• För att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och med samtliga ledamöter på distans.

    Bilagor

  •   2

    Val av justerare och tid för justering

  • Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

    • Lägesbild corona
    • Vaccinationer
    • Fördjupad redovisning av bemanning, vakanser och avvikelser mot budget inom områdena för regionstyrelsens arbetsmiljöansvar
    • Samverkan MIUN
    • Lägesbild Miljöekonomisk analys av föreslagna åtgärder i LUP Miljö (RS/580/2021)
    • Lägesbild Uppdrag om utökad säkerhet (RS/421/2021)
    • Chefsrekryteringar
  • En månadsrapport för november 2021 har upprättats. Rapporten visar följande: Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med november 2021 uppgick till 322 miljoner kronor, vilket var 250 miljoner kronor bättre än budget och 13 miljoner kronor bättre än föregående år.

    Nettokostnadsutvecklingen fram till och med november var 6,1 procent, 241 miljoner kronor högre än föregående år. Den kraftiga ökningen beror delvis på att ersättningar för provtagning och merkostnader för covid kom först i november och december föregående år, vilket då innebar en negativ kostnadsutveckling de sista två månaderna. I år har i stället ersättningarna kommit löpande under året.

    Verksamhetens intäkter var 267 miljoner kronor högre än föregående år, främst på grund av högre riktade statsbidrag med 117 miljoner kronor samt intäkter från område Kollektivtrafik med cirka 144 miljoner kronor som inte var med föregående år. Patientavgifter var ungefär 15 miljoner kronor högre än föregående år medan försäljning hälso- och sjukvård och övriga intäkter var cirka 10 miljoner kronor lägre.

    Bruttokostnaderna har ökat med 511 miljoner kronor, motsvarande 10,5 procent. Justeras bruttokostnaden för område Kollektivtrafik med 152 miljoner kronor som inte fanns med första halvåret, var bruttokostnadsutvecklingen i stället 7,4 procent. Efter april månad påverkades resultatet med en justering med cirka 110 miljoner kronor efter nytt livslängdsantagande vid beräkning av pensionsskulden. Detta samt förändrad pensionsprognos innebär att pensionskostnaderna har ökat med 109 miljoner kronor, motsvarande 39 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 127 miljoner kronor jämfört med föregående år, 5 procent.

    Kostnader för läkemedel var 5 miljoner kronor lägre än föregående år. Kostnad för sjukvårdsmaterial har ökat med 20 miljoner kronor. Kostnader för köp av verksamhet har under året varit högre jämfört med föregående år avseende område Kollektivtrafik med 208 miljoner kronor, som inte fanns med föregående år. Kostnader för lämnade bidrag var 106 miljoner kronor lägre, där fjolåret innefattade bidrag till Länstrafiken med ungefär motsvarande summa.

    Likviditeten har under året förbättrats med 133 miljoner kronor till och med november. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 328 miljoner kronor under perioden. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 70 miljoner kronor under perioden. Totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 290 miljoner kronor.

    Helårsprognosen är oförändrad sen föregående månad och beräknas uppgå till 260 miljoner kronor.

  • Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 § kommunallagen (2017:725). I paragrafens första stycke föreskrivs att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) eller enligt annan lag eller författning. Av andra stycket framgår att styrelsen också ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. I 6 kap. 9 § KL föreskrivs vidare att styrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § samma lag ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det kommunala ändamålet, såsom fastställt i Regionfullmäktige och därefter i bolagsordning, och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

    Regionstyrelsen antog den 24 mars 2021 (§ 40) reviderade regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2021). I reglerna finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Ytterligare anvisningar om uppgifter och ansvar finns i Tillämpningsanvisningar för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund samt regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/451/2019).

    Löpande uppföljning sker främst genom anmälda handlingar och föredragningar av rapporter.

    Den nyordningen som gäller enligt de reviderade reglerna innebär att

    • En ansvarig tjänsteperson är utsedd för regionens samtliga verksamheter (nämnder, bolag och stiftelser m.fl.). Ansvarig tjänsteperson ska noga följa berörd verksamhet och ”flagga upp” till styrelsen om utvecklingen kan föranleda att åtgärder behöver vidtas,
    • Ansvarig tjänsteperson ska en gång per år sammanställa och analysera information till en uppföljnings-PM enligt standardiserad mall,
    • Stratsys används för uppföljningen,
    • Verksamheter som utöver ovan av olika skäl bör lyftas fram särskilt redovisas på styrelsesammanträde en gång per år (maj/juni) av Sekretariatet. Detta för att kunna få med information från såväl årsbokslut som kvartals- eller tertialrapporter,
    • Urval av verksamheter görs i dialog med Presidiet och Ekonomi,
    • Årlig plan för fördjupad uppsiktsplikt utgår. Utifrån behov/situation lyfts i stället vissa verksamheter fram särskilt vid föredragning.


    Den första rapporten för styrelsens uppsiktsplikt i enlighet med de reviderade reglerna lämnades i maj 2021 (§ 100). En uppföljning av den reviderade ordningen behöver genomföras och en dialog hållas kring vad som har fungerat bra och ev. behöver förändras till kommande år.

    Förslag till förändringar har framförts inom tjänstemannaorganisationen, som innebär att kommunala/regionala koncernföretag enligt lagen om kommunal redovisning inte tas med i redovisningen av uppsiktsplikten om innehavet för Region Jämtland Härjedalen är ”oväsentligt” i konsolideringen, dvs. understiger 20 procent. En sådan hantering bedöms dock inte som förenlig med reglerna för styrelsens uppsiktplikt i kommunallagen. Vidare är de frågor som hanteras inom t.ex. Inera och Kommuninvest av stor betydelse för regionens utveckling utifrån rådande situation: Digitalisering och ekonomin tillhör några av våra största utmaningar. Regionstyrelsen bör därför ha intresse av att följa upp dessa koncerner inom ramen för uppsiktsplikten.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har sedan 2006 publicerat diarieförda ärenden och handlingar i ett webbdiarium. Handlingar som omfattas av sekretess enligt OSL 5 kap 1 § och känsliga personuppgifter har inte publicerats. Genom publicering i ett webbdiarium har medborgare, media och medarbetare på ett enkelt sätt fått insyn i Region Jämtland Härjedalens verksamhet och kunnat ta del av handlingar och dokument från organisationen. Dokumentlänkar från webbdiariet används också för att publicera beslutade styrdokument i regionens ledningssystem.

    Den alltmer utbredda digitaliseringen ställer nya, högra krav på informationssäkerhet. Det allmänna intresset att söka fram och sammanställa registrerade uppgifter om enskilda personer har ökat och samtidigt blivit enklare. Information som hanteras i IT-system behöver därför skyddas genom både administrativa och tekniska åtgärder. I maj 2018 blev dataskyddsförordningen (GDPR) svensk lag vilket bland annat innebär hårdare krav på hantering av personuppgifter. Rutiner och processer måste säkerställa säker hantering av register samt krav på ansvarig ledningsnivå.

    Region Jämtland Härjedalen har det senaste året hanterat några avvikelser vad gäller publicering av handlingar i webbdiariet. Det har då handlat om att känsliga personuppgifter publicerats av misstag och som sedan anmälts av innehavaren av uppgifterna. Samtliga incidenter har anmälts till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och åtgärder har vidtagits. IMY har möjlighet att besluta om sanktionsavgifter för överträdelser och kan innebära viten på upp till högst 10 mkr.

    Det finns inga krav på att offentliga handlingar ska publiceras i ett webbdiarium för att uppfylla offentlighetsprincipen. Allmänna handlingar kan alltid begäras ut via regionens diarium.

    Dataskyddsombudet har tillsammans med jurist, förvaltningsledare, registratorer, systemförvaltare och enhetschef för sekretariatet bedömt att riskerna med att automatiskt publicera diarieförda ärenden, handlingar och dokument i regionens webbdiarium är för stora och därför har en översyn av befintliga rutiner gjorts. Samtidigt har vissa tekniska anpassningar i systemet föreslagits för att möjliggöra en annan hantering av de diarieförda handlingar som ska publiceras fortsättningsvis. Enligt förslaget kommer alla dokumentfiler att avpubliceras med undantag för gällande styrande dokument och protokollsutdrag. Ärenden och handlingar med endast rubrik och datum kommer att publiceras automatiskt. Förändringen kommer att ske i början av februari 2022.

    En rutin har tagits fram för fortsatt manuell publicering av dokumentfiler i de fall det bedöms nödvändigt eller lämpligt. Rutinen ska säkerställa att inga känsliga eller extra skyddsvärda personuppgifter publiceras av misstag.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar, företag eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län. Regionstyrelsen beslutar om pristagare efter beredning av Folkhälso-Z.

    Enligt beslut i Politiska rådet för folkhälsa i mars 2020 föreslås att Rådet bör hantera ansökningar och utse pristagare, varpå stadgarna bör revideras. Utifrån beslut i regionfullmäktige i februari 2017 är revideringen delegerad till regionstyrelsen.

    Revidering av stadgarna föreslås enligt nedan:
    §2, tillägg att pristagare måste utöva sina insatser i samstämmighet med gällande svensk lagstiftning

    §3, korrigering till att Regionstyrelsen beslutar om pristagare efter beredning av Politiskt råd för folkhälsa samt folkhälsonätverket Folkhälso- Z:s presidium

    §4 förtydligande att ansökan ska avse insatser som utförts under föregående kalenderår.

    Bilagor

  • Utifrån ett initiativärende från Tom Silverklo (C) om att det ska vara lätt att vara chef föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden att regionstyrelsen ska ge regiondirektören i uppdrag att granska nuvarande regelverk och rutiner för regionens chefer, med start i HR och ekonomifrågor. Det för att se om dessa är lättillgängliga, lättförståeliga eller eventuellt motsägelsefulla/svårtolkade. Där otydligheter påträffas ska dessa åtgärdas för att skapa enklare, möjligen färre rutiner som är lätta att hitta och tolka. Översynen ska ske i samverkan med verksamhetens samtliga chefsled.

    I initiativärendet framhålls att det under den senaste månaden har uppmärksammats på olika sätt, både internt och i media att det kan vara komplicerat att ha koll på och följa regionens alla olika rutiner för att utöva ett gott och nära ledarskap.

    Bilagor

  • Regionfullmäktiges presidium har ett övergripande ansvar för demokrati, jämställdhet, jämlikhet och integration.

    Regionfullmäktige beslutade den 17 juni 2020, § 42, att anta Deklaration för en stark demokrati. Deklarationen är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del av kommitténs arbete med att etablera den nationella samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. Deklarationen för en stark demokrati syftar till att ena de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra fler att ta tydlig ställning och arbeta för att stärka demokratin. De aktörer som har signerat deklarationen har åtagit sig att under åren 2020–2021 bidra till de åtaganden som anges i deklarationen. Region Jämtland Härjedalen vill, liksom andra aktörer, bidra till att demokratin står sig stark även i framtiden genom att
    - Verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet,
    - Arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin, och
    - Bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

    Som en del i arbetet för stärkt demokrati har Region Jämtland Härjedalen ställt sig bakom ett antal åtaganden. Ett av dessa åtaganden innebär att ta fram ett inriktningsdokument för inflytande och demokrati. Ett förslag till inriktningsdokument för inflytande och demokrati har tagits fram – Demokratistrategin. Strategin visar på olika sätt som Region Jämtland Härjedalen avser att arbeta med inflytandefrågor. Demokratistrategin antogs av styrelsen den 30 november och fastställdes av regionfullmäktige den 1 december 2021.

    Till Demokratistrategin har ett förslag till handlingsplan för stärkt demokrati 2022 tagits fram. I bilagan till handlingsplanen redovisas även en förteckning över genomförda åtgärder för stärkt demokrati 2020-2021.

    Bilagor

  • Ineras tjänst för publicering av loggutdrag och Region Jämtland Härjedalens hantering av loggutdrag är idag inte förenlig med gällande lagstiftning.

    Regionstyrelsen har tidigare fattat ett beslut om anslutning till Ineras tjänst, dnr RS/865/2017 Journal på nätet. Det tidigare beslutet omfattar både publicering av journaler och loggutdrag. Beslutet är dock fattat utifrån ett ramverk som vid tiden för beslutet var inaktuellt. För att Region Jämtland Härjedalen ska följa vad Inera faktiskt föreskriver, dnr RS/1767/2016 Ramverk för invånares åtkomst till journal, behöver ett nytt beslut om ramverk för invånares åtkomst till journal fattas.

    Eftersom hälso- och sjukvårdsfrågor, sedan år 2019, har överförts från regionstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden, är det nya beslutet om ramverk för invånares åtkomst till journalen inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde.

    För att det inte ska uppstå en situation, där Region Jämtland Härjedalen har två olika styrande dokument som rör journal via nätet, är det nödvändigt att regionstyrelsen fattar ett beslut om upphävande av det tidigare regelverket (dnr RS/865/2017 Journal på nätet). För att det inte ska saknas regler under en övergångsperiod föreslås regionstyrelsens tidigare beslutade regelverk gälla fram till hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om ett nytt ramverk för journal på nätet.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-12-15 § 116 och föreslår regionstyrelsen
    1. Regionstyrelsen upphäver sitt tidigare beslut om regelverk för åtkomst till journalen (dnr RS/865/2017)
    2.Upphävandet ska ske i anslutning till att hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om ett ramverk för åtkomst till journalen.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen beslutade den 25 augusti 2020 § 127 att till följd av pandemin bevilja vårdgivare, enligt lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och lagen om ersättning för fysioterapi (LOF), möjlighet till ersättning för digitala vårdkontakter under perioden 1 september till 31 december 2020. Vid sammanträdet den 8 december 2020 förlängde Regionstyrelsen beslutet till att gälla även för perioden 1 januari till 31 maj 2021 och därefter beslut i 27 april 2021 om ytterligare en förlängning från 1 juni till 31 december 2021.

    Med anledning av den fortsatt pågående pandemin föreslås en förlängning av tidigare fattat beslut, vilket innebär att man fortsätter enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdåtgärder. SKR rekommenderar en ersättning om 500 kr för läkare och 275 kr för fysioterapeut. Reducerat arvode rekommenderas utgå med 50% när sammanlagt arvode enligt förordningarna uppnåtts.

    Kostnaderna belastar Beställarenheten.

  • Region Jämtland Härjedalen har ett stort beroende av vatten. Idag saknar regionen en lösning för försörjning med reservvatten. En förstudie är genomförd där första steget för regionen är att i närtid skaffa sig en robustare lösning för nödvatten än den som finns idag.

    2016 gav regionstyrelsen uppdrag till regiondirektören att skyndsamt utreda förutsättningarna för att säkerställa reservvattenförsörjningen till sjukhuset, RS/1124/2016. En hemställan om stöd med hjälp att ta fram en plan för reservvattenförsörjningen lämnades in och godkändes av MSB hösten 2019. Regionen har idag inte någon reservvattenförsörjning.

    MSB har i sin förstudie gett förslag på hur Region Jämtland Härjedalen kan säkerställa reservvattenförsörjningen. Det kan ske i två steg; Steg 1 är att, i närtid, göra regionens nödvattenförsörjning mer robust. Ett förslag på koncept är framtaget. Steg 2 är ett förslag på reservvattenförsörjning på längre sikt. Steg 1 är förankrat och godkänt av regionens vattenleverantör. Steg 2 är beskrivet men inte förankrat och godkänt av regionens vattenleverantör.

    Total investeringskostnad, inklusive projektering, uppskattas i en första bedömning till 5 miljoner kronor för steg 1 enligt MSB;s förslag. Kostnadsuppskattningen är dock i detta tidiga skede osäker då arbetet under projektering och montering kommer att kräva särskild hantering vad gäller sekretess, vilket kan påverka kostnaden.

  • Funäsdalen ligger i Härjedalens kommun ca 22 mil från Östersunds sjukhus. Orten har en liten fast befolkning på ca 2 500 invånare men har en stor, expansiv turistnäring. Under turistsäsong vistas upp till 30 000 personer i området med sportaktiviteter som innebär ökade risker för olycksfall och ett ökat behov av akutsjukvård.  

     I Funäsdalen har Region Jämtland Härjedalen vård i form av en hälsocentral, en ambulansstation med en dygnsbil och en folktandvårdsklinik. Härjedalens kommun har verksamhet inom särskilt och ordinärt boende med kommunal hemsjukvård. Regionen och kommunen har också en gemensam familjecentral. Gränssnitt mellan huvudmännen regleras genom lagstiftning och ett samverkansavtal. 

     I byggnaden finns idag regiondriven primärvård och folktandvård. Lokalerna ägs av Härjegårdar AB och hyrs av Region Jämtland Härjedalen. I byggnaden finns även ett apotek som bland annat ombesörjer läkemedelsleveranser till hälsocentralen. Ambulansstationen, som också ägs av Härjegårdar AB, finns i anslutning till hälsocentralen. Härjedalens kommun har egna lokaler för SÄBO intill hälsocentralen. Familjecentralens verksamhet bedrivs i kyrkans lokaler. Närvårdsplatser för vård och övervakning av akut sjuka patienter saknas.  

     Helikopterlandningsplats är idag belägen vid vägkorsningen till Ljusnedal, ca 3 km från hälsocentralen, och för transport mellan HC och landningsplats behövs ambulans. 

     Hälsocentralen i Funäsdalen har lokaler som inte är ändamålsenliga för nuvarande verksamhet. Regionstyrelsen gav 2017-05-31 § 136 regiondirektören i uppdrag att ta fram lösningar på om- eller nybyggnationer i Sveg och Funäsdalen (RS/1087/2017). Efter diskussioner om val av byggnation och eventuell medverkan från kommunen undertecknades avsiktsförklaring om nybyggnation i Funäsdalen 2018-02-28 § 57. Avtalet klargjorde ansvarstagande för respektive part, regionen och Härjegårdar Fastighet AB. Härjegårdar skulle göra fastighetsinvesteringen och regionen bli hyresgäst. 

     Från regionen togs kontakt med Härjedalens kommun för en eventuell samlokalisering. Kommunen ställde sig då positiv till samverkan med regionen och projektering för en byggnad som inrymmer både regionens och kommunens verksamhet startade. Arbetet med projektering av ny byggnad pågick under 2018 och första halvåret 2019. Projekteringen innefattade primärvårdens verksamhet på hälsocentralen, kommunens vårdplatser för särskilt boende (SÄBO) och ambulanssjukvården. Folktandvården visade under projekteringens gång intresse för att flytta verksamheten till den nya byggnaden. Projekteringen med placering av byggnaden och utformningen av lokalerna var inte tillfredställande för någon av verksamheterna. Den ursprungliga tidsplanen gick inte att hålla och projekteringen avbröts.  

     Region Jämtland Härjedalen och Härjedalens kommun (politiker och tjänstemän) har, under 2021 genomfört möte där Härjedalens kommun meddelat att de inte har för att avsikt att finansiera och genomföra byggnation enligt skrivna avsiktsförklaringar.

     Härjedalens kommun var däremot positiva till att Region Jämtland Härjedalen skulle bygga en hälsocentral i egen regi på den mark som tidigare varit avsett. Regionen behöver då göra markköp av Härjegårdar Fastighet AB för att gå vidare. 

     Lång tid har förflutit sedan regionstyrelsens beslut 2017 om att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram förslag på lösningar för om- eller nybyggnation i Funäsdalen och förutsättningarna har förändrats genom att Härjedalens kommun meddelat att de inte har förutsättningar att bygga ny hälsocentral, tankar när det gäller bedrivande av nära vård samt den regiondrivna tandvården. Nya förutsättningar för etablering av ny helikopterlandningsplats har också tillkommit. 

    I Regionplan och budget 2022-2024 har behovet av nya lokaler i Funäsdalen identifierats och i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan har det tydliggjorts att beslut om detta ska fattas under 2022.

     Mot bakgrund av ovan behöver det göras en ny behovsanalys gällande lokaler för regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet i Funäsdalen. Behovsanalysen ska redovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden som därefter överlämnar den till regionstyrelsen som underlag till projekteringen. Nybyggnation ska stödja framtida arbetssätt och bland annat ta hänsyn till följande: 

    •  Primärvårdens, ambulanssjukvårdens och folktandvårdens behov lokalt samt behov från specialiserad vård att bedriva utflyttad specialiserad vård på plats 
    • Omställningen till Nära vård med fokus på att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. 
    • Behovet av lokaler för ett kliniskt träningscenter eller fortbildningsverksamhet skall utredas. 
    • Behov av att arbeta med digitala verktyg och digitala arbetssätt i olika vårdsituationer och andra möten som sker i verksamheten. 
    • Lokalutformningen ska möjliggöra ett effektivt nyttjande av resurser. 
    • I uppdraget ingår att, vid behov, anskaffa mark för att kunna bygga lokalerna. 
    • Samverka med andra externa verksamheter som kan samlokaliseras i nya lokaler. 
    • Vid framtagande av lokalbehov skall den av regionledningen beslutade lokalprocessen följas.
  • I augusti 2021, § 149, gav regionstyrelsen regiondirektören i uppdrag att utreda möjligheten att använda Härjedalens kommuns modell för inköp av livsmedel, med nötkött som ett första steg på försök. Modellen går ut på att upphandla levande betande djur och skötsel som bidrar till att uppfylla den regionala mat- och livsmedelsstrategins mål om nyttjande av jordbruksmark och säkerställa biologisk mångfald. Efter slakt skall köttet användas i Region Jämtland Härjedalens produktionskök.

    En arbetsgrupp bestående av kompetenser från kostenheten, inköp och upphandling, regionservice, ekonomi och sekretariatet har utrett möjligheterna att använda sig av Härjedalens modell för regionens del, se bifogad rapport.

    Arbetsgruppen föreslår att

    • fokus skall ligga på att öka antalet lokalproducerade produkter i den ordinarie livsmedelsupphandlingen genom tidig och öppen dialog och tydliga krav på produkterna.


    Nästa ordinarie livsmedelsupphandling kommer att genomföras under 2022 för start 2023.

    När det gäller nötkött kan man bryta ut det som en egen upphandling och upphandla hela slaktkroppar som går att avropa utspritt över hela året efter kostenhetens behov. Ett förslag är därför att direktupphandla en lokalproducerad slaktkropp i god tid innan nästa livsmedelsupphandling så att kostenheten får möjlighet att testa hur det fungerar med styckning och hantering av en så stor mängd kött. Det kommer även att ge en uppfattning av prisbilden.

    Stöd för livsmedelsupphandlingen för att nå ut till producenter och få kunskap om livsmedelsproduktion i länet kan avropas inom ramen för landsbygdsutvecklingsuppdraget.

    Den kommande livsmedelsupphandlingen kan då komma att bidra till regionens målsättningar för omställningen till ett mer hållbart samhälle både miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har, enligt Finansdepartementets förordning (2021:820) om tillfälligt statsbidrag för kommunala åtgärder för en ekonomi i balans, möjlighet att söka bidrag för effektiviserings- och omstruktureringsåtgärder.

    Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag som får ges för perioden 2022-2024 till kommuner och regioner med svag ekonomi för att vidta åtgärder i syfte att främja en ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning hos mottagaren.

    Bidrag får ges i mån av tillgång på medel och får ges till en kommun eller region som har en svag ekonomi och som har behov av att inom sin verksamhet vidta en eller flera omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder.

    Bidrag får ges för omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder som en kommun eller region avser att genomföra men inte för åtgärder som kommunen eller regionen fått annat statligt stöd för.

    Region Jämtland Härjedalen uppfyller de ekonomiska kriterierna för bidraget, men bidragets storlek är svår att förutsäga p.g.a. ersättningsmodellen som bidraget tillämpar. Enligt Kammarkollegiet är 25 kommuner och 13 regioner aktuella för att söka bidraget som uppgår till totalt 750 miljoner kronor under 2022-2024. Om samtliga kommuner och regioner som är aktuella för bidraget får det beviljat så rör det sig om ca 20 mkr per kommun/region i genomsnitt. Vid fördelning av bidraget prioriteras de sökande som har en skattesats som överstiger den genomsnittliga kommunala respektive regionala skattesatsen för riket.

    Efter analys av förutsättningar och resursbehov har Regionledningen förordat att ansökningar skall göras och att prioriterade projekt för ansökan skall vara inom områdena digitalisering och ledarskapsutveckling där man ser möjligheter att få ansökningar godkända och att det dessutom är prioriterade områden i Regionplan.

    Bilagor

  • På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i region Jämtland Härjedalen har revisionskontoret genomfört en granskning av regionens personalförsörjning. Granskningens syfte har varit att bedöma om regionen bedriver ett aktivt arbete för att säkra en god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats för medarbetarna.

    Granskningens samlade bedömning kan konstatera att det pågår ett processinriktat arbetsmiljöarbete. När det gäller ambitionen om att framstå som en attraktiv arbetsgivare och det systematiska personalförsörjningsarbetet finns förbättringar att göra. Den sammanfattande bedömningen är att det saknas ett processinriktat arbetssätt när det gäller kompetensförsörjningsarbetet. Det saknas en aktuell strategi eller handlingsplan. Brister i målstyrningen och i uppföljningen medför en otillräcklig intern kontroll för styrelse och nämnd. Resultatet av granskningen redovisas i bifogad revisionsrapport.

    Ett förslag till svar har upprättats inom HR-avdelningen. Ett antal åtgärder är påbörjade och finns i det bifogade svaret. Bland annat är ”Långsiktig plan för Region Jämtland Härjedalens kompetensförsörjning” (dnr 21469–2) under revidering, där anges hur regionen ska arbeta med personalförsörjningen på ett systematiskt och strukturerat sätt enligt svensk standard för kompetensförsörjning.

    Senast den 18 januari vill Regionens revisorer ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet. Styrelsen har fått förlängd svarstid till 26 januari. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att svara på remiss av slutbetänkandet Sveriges säkerhet – behov av starkare skydd för nätverks- och informationssystem, SOU 2021:63. Regionen bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och omfattas därmed av utredningens förslag.

    Utredningens slutbetänkande omfattar följande områden. Nationell styrning och uppföljning av samhällets systematiska informationssäkerhetsarbete samt Styrning, samordning och organisering, kunskap och kompetens samt resurstilldelning för området informations- och cybersäkerhet i nätverks- och informationssystem baserat på bland annat nationellt gemensamma hot-, sårbarhets- och riskbedömningar till stöd i arbetet med informations- och cybersäkerhet.

    Regionen stödjer i stora drag utredningens förslag och har valt att kommentera några av utrednings lagda förslag. Förslag till svar har upprättats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö och IT-avdelningen.

    Remissen ska besvaras senast 10 januari men regionen har fått förlängd svarstid till 26 januari. Beslutet bör därför tas med omedelbar justering.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har av Riksarkivet ombetts att inkomma med synpunkter rörande de författningar som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om tekniska krav för elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling) (RA-FS 2009:2). Riksarkivets föreskrift (RA-FS 2009:2) är inte direkt styrande för Region Jämtland Härjedalen, men i likhet med andra regioner och kommuner har regionen fattat egna beslut om att tillämpa den (se Digital långtidslagring inom Jämtlands läns landsting dnr LS/1521/2010). Det är därför angeläget för Region Jämtland Härjedalen att förstå vad de nya författningarna kommer att innebära i fråga om tillämpning och kostnader.

    Riksarkivets utskick består av två olika författningsförslag samt författningskommentarer och konsekvensanalyser som hör samman med dessa. Det ena författningsförslaget, Föreskrifter och allmänna råd om tekniska krav vid framställning av elektroniska handlingar (TeK), kommer att gälla för hela offentlig sektor och reglerar tekniska krav på materiel och metoder för att framställa beständiga elektroniska handlingar. Det andra förslaget, Föreskrifter och allmänna råd om arkivrättsliga krav vid framställning av allmänna handlingar (ArK), kommer endast att gälla för statliga myndigheter och reglerar arkivrättsliga krav för att framställa arkivbeständiga allmänna handlingar. Båda dessa föreskrifter är av betydelse för Region Jämtland Härjedalen. Den ena för att den direkt kommer att vara styrande för Region Jämtland Härjedalen. Den andra därför att Region Jämtland Härjedalen förmodligen kommer att fatta egna beslut om att tillämpa den på samma sätt som gäller idag i fråga om RA-FS 2009:2.

    Region Jämtland Härjedalen välkomnar Riksarkivets initiativ till att uppdatera föreskriften RA-FS 2009:2. Detta eftersom föreskriften är något daterad och saknar ställningstaganden kring t.ex. arkivbeständiga format för rörlig media. Region Jämtland Härjedalen kan dock konstatera att det inte är helt enkelt trots läsanvisningar att ta till sig det som står i författningsförslagen och de tillhörande underlagen. Detta beror dels på det komplexa språket (för tekniskt för jurister och för juridiskt för tekniker), dels på omfånget (endast författningskommentarerna är på 1135 sidor). Region Jämtland Härjedalen tror därför att det hade varit bra om Riksarkivet hade bearbetat författningsförslagen och de tillhörande underlagen på ett sådant sätt att det hade varit enklare för remissinstanserna att tillgodogöra sig dem, t.ex. hade såväl författningskommentarerna som konsekvensanalysen tjänat på att förenklas och kortas ned. Ett annat alternativ hade varit att Riksarkivet hade tagit fram de mer enkelt hållna vägledningar till författningarna som nämns i missivet till remissen.

    Utöver dessa övergripande synpunkter har Region Jämtland Härjedalen ytterligare några kommentarer som mer specifikt rör författningsförslaget TeK. Det handlar dels om hur författningen rent praktiskt ska tillämpas (det är svårt även för arkivkunniga att förstå författningen eftersom den inte reglerar allmänna handlingar, arkivbildning eller hantering av elektroniska handlingar), dels om hur författningen ska underhållas och uppdateras (det rör sig om en författning på närmare 100 sidor med olika former av rörliga standarder och format).

    Ett förslag till svar har upprättats inom Sekretariatets arkivfunktion. Remissen ska besvaras senast 30 januari varför paragrafen bör justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets SOU 2021:80 Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar.

    Region Jämtland Härjedalen anser sammanfattningsvis att det inte finns tillräckligt med underlag i betänkandet för att kunna dra några slutsatser kring om de förslag till lagändringar som presenteras är rimliga samt vilka eventuella konsekvenser förslagen kan få. Däremot förefaller det som att privata sjukförsäkringar skulle kunna utredas mer, för att skapa en bättre bild av vilka eventuella effekter privata sjukförsäkringar har på hälso- och sjukvården.

    Ett förslag till svar har upprättats inom sekretariatet. Remissen ska besvaras senast 31 januari. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Detta remissförslag är en omarbetad version av det betänkande som Finansdepartementet remitterade i juni 2019 (SOU 2019:36). Tidigare betänkande föreslog att nuvarande reseavdrag skulle avskaffas och ersättas av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för arbetsresor. Region Jämtland Härjedalen inlämnade remissvar beslutat på Regionstyrelsen 2019-11-06. För arbetspendlare med kollektivtrafik på avstånd om minst 30 km, skulle kostnaden efter skatt bli betydligt lägre. Regionen framhöll detta som positivt, då det stimulerar till ökat resande med kollektivtrafik och leder till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, samt färre trafikolyckor.

    Ett minsta avstånd om 30 km enkel väg för att få skattereduktion, innebar dock att pendlare som på grund av bristfällig kollektivtrafik tvingas resa med bil, och har ett avstånd mellan 15 och 30 km, inte längre skulle få sänkta kostnader för arbetsresor. Med nuvarande regler räcker det nämligen med en enkel resväg på minst 15 km, för att en bilpendlare ska komma över den nedre avdragsgränsen på 11 000 kr per år. Med hänvisning till att många länsinvånare bor längs mindre vägar med få avgångar med kollektivtrafik, föreslog regionen i remissvaret, att gränsen vid bristfällig kollektivtrafik skulle sänkas från 30 till 15 km enkel väg. I den promemoria som Finansdepartementet nu remitterar har betänkandets förslag omarbetats i några delar, bl a föreslår de en regional differentiering kopplad till var i landet den skattskyldige bor och arbetar. En minsta avståndsgräns på 30 km föreslås för pendlare inom storstadsområdena och en lägre minsta avståndsgräns på 15 km föreslås för resten av landet, d v s i enlighet med regionens förslag i tidigare remissvar. Regionen lyfter fram detta som positivt i förslag till remissvar.

    I betänkandet från 2019 fanns en maxgräns för skattereduktion på 80 km enkel väg med kollektivtrafik, och en maxgräns på 150 km enkel väg för de som på grund av bristfällig kollektivtrafik tvingas resa med bil till och från arbetet. I det nya förslaget har bristfällig kollektivtrafik som grund för skattereduktion tagits bort, och samtidigt har maxgränsen för arbetsresor sänkts till 80 km för samtliga färdmedel. För att göra regeländringarna statsfinansiellt neutrala, föreslås även en sänkning av skattereduktionen från 0,6 kr till 0,5 kr per km. För arbetspendlare med resväg över 80 km medför sänkningen, av både maxgräns och skattereduktion per km, en relativt stor kostnadsökning jämfört med nuvarande regler. Den som exempelvis pendlar 120 km enkel väg och har låg marginalskatt får ca 8 500 kr högre kostnader per år, och för den med hög marginalskatt blir kostnaderna ca 25 000 kronor högre. Sett till det totala antalet personer i landet som gör avdrag för arbetsresor, berörs ett mindre antal personer av detta. Om andelen är lika stor i Jämtlands län, som i landet, handlar det här om ca 340 personer. I remissvaret föreslår regionen en höjning av den övre gränsen, för att inte försörjningen med svårrekryterad personal ska försämras i glesbygdslän som Jämtlands län.

    Ett förslag till svar har upprättats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissvaret ska lämnas till Finansdepartementet senast den 21 januari. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

    Bilagor

  • Regeringen beslutade den 17 oktober 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genom kartläggning och analys utreda hur pågående och planerade investeringsprojekt i sjukhus förhåller sig till den pågående utvecklingen av hälso- och sjukvården på nationell nivå. Syftet är att bidra till ökade förutsättningar för hälso- och sjukvårdens huvudmän och regeringen att fatta strategiska beslut om hälso- och sjukvård som svarar mot behoven ur ett nationellt perspektiv (dir.2019:69).

    Regeringen beslutade den 5 november 2020 om tilläggsdirektiv genom vilket uppdraget vidgades till analys av eventuella behov av samverkan för att bidra till den nationella utvecklingen av hälso- och sjukvården, samt överväga om någon statlig aktör bör ha ett samordnande uppdrag i syfte att öka förutsättningarna för regionerna att beakta det nationella perspektivet i samband med större sjukhusinvesteringar i hälso- och sjukvården (dir. 2020:116). Till särskild utredare förordnades den 18 november 2019 generaldirektören Sofia Wallström.

    Utredningen föreslår:
    • Stärkt statlig styrning genom definierade riksintressen på hälso- och sjukvårdsområdet som ska beaktas vid regionala och kommunala beslut som påverkar vårdinfrastruktur.
    • Reglering av interregional samverkan i utveckling av standarder på vårdbyggnadsområdet.
    • Systematisk erfarenhetsuppbyggnad och en sammanhållen fastighetsstruktur genom ett statligt ägt bolag för vårdfastigheter, eventuellt med regionalt delägande. Ärendet är undantaget enligt missiv.
    • Ökat statligt stöd till forskning inom området vårdinfrastruktur

    Ett förslag till svar har upprättats inom regionstaben. Remissen ska besvaras senast 4 februari 2022.

    Bilagor

  • Nätverk för barnkonventionen i Jämtlands län - Fyllnadsval av ledamot istället för Rasmus Ericsson (KD) som avsagt sig uppdraget.

  • Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-10-27
    Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-11-24
    Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-12-15
    Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-01-12
    Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2021-10-26
    ?Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2021-11-23
    ?Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2021-12-14
    ?Protokoll regionens samverkansråd 2021-10-04
    ?Protokoll regionens samverkansråd 2021-11-15
    ?Protokoll regionens samverkansråd 2021-12-06
    Protokoll patientnämnden 2021-11-25
    Protokoll regionens revisorer 2021-10-14
    Protokoll regionens revisorer 2021-11-18
    Protokoll regionens revisorer 2021-12-13
    Protokoll pensionärsrådet 2021-10-21
    Protokoll pensionärsrådet 2021-12-06
    Protokoll tillgänglighetsrådet 2021-09-23
    Protokoll tillgänglighetsrådet 2021-12-07
    Protokoll gemensamma nämnden för upphandling 2021-11-08
    Protokoll gemensamma nämnden för upphandling 2021-11-19
    Protokoll gemensamma nämnden för samverkan 2021-12-06
    Protokoll regionfullmäktige 2021-10-19--20
    Protokoll regionfullmäktige 2021-12-01

    Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview  

    Bilagor

  •   26

    TILL FULLMÄKTIGE

  • Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan med budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Regionplan 2022-2024 fastställdes av regionfullmäktige den 20 oktober 2021, § 126. Ett förslag på reviderad plan har nu tagits fram utifrån förändringar i de ekonomiska förutsättningarna. Revideringar handlar därför främst om justering av de ekonomiska aspekterna samt budgetramar.

    En ny skatteunderlagsprognos publicerades 16 december 2021. Den nya prognosen medförde en förbättring av Region Jämtland Härjedalen finansiering via skatteintäkter och generella statsbidrag under planperioden 2022-2024. De nya förutsättningarna skapade ett handlingsutrymme på 18 mkr under 2022. I förslag till reviderad regionplan har följande tillägg gjorts:

    • 8,4 mkr Kompetensförsörjning, Att vara en attraktiv arbetsgivare är avgörande för regionen. Genom att avsätta resurser till kompetensutveckling ges medarbetare ökade möjligheter till fortbildning.
    • 3,6 mkr 80-90-100 modellen. Det ska vara möjlighet för den som vill att stanna längre i arbetslivet, denna prioritering breddar 80-90-100-modellen till att omfatta fler delar inom vården.
    • 2,0 mkr Ungdomsmottagningen samt Barn och ungdomspsykiatrin, Våra barn och ungas psykiska ohälsa är ett viktigt område och därför avsätts 2,0 mkr till det området fördelat till BUP 1 mkr och till ungdomsmottagning 1 mkr.
    • 2,0 mkr Organisationsbidrag, Kulturen har tagit mycket stryk under coronapandemin och mycket verksamhet har stått stilla. Folkbildningen och det ideella föreningslivet spelar en stor roll när det gäller att hålla samhället igång genom otaliga kulturföreningar, idrottsföreningar, pensionärsorganisationer, med mera. Civilsamhället är också centralt i arbetet med folkhälsa och mot ofrivillig ensamhet.
    • 1,0 mkr Prioritering 1 avseende kultur för barn och unga. Många barn och unga har gått miste om scenkonst som musik, teater och dans under nästan två års tid. Satsning 1 miljon kronor för att kunna erbjuda ännu mer kultur för barn och unga i hela länet.
    • 1,0 mkr Prioritering avseende etableringsarbetet. Regionen har drivit ett etableringsprojekt för nya företag, nya invånare och därmed stärkt skattekraft. Projektet avslutas under året och verksamheten kan nu fortsätta


    Utöver detta har fler riktade statsbidrag lyfts in i budget för 2022. Följande riktade statsbidrag har lagts till:

    • 76 mkr Uppskjuten vård
      - varav 4 mkr till ungdomsmottagningen
      - varav 4 mkr till Barn och ungdomspsykiatrin
      - varav 68 övergripande Hälso- och sjukvård
    • 12 mkr Riktat tillskott hälso-och sjukvård
      -varav 4 mkr verksamhetsutveckling kvinna
      - varav 4 mkr verksamhetsutveckling ortopedi
      - varav 4 mkr verksamhetsutveckling kirurgi
    • 6 mkr Kollektivtrafik


    För att få en tydligare koppling mellan regionplanens strategier och den regionala handlingsplanen för patientsäkerhet som ska utarbetas under 2022 har förtydliganden gjorts i Strategi för god vård. Utöver det är justeringarna i regionplanens målavsnitt väldigt få och handlar framförallt om redaktionella justeringar.

    Regionplan och budget 2022-2024 omfattar fyra strategier som sammantaget beskriver önskad utveckling i Region Jämtland Härjedalen de närmaste åren. För att följa hur olika delar utvecklas finns under varje strategi några indikatorer. I planen anges också drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I bilagor återfinns en förteckning över Region Jämtland Härjedalens styrdokument och ekonomiska planeringsförutsättningar.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade den 17 februari 2021 § 17, att tillsätta en särskild beredning för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2023–2026. Översynen ska utmynna i förslag till ny politisk organisation inför mandatperioden 2023–2026, förslag på arbetsordning och reglementen för den politiska organisationen, förslag till regler för arvoden och ersättningar för förtroendevalda, förslag till regler till stöd för de politiska partierna samt förslag på arbetsformer där teknik och metoder används för att underlätta det politiska arbetet.

    Regionfullmäktige fastställde att den särskilda beredningen skulle lägga fram sina förslag kring den politiska organisationen under november 2021 för beslut av fullmäktige senast i februari 2022. Beredningens arbete beslutades att påbörjas den 1 mars 2021 och avslutas senast den 1 mars 2022. En förlängning av beredningens arbete beslutades kunna ske vid behov.

    Mot bakgrund av omfattningen på beredningens arbete och de noggranna övervägningarna som krävs för att utarbeta ovan angivna förslag är bredningen för översyn av den politiska organisationen 2023–2026 i behov av att förlänga sitt arbete.

    Beredningen behandlade ärendet 2021-12-17 § 25 och föreslår regionfullmäktige att den särskilda beredningens arbete förlängs till den 31 maj 2022.

    Bilagor

  • Ett borgensåtagande innebär att regionen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för bolagets/låntagarens räkning om denne inte kan göra det. Bolagens villkor för finansieringen ska vara marknadsmässig och motsvara den bolagen skulle erhålla om de hade varit ett fristående bolag.

    När regionen tecknar borgen för ett lån som ett regionalt bolag tar upp, krävs det enligt EU-lagstiftning om statsstöd att regionen ersätts i form av borgensavgift. Bolagens villkor för finansieringen ska vara marknadsmässig och motsvara den bolagen skulle erhålla om de hade varit ett fristående bolag utan regionalt ägande.
    Regionen ska även för andra än de helägda bolagen ta ut en borgensavgift.

    Region Jämtland Härjedalen tillämpar en metod för beräkning av borgensavgifter som tar sin utgångspunkt i marknadsmässiga räntor och justeras individuellt med hänsyn tagen till aktuell kapitalbindning samt det individuella bolagets/företagets finansiella status.

    För att erhålla en marknadsmässig borgensavgift ska avgiften motsvara ränteskillnaden för huvudgäldenären mellan lån med regional respektive utan regional borgen.
    Hänsyn skall inte bara tas till marknadsmässig ränta utan även kostnadsbesparingen som blir för bolaget när inte pantbrevsupplåning behöver bedrivas, denna kostnadsbesparing skall adderas till borgensavgiften.

    Därutöver läggs en administrativ kostnad på bolaget, denna kostnad kan variera beroende på regionens behov av extern konsulthjälp samt övrig administration vid upplåningstillfället. Bolaget som ansöker om borgen belastas med de övriga kostnader som uppkommer vid fastställandet av borgensavgiften.

    Nivån på borgensavgiften bestäms vid varje upplånings- och omsättningstillfälle utifrån löptid, belopp och finansiellt status hos bolaget.
    Vid rörlig ränta måste borgensavgiften stämmas av årligen.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige fastställde den 26 april 2017, § 54, ”Regiongemensamma regler för resor gällande medarbetare och förtroendevalda inom Region Jämtland Härjedalen”.

    I samband med Covid-19 och dess restriktioner kan vi tydligt se en utveckling av distansoberoende teknik och ändrade arbetssätt vilket medfört drastiska ekonomiska vinster och miljömässiga fördelar då antal resor minskats inom Region Jämtland Härjedalen. Även tidsmässiga fördelar kan påvisas både privat samt inom arbetet t.ex. högre effektivitet. Detta har även upplevts (i viss mån och perspektiv) positivt hos medarbetare.

    Det finns därmed anledning att revidera regler för resor eftersom nya förutsättningar, erfarenheter och insikter har grundats.

    Förutom struktur och formuleringar innebär revideringen i huvudsak följande ändringar av reglerna:

    • För att en tjänsteresa ska vara befogad krävs det att följande punkter uppfylls:
      - Distansoberoende teknik för att delta är inte möjligt
      - Minst två dagars agenda/ärenden.

     

    • Tåg används som transportmedel vid längre resor.
    • Rätt till undantag från reglerna bedöms och beslutas av närmsta chef.
    • Möjlighet att delta på möten digitalt/på distans bör som regel alltid erbjudas inom organisationen (när det är möjligt).
    • Förtydligande har gjorts att taxi sällan är det mest ekonomiska eller miljömässigt bästa alternativet.


    I bilaga 1 redovisas diagram med jämförelse mellan 2018 och 2021 halvårs flyg och tågresor gällande parametrarna mil, CO2 och kostnad.

    Bilagor

  • De övergripande målen och inriktningen för kollektivtrafikens utveckling återfinns i gällande trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026 (RUN/278/2019). Programmet är övergripande till sin karaktär och de konkreta förändringarna av trafikutbudet kommer att hanteras genom bland annat årliga trafikplaner.

    Beslut om trafikplaner fattas av regionala utvecklingsnämnden. I de fall det handlar om trafikförändringar av betydande karaktär eller då det finns behov av ökad finansiering behövs beslut även i regionfullmäktige.

    Detta ärende avser trafikplan för trafikåret 2023, T23, som har trafikstart i december 2022. Trafikplanen redovisar förslag på förändringar inom tåg- och busstrafiken i länet. För vissa objekt som lyfts krävs ytterligare utredning för att fastlägga lösning och kostnader.

    Trafikförändringarna under 2023 bedöms ge positivt bidrag till målen i trafikförsörjningsprogrammet genom förbättrade resmöjligheter och ökad tillgänglighet, framför allt för arbets- och studieresor.

    Jämfört med den preliminära budgetram som nämnden tilldelats för 2023 i Regionplan och budget 2022–2024 (RS/261/2021) bedöms budgetramen behöva utökas med 5 miljoner kronor för de trafikförändringar som föreslås i trafikplan för T23.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 14 december 2021, § 226, och föreslår regionfullmäktige:
    1. Trafikplan 2023 godkänns.
    2. Finansiering av de kostnadsökningar som trafikplanen innebär sker genom en utökning av regionala utvecklingsnämndens budgetram med 5 miljoner kronor från och med år 2023.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om att grundutbildade sjuksköterskor på den palliativa enheten vid Östersunds sjukhus som önskar läsa specialistutbildning (VUB) i palliativ omvårdnad måste ges samma möjligheter till studiemedel som de med studiemedel inom VUB Anestesi-, narkos- och operation.

    Region Jämtland Härjedalen ser precis som förslagsställaren vikten av god kompetens inom den palliativa vården. Till stora delar motsvarar förslaget de möjligheter till studiemedelsansökan som finns redan idag. Vilka utbildningsplatser som erbjuds med studiemedel är dock en prioriteringsfråga, utifrån verksamhetens mest angelägna behov, precis som nivån på ersättningen utifrån en begränsad budget och stor efterfrågan. Redan i dagsläget har man som grundutbildad sjuksköterska möjlighet att söka studiemedel till en specialistutbildning, oavsett inriktning. Ett exempel är en pågående utbildningsinsats inom palliativ vård med stöd av studiemedel från regionen som beräknas vara klar till sommaren 2022.

    Som en del i satsningen personalbefrämjande åtgärder i Regionplan och budget 2021-2023 beslutade regionstyrelsen 2020-12-08 § 230 om en utökning av budgeten för studiemedel med ytterligare 2 mkr årligen från 2021, totalt 8,2 mkr per år. Syftet var att utöka antalet studiebidrag och att därigenom bredda de befattningsområden studiemedlen riktar sig till. Inriktningen för tillämpningen för studiemedlen ska fortsatt utgå från verksamhetens behov och prioritering sker enligt regionens befintliga planeringsprocess. En årlig behovsinventering görs av vilka befattningar som under nästkommande år ska prioriteras avseende studiemedel. Bristsituationen, tillgängliga utbildningsplatser samt beslutad budget utgör grund för prioriteringen vilken kan variera över tid.

    De ansökningar som inkommer med önskemål om studiemedel för palliativ omvårdnad behöver därmed fortsatt behandlas i ordinarie prioriteringsordning. Med anledning av ovanstående bör medborgarförslaget anses besvarat.

    Bilagor

  • Vänsterpartiet inkom den 2021-10-13 med en motion som yrkar på att det ska finnas en ungdomsmottagning i varje kommun i Region Jämtland Härjedalen samt att uppdra till regionfullmäktige att utreda förutsättningarna för att etablera en digital ungdomsmottagning i Region Jämtland Härjedalen. Svaret har beretts av Folkhälsoenheten i samverkan med primärvård och regional utveckling, frågan har lyfts i SamReKO HSI samt i det länsövergripande nätverket för sexuell och reproduktiv hälsa.

    Ungdomsmottagningar (UM) finns i dagsläget i tre av länets åtta kommuner vilket i praktiken skapar en ojämlik tillgång till behovsanpassad vård och stöd för länets unga. Besöksstatistik visar att verksamheten idag inte når ut brett över länet. Länets UM drivs av RJH i samverkan med länets kommuner, bland annat genom att kommuner finansierar en kurator samt lokaler på de orter UM finns.

    En sammantagen bedömning av erfarenheter från verksamma inom primärvård, mödravård och elevhälsa tillsammans med ungdomars uttryckta behov styrker utveckling av verksamheten. UM bör finnas där unga är, tillgängligheten är särskilt viktig för de unga som av olika skäl har svårt att förflytta sig över länet. Det bör även betraktas som ett viktigt led i arbetet för en mer jämlik vård i linje med utvecklingsarbetet för en god och nära vård.

    En lägstanivå för att finansiera personalbehovet för att driva UM en dag i veckan i en av länets kommuner beräknas uppgå till ca. 350 000 kronor årligen. Det motsvaras av en barnmorska, en kurator samt läkare var sjätte vecka och förutsätter att samverkan med kommuner kring lokaler kan säkerställas och att Strömsunds UM fortsatt kan drivas av statsbidrag som är fallet idag. Med hänsyn till länets förutsättningar där den största delen av målgruppen finns i Östersund skulle ett upplägg med en basmottagning i Östersund där all personal har sin anställning bidra till att säkerställa målgruppsspecifik kompetens i hela länet.

    Sammantaget finns det flera olika beprövade arbetssätt runt om i landet för att göra UM tillgänglig för fler unga. Vilket eller vilka arbetssätt som bör föreslås för att utveckla länets ungdomsmottagningsverksamhet kräver vidare utredning och bör hanteras via Barnarenan och SamReko HSI.

    Det finns i dagsläget planer på att utveckla arbetet med UM online i länet, exempelvis med chattfunktion, vilket kan bidra till att sänka tröskeln ytterligare och nå fler unga. Underpandemin har UM i Östersund startat upp digitala besök, erfarenheterna är dock att unga i högre utsträckning väljer fysiskt besök framför digitalt besök. Det kan ändock vara viktigt att digitala alternativ finns för att stärka tillgängligheten och möjliggöra för de som inte vill besöka en fysisk mottagning att få det stöd de behöver, vilket styrks av en nationell kartläggning av arbete på UM i landet som gjorts genom SKR.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-12-15 § 122 och föreslår regionfullmäktige
    1. Motionen om att införa ungdomsmottagningar i länets alla kommuner bifalls i det avseende att en vidare utredning som hanteras inom Barnarenan tillsätts.
    2. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdras att utreda förutsättningarna för att etablera en digital ungdomsmottagning i Region Jämtland Härjedalen.

    Bilagor

    • Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.