kan ställa följande frågor:

    • Påverkas barnets rätt till liv och utveckling? (artikel 6)
    • Finns det risk för diskriminering av barn vars föräldrar har en begränsad ekonomi? (artikel 2)


    Dessutom finns viktiga medicinska aspekter. Se yttrande från Norra sjukvårdsregionens representant i NPO, nationellt programområde, Barn och ungdomars hälsa tillika Regionöverläkare i Region Jämtland Härjedalen. Se bilaga.

    I Jämtlands län finns ca 25 medborgare med konstaterad glutenintolerans /Celiaki mellan 16- 18 år. Ett bidrag på 3000 kr/år skulle kosta Regionen 75000 kr per år. Frågan är dock övergripande nationellt och bör i grunden styras av nationella regelverk. Dock konstateras att det finns uppenbara otydligheter i nuläget inte minst i relation till barnkonventionen.

    Region Jämtland Härjedalen har fram till nu gått på den NRFs rekommendation från 2008 som även majoriteten av andra regioner infört gällande borttagande av subvention för glutenfria varor. Dock har barnkonventionen blivit lag och den aktuella frågan behöver utredas.

    På grund av otydligheten avseende paragraf 20 (lag 2002:160) i relation till Barnkonventionen, föreslås att medborgarförslaget avslås under utredningstiden hos våra myndigheter.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-04-21 § 40 och föreslår regionfullmäktige
    1. Medborgarförslaget avslås
    2. Regionfullmäktige ger i uppdrag till nämnden att lyfta frågan vidare till Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Socialdepartementet.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har i mars fått in ett medborgarförslag som lyfter den regionala skogsstrategin (regionalt skogsprogram) som är under framtagande och förväntas beslutas under våren 2021. Förslagsställaren anser att det finns betydande kvalitetsbrister i det framtagna styrdokumentet och att dokumentet inte heller harmoniserar med övriga antagna styrdokument i Jämtlands län. Därför anser förslagsställaren att den regionala skogsstrategin bör återremitteras, och om inte det sker kräver förslagsställaren en politisk förklaring till varför detta styrdokument inte harmoniserar med övriga styrdokument för Jämtland län.

    I det nationella skogsprogrammet finns visionen ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Det övergripande målet är ”Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta ska vara en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen, inom ramen för att de nationella miljömålen uppnås.” I den regionala skogsstrategin har det formulerats mål som harmoniserar med de nationella målen och som beaktar både miljö- och produktionsfrågor.

    I medborgarförslaget tar förslagsställaren fasta på att de nationella miljömålen inte är uppfyllda, vilket enligt Naturvårdsverket är en korrekt bedömning. Därför måste arbetet fortsätta mot 2030 och kopplas ihop med målen uppsatta inom ramen för Agenda 2030. Det andra likvärdiga övergripande målet handlar om ökad produktion av biomassa jämfört med i dag. Även för att uppnå detta mål kommer det att kräva nya och förstärkta insatser, exempelvis en förändrad viltförvaltning och effektivare skogsskötselåtgärder.

    I det regionala skogsprogrammet för Jämtlands län har utgångspunkten varit de två likställda nationella målen och att skogsbruket i länet ska vara långsiktigt hållbart i alla tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska, samt att insatser skall ske i alla dimensionerna parallellt. Både det nationella skogsprogrammet och det regionala består, förutom själva strategidokumentet, av handlingsplaner och framförallt en ökad dialog mellan parterna. I Jämtland Härjedalen sker detta bland annat genom ett programråd. Deltagarna i programrådet har under 2021 haft möjlighet att inkomma med synpunkter på strategidokumentet i flera omgångar innan förslaget färdigställdes och hanterades i den politiska processen.

    Regionala skogsstrategin för Jämtlands län är även kopplad till länets regionala utvecklingsstrategi ”Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” samt det långsiktiga målet för den regionala tillväxtpolitiken "Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet". Där är de underliggande politiska prioriteringarna för det regionala utvecklingsarbetet att skapa förutsättningar för utveckling i hela vårt län, att arbeta med hållbar utveckling genom att synliggöra och adressera målkonflikter i det regionala utvecklingsarbetet. Utöver det ska regionalt utvecklingsarbete bedrivas genom Smart specialisering som metod och arbetssätt, där ”Jord, skog och vatten” är ett av de fyra utpekade styrkeområdena för länet. Handlingsplanen till den regionala skogsstrategin kopplas samman med styrkeområdet och blir ett av verktygen för att arbeta med den hållbara regionala utvecklingen inom det styrkeområdet.

    Frågeställaren har relevanta frågor kring målbilden i Regionala utvecklingsstrategin. Dessa formuleringar är en del av målbilden för 2050 och bildar drivkrafter som kräver en grön omställning av samhället och alla dess aktörer. Inom Smart specialisering är en viktig del att arbeta med industriell omvandling, där drivkrafter för grön omställning är centrala. Det krävs att aktörer arbetar tillsammans för att hitta vägar i denna transformation som måste ske, i detta arbete är både miljömål och energi- och klimatstrategins mål en del av arbetet. Dock är det viktigt i arbetet att lyfta målkonflikter och våga lyfta odelbarheten i hållbarhetens olika aspekter. Där balansen mellan dessa är viktig, precis som Agenda 2030 lyfter kring sina globala mål och odelbarheten kring dem. Därför är det viktigt att vi tillsammans i länet vågar mötas i målkonflikter och ta vara på innovationskapaciteten i det och använda kraften till att hitta nya affärsmodeller, lösningar och arbetssätt som bäddar för en hållbar regional utveckling, där social sammanhållning, grön omställning och konkurrenskraft kan mötas.

    Sammanfattningsvis så anses att frågeställarens inspel är viktiga och relevanta, och lyfter perspektiv som är en del av arbetet med den regionala skogsstrategin samt dess tillhörande handlingsplan. Det motiverar dock ingen återremiss av det förslag till regionalt skogsprogram som Region Jämtland Härjedalen nu ska ta ställning till.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2021-05-18, § 84, och föreslår regionfullmäktige
    Medborgarförslaget avslås.

    Bilagor

  • Jenny Sellsve (S) har den 12 februari inkommit med en motion till regionfullmäktige om att regionen inte ska sluta avtal som tillåter försäkringspatienter att gå före i vårdkön.

    Motionären yrkar:
    att Region Jämtland Härjedalen vid revideringar av och konstruktion av kommande vårdval (LOV) som finansieras med skattemedel skriver in förpliktigande att verksamheten inte får ge förtur åt patienter som tas emot från privata sjukvårdsförsäkringar.

    att Region Jämtland Härjedalen vid eventuella upphandlingar av vårdverksamheter enligt LOU skriver in i avtalen ett förpliktigande att verksamheten inte får ge förtur till patienter som tas emot från privata sjukvårdsförsäkringar.

    I förfrågningsunderlaget 2021 för hälsovalet inom Region Jämtland Härjedalen finns följande skrivning, angående annan verksamhet som vårdgivaren eventuellt bedriver.

    6.9 Annan verksamhet
    Annan verksamhet som vårdgivaren bedriver ska hållas åtskild från den verksamhet som regleras i förfrågningsunderlaget. Vårdgivaren ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget vårdgivaren har mot regionen.

    En särskild utredare har den 20 augusti 2020 fått i uppdrag av regeringen att beskriva privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2021. Utredaren ska föreslå åtgärder som säkerställer att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan sådan försäkring och på så vis säkerställa att alla patienter får vård på lika villkor i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår också att lämna ett författningsförslag som begränsar regionernas möjlighet att sluta avtal som innebär att personer med privat sjukvårdsförsäkring genom en sådan försäkring ges vård inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

    Utredaren ska:

    • Beskriva de undanträngningseffekter eller risker för sådana effekter som privata sjukvårdsförsäkringar har lett till inom hälso- och sjukvården,
    • föreslå författningsförslag, eller andra åtgärder som utredaren finner motiverade, som i möjligaste mån säkerställer att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan sådana försäkringar, och
    • lämna ett författningsförslag som innebär begränsningar av hur hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs enligt avtal med regionen får finansieras.


    Region Jämtland Härjedalen ställer redan idag krav på de vårdgivare som deltar i hälsovalet, att de ska hålla eventuell annan verksamhet åtskild från den verksamhet som regleras i förfrågningsunderlaget. När den särskilda utredaren är klar med sin utredning och förslagen då eventuellt leder till någon ny lagstiftning kan frågan eventuellt behöva utredas på nytt. Därför finns det, som det ser ut idag, inte någon anledning att besluta om några nya krav.

    Bilagor

  • Elin Hoffner (V) har den 2021-03-28 inkommit med en motion till hälso-sjukvårdsnämnden med yrkande att Region Jämtland Härjedalen utreder möjligheter för att tillsammans med länets kommuner hitta lösningar för de hinder som finns idag för hjälp, stöd och behandling utifrån att den som missbrukar är under 18 år.

    Utvecklingsområdet har lyfts tidigare och senast under 2020 gjordes en ansökan om medel från samverkansmedel Uppdrag psykisk hälsa medel för genomförande av projekt/aktiviteter som syftar till stärkt samverkan gällande integrerad mottagning BUP, Barn- och Ungdomspsykiatrin - Socialtjänsten Östersunds kommun. Ansökan avsåg tillskapande av en ny verksamhet av typen ”MiniMaria” ett ettårigt projekt till en budget av 4 345 000 kr.

    I projektbeskrivningen påtalas att socialtjänsten i Östersund och Regionens Barn -och ungdomspsykiatri på varsitt håll mött ungdomar som befinner sig i en riskzon att utveckla ett missbruk och/eller ett beroende och som samtidigt har någon form av psykisk ohälsa eller funktionshinder/diagnos.

    Om medel tilldelats avsåg man att starta en integrerad mottagnings -och behandlingsenhet i likhet med de MiniMaria-mottagningar som finns i landet. En integrerad öppen och lätt tillgänglig behandlings -och stödinsats med dubbla kompetenser från både socialtjänsten och regionen under samma tak.

    Syftet var att möta dessa ungdomar och deras föräldrar i en mer samordnad och för deras behov mer anpassad form. I stället för att hänvisa till annan organisation och dennes kompetenser avsågs samordna och samlokalisera insatser och på så sätt minska riskerna för att målgruppen ska hamna mellan stolarna med ett etablerat missbruk och en allvarlig psykisk ohälsa som följd.



    En integrerad behandling bedömdes enligt ansökan som kostnadseffektiv då parallella verksamheter inte behöver byggas upp i respektive verksamhet, men även utifrån en tillräcklig mängd brukare för tilltänkt bemanning. Med större upptagningsområde, som föreslås av motionären, länsövergripande finns än större underlag för att garantera och trygga bemanning och kompetenser.

    Integrerad mottagnings- och behandlingsenhet kan ge de förutsättningar som behövs för att nå så många ungdomar och deras föräldrar så tidigt som möjligt. Dessa tankar går i linje med de förslag som finns i den nya socialtjänstlagen där utredarna hänvisar till de liknande verksamheter som redan finns runtomkring i landet och som går under benämningen MiniMaria.

    Projektansökan avslogs hösten 2020 med motiveringen:
    ”Vid en samlad bedömning av inkomna ansökningar har referensgruppen beslutat att projektet ej ska beviljas medel inom ramen för denna utlysning. Utifrån att projektet är av så pass stor omfattning och avser etablering av en ny verksamhet bedömer referensgruppen att ytterligare förankringsarbete behöver göras på flera nivåer inom regionen (politisk förankring?) och med övriga kommuner som är en del av regionens upptagningsområde. Referensgruppen anser att projektidén är mycket god och att parterna fortsatt bör arbeta för att den ska bli verklighet. Särskilt positivt är att målgruppen är unga personer med behov av insatser från både kommun och region avseende sin missbruks- och beroendeproblematik, en särskilt utsatt grupp till vilken insatserna behöver utvecklas och förbättras.”

    Ett positivt exempel på samverkan för barns bästa är inrättandet av Barnahus med SVOM som politisk ledningsgrupp, tjänstemannaledd styrgrupp och arbetsgrupp med utsedda verksamhetsrepresentanter. Ett tydligt avtal som beskriver såväl verksamhetens syfte, mål, målgrupp, upptagningsområde, ledning och styrning, parternas gemensamma och separata åtaganden, samordning, ekonomi och kostnadsfördelning, dokumentation och uppföljning, informationsutbyte och sekretess samt avtalets formaliteter.

    Ett liknande upplägg för utvecklingen av MiniMaria i Jämtlands Län föreslås fortsatt utredas.

    Region Jämtland Härjedalen ser positivt på att ett samarbete med kommunerna och frågan föreslås lyftas i samverkansarena SVOM samt Barnarenan med förslag att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda möjligheterna för tillskapande av en integrerad missbruksverksamhet för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner en mottagnings– och behandlingsenhet för unga under 18 år.

    Arbetsgruppens utredning och förslag till beslut kan förslagsvis följa modell som för inrättandet av Barnahus för styrning, ledning, respektive aktörs åtaganden samt långsiktig finansiering.

    De regionala samordnarna Psykisk hälsa föreslår att SVOM avsätter stimulansmedel inom område psykisk hälsa för utredningsarbetet och eventuella uppstartskostnader.

    Referenser:
    Projektansökan MiniMaria RUN/456:17/2020
    Beslut Avslag MiniMaria RUN/456:21/2020
    Avtal Barnahus HSN/979/2019

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-05-19 § 54 och föreslår regionfullmäktige
    1. Att motionen bifalls
    2. Att frågan lyfts till SVOM och Barnarenan i enlighet med innehållet i detta svar på motionen.

    Bilagor

  • Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om att utreda nyttan av en mobil hörselvård i region Jämtland Härjedalen.

    Elin Hoffner yrkar att nyttan av mobil hörselvård likt den mammografibuss som regionen redan har utreds. Utredningen ska enligt yrkandet även titta på möjlighet till ökad tillgänglighet för patienten, om verksamheten kan samordnas med habiliteringsinsatser och med vilka hälsoekonomiska konsekvenser en mobil hörselvård skulle kunna komplettera den befintliga verksamheten med.

    Motionen lyfter en intressant och relevant fråga. Det är idag, precis som motionären påpekar, långa köer till hörselvården i regionen. Väntelistan omfattar för närvarande 1600 patienter. Av dessa 1600 personer på väntelistan är 775 boende i Östersunds kommun och har därmed inte så långt att åka till hörselvården. I en radie av fem mil från Östersund bor 960 personer, 60 procent, av de väntande patienterna till hörselvården.

    Det finns flera faktorer som behöver beaktas vid ett eventuellt införande av mobil hörselvård.

    En faktor är att införandet av mobil hörselvård skulle innebära behov av inköp av buss och mätutrustning för hörselundersökningar. Idag finns investeringsäskanden för att uppgradera och utöka befintlig utrustning på hörselvården i Östersund. En ny hörcentral planeras byggas upp i hus 9 på sjukhuset samlokaliserad med pedagogiska hörselvården. Där ingår att skapa bättre förutsättningar att möta patientbehov och förbättrad tillgänglighet med anpassade lokaler och tillhörande utrustningar för en stor patientgrupp. I ett nästa steg skulle investeringar för mobil hörselvård kunna komma ifråga att utredas och äskas.

    En annan faktor är att så länge kön till hörcentralen är lång behöver patienter kallas in utifrån inkommen remiss. En mobil enhet är tänkt att åka ut till ett geografiskt område och genomföra många besök samtidigt. En mobil enhet skulle därmed i dagsläget riskera att ”ta hand om” patienter i fel prioriteringsordning utifrån tidpunkt för inkommen remiss. Effekten skulle då kunna bli att patienter går före i väntelistan och riskerar att förlänga väntetiden för enskilda patienter.

    En tredje faktor är att en framtida utredning av mobil hörselvård skulle behöva se över hur tekniska lösningar för hörselundersökning fungerar i mobila enheter samt att fysisk tillgänglighet till exempelvis en buss blir möjlig för alla medborgare oavsett funktionshinder. Även restider och möjlighet att resa kollektivt till hörselvården bör tas i beaktande.

    I dagsläget med långa väntetider till hörcentralen är lösningen med mobil hörselvård inte aktuell att införa utifrån de skäl som anges ovan. Frågan om mobil hörselvård är emellertid intressant att på sikt utreda vidare utifrån ett tillgänglighetsperspektiv för patienterna. En sådan utredning bör i så fall inkludera att se över andra möjligheter till samordning av insatser för att öka tillgängligheten till hörselvården i Region Jämtland Härjedalen.

    I motionen anges inte vilken typ av hörselvårdsbesök som avses, om det är exempelvis nybesök eller servicebesök. Vad gäller servicebesök finns det idag möjligheter till fjärrjustering av hörapparater via digitala möten som skulle kunna underlätta tillgängligheten. Arbetet med att utveckla fjärrjustering via digitala möten finns med i hörcentralens utvecklingsplaner. En svårighet i arbetet att utveckla fjärrjustering är att hantera GDPR-lagstiftning.

    En ökad samverkan mellan regionen och de kommunala hörselombuden skulle även det kunna leda till ökad tillgänglighet för patienterna med servicebehov. En ökad samverkan kräver ett förtydligande av avtalet mellan kommuner och region om vad som ska ingå i serviceutbudet från de kommunala hörselombuden.

    När det gäller hörapparatsutprovning, där ett nybesök och återbesök ingår, är en möjlighet att se över om det går att bygga in hörselmätningsrum i hälsocentraler belägna mer än fem mil utanför Östersund. Detta skulle kräva en djupare utredning mellan primärvård och hörselvård för att klarlägga förutsättningar och resursbehov. Högst prioritering är dock att fullfölja nu liggande utvecklingsplaner med bland annat uppbyggnad av en större och bättre anpassad hörcentral, varför motionen bör avslås.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-05-19 § 53 och föreslår regionfullmäktige
    1. Motionen avslås.
    2. Motionens andemening tas med i arbetet God och nära vård.

    Bilagor

  • Ann-Marie Johansson (S) har lämnat en motion om att stoppa ersättningen till nätläkare med hänvisning till kraftigt stigande kostnader som tar resurser avsedda för vård i Jämtlands län. Ann-Marie Johansson (S) föreslår regionfullmäktige att besluta att Region Jämtland Härjedalen uttalar en intention att från och med 2022 inte längre betala någon ersättning för digitala utomlänsbesök.

    Möjligheten att sluta ersätta digitala utomlänsbesök har nyligen utretts av Västra Götalandsregionen. Utredningen presenterades för Vårdvalsberedningen 2021-05-06. I den arbetsgrupp som gjorde utredningen ingick även jurister. Arbetsgruppen kom fram till att det inte är juridiskt möjligt att sluta ersätta digitala utomlänsbesök, och förordade att Västra Götalandsregionen borde ”arbeta för att en lagändring sker som begränsar och reglerar möjligheten till digitala utomlänsbesök i primärvården.”

    Även på Sveriges Kommuner och regioner pågår ett regiongemensamt arbete för att hitta ett bättre ersättningssystem, och förhoppningen är att man ska kunna finna alternativa, mer långsiktigt hållbara lösningar som kan presenteras under året.

    Regionen bör invänta resultatet av SKRs arbete innan vidare åtgärder tas.

    Bilagor

    • Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.