• Sammanträdet genomförs denna gång fysiskt. Första dagens information är offentlig. Det betyder att medarbetare, medborgare och media är välkomna att lyssna på föredragningar i frågor där regionstyrelsen fattar beslut eller där beslut går vidare till regionfullmäktige. Föredragningarna kommer att ske i Hörsalen, Östersunds sjukhus.

    Medias frågor till politiker eller tjänstemän hänvisas till pauser eller efter mötets slut.

    Bilagor

  • Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

  •   3

    Fastställande av föredragningslistan

    • Säkerhetsläget och flyktingmottagning
    • Lägesbild vaccinationer
    • Ansökan "kommunakuten"
    • Uppföljning fattade beslut
    • Lägesrapport nödvatten
    • Arbetstidsavtal
  • En månadsrapport för mars 2022 har upprättats. Rapporten visar följande: Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med mars 2022 var positivt och uppgick till 48 miljoner kronor, vilket var 27 miljoner kronor bättre än budget men 55 miljoner kronor sämre än föregående år.

    Nettokostnadsutvecklingen fram till och med mars var 4,3 procent, 48 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens intäkter var 28 miljoner kronor högre än föregående år. Främst på grund av högre bidrag med 19 miljoner kronor. Patientavgifter och övriga avgifter var ungefär som föregående år, övriga intäkter var cirka 4 miljoner kronor lägre och försäljning hälso- och sjukvård var 13 miljoner kronor högre.

    Bruttokostnaderna har ökat med 76 miljoner kronor, motsvarande 5,3 procent. Personalkostnaderna inklusive pensioner har ökat med 3 miljoner kronor. Köpt riks- och regionvård har ökat med 9 miljoner kronor, verksamhetsanknutna tjänster har ökat med 19 miljoner kronor och läkemedel har ökat med 15 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 8 miljoner kronor och uppgick till 42 miljoner kronor, varav läkare uppgick till 30 miljoner kronor och sjuksköterskor till 12 miljoner kronor.

    Likviditeten har under året försämrats med 36 miljoner kronor till och med mars. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 130 miljoner kronor under perioden. Ingen amortering av lån till Kommuninvest har skett och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 290 miljoner kronor.

    Helårsprognosen beräknas fortsatt uppgå till noll kronor. Detta beror främst på högre prognostiserade kostnader för verksamheten samt osäkerheter avseende det orealiserade resultatet som hittills påverkat resultatet negativt med 50 miljoner kronor i orealiserade förluster. Men dessa är osäkra poster som kan förändras över året. Även världsläget gör det osäkert att förutsäga påverkan på ekonomin.

    Bilagor

  • Inom Region Jämtland Härjedalen genomfördes den återkommande medarbetarundersökningen under v 8 och 9 som vände sig till samtliga medarbetare. Enkäten är densamma varje år så att jämförelser över tid är möjliga att göra och har en salutogeninriktning dvs mäter förekomsten av friskfaktorer. Rapporten avser den medarbetarundersökning som gjordes i februari 2022.

    Av resultaten framgår att arbetsmiljöindex ligger på 4,67 på Region Jämtland Härjedalen nivå, en viss ökning sedan oktober då totala indexet låg på 4,64 på en skala till 6,0. Nivåerna på indexet följer en tidigare trend med högre resultat i februari i förhållande till oktober varje år. Arbetsmiljöindex mäter nivåerna av friskfaktorer som är viktig att de finns för att nå en hälsofrämjande arbetsmiljö. Områdena som mäts är stödjande förhållanden, känsla av sammanhang, delaktighet, styrning samt den självupplevda hälsan.

    I resultatet för februari ligger några frågor fortsatt lägre än övriga frågor och det är att hinna färdigställa sitt arbete och påverkansmöjligheter på hur arbetet organiseras. Dessa har därför ringats in som en risk i regionens övergripande riskbedömning av arbetsmiljön. I februaris resultat har majoriteten av frågorna förbättrats sedan oktobermätningen däremot går frågan om att ta tag i samarbetsproblem och konflikter ner marginellt. Resultaten analyseras och riskbedöms nu per område och arbetsplats för dialog om frågorna och fortsatt arbete i arbetsplatsernas handlingsplaner för arbetsmiljön. På regionnivå finns också övergripande insatser som att organisera för återhämtning tex och en plan för arbetsmiljön på regionnivå. I den årliga uppföljningen av SAM och i årsboksluten samlas sedan resultatet av åtgärder in och eventuella riskbedömningar detta genererat.

    Se bilaga för resultat och jämförelser

    Bilagor

  • Inköp och upphandling har uppdrag att genom e-handel och upphandling bidra till ett bättre ekonomiskt resultat för regionen. Arbetet utgår från Lagen om offentlig upphandling (LOU), regionens upphandlingspolicy, riktlinjer för direktupphandling samt övriga regler och riktlinjer.

    Under pandemin 2020-2021 har utmaningen för enheten varit att säkerställa leveranser till regionens verksamheter för att dessa ska kunna bedriva en patientsäker vård trots utmaningar i leveransstörningar och med ersättningsprodukter. Detta fortsätter även under 2022. Under 2021 har även ett arbete med att implementera ett nytt europeiskt regelverk för medicintekniska produkter (MDR) påbörjats i regionen. Det är en utmaning då flera medicintekniska produkter tas bort från marknaden då leverantörerna anser att det är för kostsamt att omcertifiera produkter för att motsvara kraven i det nya regelverket. Både nya MDR och krisen i Ukraina innebär leveransstörningar och arbete med att säkerställa kvalitativa ersättningsprodukter till vården. Vi ser också en ökad kostnadsutveckling till följd av dyrare råvaror och transportkostnader samt även brist på vissa komponenter i medicinteknisk utrustning. Prognosen är att kostnaderna kommer att öka och att det kommer att visa sig i kommande upphandlingar. Enheten följer utvecklingen både på nationell och europeisk nivå.

    På avropsfunktionen för bemanningstjänster ser vi att inflödet av erbjudanden av inhyrd vårdpersonal minskat och att idag är det ca 50 % av regionens behov av inhyrd personal som bemannas. Det ser ut ungefär likadant i hela landet men utmaningen i norr är de långa resorna och kostnaden för resor och boende.

    E-handel fortsätter att utvecklas och flera verksamheter utbildas och använder verktyget. Målet är att e-handelsverktyget Marknadsplatsen ska vara den naturliga ingången för verksamheternas beställningar.

    En upphandlingsplan för 2022 är framtagen, bifogas. Ett hundratal upphandlingar pågår och förutom de planerade upphandlingarna pågår även upphandlingar av investeringar och övriga inkomna uppdrag. Ett antal upphandlingar genomförs av upphandlade upphandlingskonsulter. Förteckning över aktuella upphandlingar bifogas.

    Bilagor

  • Nationella riktade statsbidrag (specialdestinerade) är öronmärkta för ett visst ändamål. De flesta av dessa betalas ej ut med automatik utan måste sökas. De riktade bidragen innebär ofta ökad administration för kommuner och regioner.

    Inom området vård och omsorg har staten och SKR kommit överens om olika överenskommelser för riktade statsbidrag. Samarbetet mellan SKR och regeringen sker inom områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner och regioner.

    Denna redovisning omfattar

    • God och nära vård 2021 – En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav
    • Överenskommelse om ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälsovården och förlossningsvården ?
    • Överenskommelse om förstärkta insatser för kvinnors hälsa
    • Tilläggsöverenskommelse om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård.?
    • Överenskommelse inom området Psykisk hälsa och suicidprevention + länsgemensamma samverkansmedel?
    • Överenskommelse om Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider?
    • Överenskommelse om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp?
    • Överenskommelse om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2021 samt Tilläggsöverenskommelse om ökad tillgänglighet?
    • Överenskommelse om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar?
    • Överenskommelse om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar?
    • Statsbidrag till regionerna för stöd att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen ?
    • Statsbidrag till regioner för arbete mot våld i nära relationer m.m 2021?
    • Statsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa 2021?


    Pengar för att arbeta med flera av de nationella överenskommelserna tilldelades för 2021 i budgetram för respektive nämnd och styrelse. Fördelningen skedde utifrån 2020 års aviseringar om riktade statsbidrag, samt prognos för år 2021.

    Under 2021 skedde inte någon samordnad beredning av de bredare nationella satsningarna som berör fler nämnder och styrelser vilket har försvårat uppföljning och redovisning. Just nu pågår beredning av respektive överenskommelse för att på ett tydligare sätt kunna styra insatserna.

    Bilagor

  • Med utgångspunkt i mål och uppdrag som beskrivs under rubriken Ett friskare liv i Regionstyrelsens verksamhetsplan görs en uppföljning av folkhälsoarbetet. Då det ännu är tidigt att redogöra för årets måluppfyllelse ges ingen utförlig beskrivning av fastställda målvärden inför 2022, snarare korta nedslag i nuläget inom de områden som regionstyrelsen valt att prioritera. Folkhälsa följdes senast upp i Regionstyrelsen i oktober 2021, då redogjordes även för Folkhälsoenhetens omorganisering och utveckling som en central stödfunktion till organisationens folkhälsoarbete. För en utförligare redogörelse av enhetens arbete hänvisas till HOSPA:s verksamhetsberättelse.

    Uppföljningen baseras även på länets folkhälsopolicy som vägleder de gemensamma ambitionerna för folkhälsoarbetet och som tillsammans med det nationella folkhälsopolitiska ramverket med sitt tydliga fokus på jämlik hälsa utgör en grund för arbetet. Uppföljningen inkluderar även en kort internationell utblick med fokus på Europeiska unionens program EU för hälsa 2021-2027.

    Regionstyrelsen tog i december 2020 beslut om ta fram en övergripande handlingsplan för folkhälsofrågor utifrån fem fastställda prioriteringar, i enlighet med gällande rutiner för övergripande handlingsplaner. De fem prioriteringarna var:

    • Riktade hälsosamtal ska genomföras,
    • Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska minska,
    • Det strategiska arbetet i länet gällande samverkan mellan kultur och folkhälsa ska utvecklas.
    • Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och ungdomar ska minska,
    • Den psykiska hälsan hos ungdomar och unga vuxna ska öka,


    I bifogad rapport redogörs för arbete som utvecklats eller planeras inom dessa fem områden, sammantaget pågår det en mängd insatser. Under 2022 har styrelsen fastställt uppdrag att systematisera folkhälsoarbetet, ta fram mål och data samt att tydliggöra arbetet med folkhälsopolicyn. Då handlingsplanen ännu inte tagits fram och mot bakgrund av pågående utveckling av folkhälsoarbetet samt att regionledningen i slutet av 2021 fattat beslut om att påbörja en avveckling av övergripande handlingsplaner görs bedömningen att en ny handlingsplan i nuläget inte skulle bidra till effektivare arbetssätt eller måluppfyllelse.

    Bilagor

  • Inför 2021 var fokus att fortsätta och fördjupa planeringen inför höjd beredskap och civilt försvar. En rad prioriterade arbeten och aktiviteter var planerade inom krisberedskap och säkerhet. Det fanns en förhoppning om att pandemin skulle avklinga under året och möjligheten att dra lärdomar från hanteringen av pandemin skulle kunna påbörjas. Tyvärr blev så inte fallet vilket innebar att vissa planerade aktiviteter inom krisberedskap och säkerhet har fått skjutas på framtiden. Dock har ändå ett antal större aktiviteter kunna genomförts t ex avslut av projektet Robusta HC, avbrottsplanering och genomförande av utbildning i pågående dödligt våld (PDV). Aktiviteter som fått anstå är t.ex. revidering av planverk liksom fördjupad planering i civilt försvar. Mycket av de erfarenheter och prioriteringar som gjorts under pandemin kommer dock att kunna tas tillvara i fortsatt arbete med krisberedskap och civilt försvar.

    Planering inför vaccination av covid-19 inleddes hösten 2020. Arbetet bedömdes bli så omfattande och komplext att regiondirektören tog beslut om att inrätta en särskild ledning för vaccination av Covid -19 (SLV). Arbetet i särskilda ledningen startade 11 december 2020 och avslutades 1 december 2021 då uppdraget för vaccinationer överfördes som normal verksamhet till primärvården.

    Redan under 2015 påbörjades ett arbete, benämnt Trygghetscentraler, med kartläggning av robusthet på olika hälsocentraler. Ett omtag gjordes hösten 2020 då arbetet startades upp på nytt i projektform. En slutrapport för projektet lämnades i september 2021. Syftet med projektet var att ta fram åtgärdsförslag som säkerställer att hälsocentraler och primärvården ska ha en förmåga att möta behovet av sjukvård såväl i vardag som när samhället utsätts för allvarliga påfrestningar av olika svårighetsgrad.

    TiB har haft 155 ärenden att hantera under året, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2020. Detta kan till största del förklaras av minskad aktivitet gällande ärenden relaterade till pandemin. Vid nio tillfällen under året har TiB fattat beslut om särskild händelse och inrättat regional särskild sjukvårdsledning.

    Den övergripande säkerhetsskyddsanalysen har reviderats under året och ska fastställas tillsammans med säkerhetsplanen av Regiondirektören under våren 2022.

    Övning och utbildning är ett område som av naturliga skäl har fått stå tillbaka under 2021.

    Bilagor

  • 2021 har i mycket hög grad präglats av de restriktioner som fortsatt har behövt tillämpas till följd av corona-pandemin. Dessa förutsättningar har skapat ökade insikter inom flera områden som påverkar informationssäkerheten, exempelvis vikten av att kunna arbeta mer flexibelt både i tid och rum. Medarbetare har fått tillfälliga arbetsuppgifter då de bemannat roller som har behövt förstärkas för att klara nya åtaganden såsom covid-intensivvård och vaccinationer.

    Grundförutsättningen för arbetet med informationssäkerhet är ett väl fungerande IT-säkerhetsarbete. Det försämrade säkerhetsläget med ökande cyberhot kräver att resurser kan arbeta med att införa aktiva skydd mot intrång, ransomware och stöld av information. Hoten går inte helt att skydda sig emot. Däremot går det i allt högre grad att minska tiden till upptäckt av ett inträffat intrång/angrepp och att kunna agera aktivt på händelsen för att minimera skador. De mycket stora konsekvenser som kan bli resultat av ett angrepp har kunnat ses på nära håll under året genom ett större IT-avbrott hos Kalix kommun.

    Utökat fokus under 2021 har lagts av tillsynsmyndigheten för dataskydd/personuppgifts-hantering IMY (Integritetsskyddsmyndigheten) på att hitta brister och utfärda höga viten för överträdelser i personuppgiftshanteringen. Som en följd av detta har under 2021 flera större viten dömts ut till svenska organisationer. Bland dessa finns flera regioner som av tillsynsmyndigheten befunnits ha brister i behörighetstilldelning i vårdsystem samt i skyddet av känsliga personuppgifter som överförts till extern part.

    Under 2021 har ett aktivt arbete med rollen informationsägare testats och utvärderats inom ramen för två pilotuppdrag. De verksamheter som deltagit i är läkemedelsenheten samt HR-avdelningen. Erfarenheter från pilotuppdragen visar bland annat att det är viktigt att tydligt avgränsa informationsägarens uppdrag/uppgifter.

    Regionen har under 2021 besvarat den nationella mätningen/enkäten från MSB kallad ”Infosäkkollen” som för första gången använts för att kartlägga och förbättra informations-säkerheten inom offentlig sektor. Syftet med mätningen/enkäten är att stödja uppföljning och förbättring av systematiskt informationssäkerhetsarbete i kommuner, regioner och statliga myndigheter. Regionens resultat visar på att det mycket arbete som återstår för att kunna nå föreslagen målbild. Områden där extra stor förbättringspotential finns är:

    • Riskhantering
    • Säkerhet upphandlingskrav
    • Inventeringar, undersökningar, omvärldsbevakning

     

    Bilagor

  • Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska regionstyrelsen inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Regionstyrelsen ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Ett reglemente för intern styrning och kontroll beslutas av regionfullmäktige den 20 juni 2018, § 99. Regionstyrelsen har därefter, den 28 augusti 2018 § 198, antagit en riktlinje som beskriver vad arbetet med intern styrning och kontroll innebär och tydliggör hur processen för intern styrning och kontroll är integrerad med planeringen, genomförandet, uppföljningen och förbättringen av verksamheten.

    Regionstyrelsen ska inför varje nytt verksamhetsår ha plan för sin interna kontroll som ska följas upp två gånger under verksamhetsåret. Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys programmodul Intern kontroll och styrning. Internkontrollplanen bygger på en sammanställning av risker förknippande med regionens strategier för länets utveckling, vård, medarbetare och ekonomi samt prioritering utifrån sannolikhet och väsentlighet. Dessa risker har tagits fram med mål och aktiviteter som är beslutade i Regionstyrelsens verksamhetsplan 2022 som grund. Identifierade risker har prioriterats utifrån en sammanvägning av allvarlighetsgrad och sannolikhet. Risker med hög sammanvägd risk har klassificerats som prioritet 1 och kommer att följas upp specifikt i Stratsys internkontrollmodul. Övriga identifierade risker (prio 2) följs upp i övrig normal verksamhetsuppföljning. Regionstyrelsen kommer därutöver, i enlighet med fastställd uppföljningsplan, att särskilt följa upp internkontrollplanen på sitt sammanträde den 25 oktober 2022.

    Enligt fastställd riktlinje för arbetet med intern styrning och kontroll genomför verksamheten aktiviteter och åtgärder under verksamhetsåret i enlighet med sin planering. Omprövning av framgångsfaktorer, risker, aktiviteter och åtgärder ska vid behov göras under verksamhetsåret om verksamhetens förutsättningar eller omständigheterna har förändrats i betydande omfattning. Förvaltningsområdeschefer ansvarar för att bedömningen rapporteras till nämnderna samt till regiondirektören som har rapportskyldighet till regionstyrelse.
    Det innebär bland annat att om nya aktiviteter med hög sammanväg risk uppstår ska förändringen rapporteras till styrelsen och fastställd plan revideras.

    Bilagor

  • Utifrån ett initiativärende från Bengt Bergqvist (S) fick regiondirektören vid regionstyrelsens sammanträde 2022-03-29--30 § 54 i uppdrag att redovisa vilka rutiner kring bakgrundskontroller som gäller vid anställning i Region Jämtland Härjedalen. Uppdraget ska återrapporteras till styrelsen senast 2022-05-04.

    Inom de områden och arbetsuppgifter där lagen kräver/medger det sker en belastningskontroll redan i nuläget (psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda, vård av barn och ungdom samt tvångsvård av missbrukare). Inom dessa områden gäller striktare regler om registerkontroll, till skydd för patienter och brukare.
    Inför beslut om anställning av personal inom rubricerade verksamhetsområden har kommunen och landstinget getts möjlighet med stöd i förordningen om belastningsregister att själva begära utdrag ur belastningsregistren hos Polismyndigheten. Detsamma gäller vid anlitande av uppdragstagare inom nämnda verksamhetsområden, 11§ p. 5 förordning (1999:1134) om belastningsregister. Registerkontrollen är obligatorisk.

    Att införa obligatorisk och systematisk belastningskontroll inom andra områden är mycket svårt och en fråga där andra Regioner tidigare inte lyckats genomdriva det. Rutiner för referenstagning och dokumentation av frågor runt tidigare brottslighet är på övergripande nivå på gång och redan infört i lokala processer. Däremot kan definitionerna av vad som anses ligga inom respektive avgränsning i kravet för registerkontroll behöva göras.

    Gällande personal som avropas (stafetter) beslutar respektive avropande chef om utdrag ur belastningsregistret ska tas på inhyrd personal. Det finns i avtalen en skyldighet för bolagen att säkerställa leverans av begärda kontroller.

    Bilagor

  • På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Jämtland Härjedalen genomförde revisionskontoret en granskning av regionens personalförsörjning. Granskningens syfte var att bedöma om regionen bedriver ett aktivt arbete för att säkra en god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats för medarbetarna.  Granskningens samlade bedömning landade i ett antal rekommendationer.

    Regionstyrelsen behandlade svaret på granskningen vid sitt sammanträde 2022-01-25 § 15 och gav då regiondirektören i uppdrag att till regionstyrelsens sammanträde i maj ge en rapport gällande pågående utvecklingsarbete avseende åtgärderna som framkommit i svaret på granskningen. Rapporten ska innehålla en tidplan för när åtgärderna ska vara klara.

    Åtgärder är genomförda eller påbörjade och i bifogad rapport redovisas vad som gjorts och hur långt de olika förslagen kommit. Bland annat är processbeskrivning för Region Jämtland Härjedalens långsiktiga kompetensförsörjning (dnr 21469) reviderad och publicerad, där anges hur regionen ska arbeta med personalförsörjningen på ett systematiskt och strukturerat sätt enligt svensk standard för kompetensförsörjning.

    Bilagor

  • Bakgrunden till denna utredning är det medborgarförslag (RS/228/2021) som inkom i mars 2021. Förslaget handlar i korthet om att gratis mensskydd bör erbjudas på kommunala toaletter som ett viktigt led i regionens arbete med jämställdhet, folkhälsa och mänskliga rättigheter. Regionfullmäktiges presidium bedömde initialt att ärendet inte skulle tas upp för behandling då frågan inte rymdes inom Region Jämtland Härjedalens ansvarsområde. Vid vidare diskussioner beslutades att förslaget ändå skulle beredas men att det skulle gälla regionens toaletter. Svaret bereddes av Folkhälsoenheten i samråd med Regionservice. Regionfullmäktige beslutade sedan att bifalla medborgarförslaget samt att ge regionstyrelsen uppdraget att göra en fördjupad utredning kring ekonomi och hållbar lösning samt att föreslå finansiering.

    Ärendet har utretts av Folkhälsoenheten i samråd med Regionservice och Fastighetsavdelningen. Avgränsningar i utredningen har gjorts utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Gratis mensskydd ska tillgängliggöras på allmänna toaletter för menstruerande individer som besöker regionens verksamheter i hela länet. Mensskydd på regionens toaletter ska komplettera avsaknaden av ett mensskydd under den mest aktiva menstruationsperioden och därför är urvalet av produkter begränsat till bindor och tamponger. De kostnadsberäkningar som redovisas är generella och baserade på regionens besöksstatistik från öppenvården och erfarenheter från andra aktörer inom offentlig sektor. Uppskattningsvis förväntas en fjärdedel av de menstruerande individerna som besöker regionens verksamheter behöva ett mensskydd. Men produktförbrukningen är svårberäknad och därför ska kostnadsberäkningarna ses som grova uppskattningar som i ett senare skede kan behöva justeras utifrån upphandling och faktisk användning.

    Bilagor

  • De senaste åren har en alltmer icke önskvärd samhällstrend som rör hotbilden mot såväl förtroendevalda som tjänstemän i den offentliga sektorn ökat, så även i Region Jämtland Härjedalen. Det finns därför ett behov att öka regionens förmåga att arbeta proaktivt med hot och våld samt otillåten påverkan mot anställda och förtroendevalda i både det korta och långa tidsperspektivet samt i samverkan med polis, kommun och andra aktörer. Uppdraget innefattar ej översyn annan säkerhet t.ex. brandskydd, inbrott och stöld.

    Analysen påvisar att en beskrivning av ansvaret att förebygga, hantera och utvärdera hot och våld samt otillåten påverkan inom regionen saknas.

    Analysen påvisar även ett generellt behov av ökad kunskap allmänt inom hot och våld, inom rättsprocessen avseende hot och våld samt juridiken kring otillåten påverkan.

    Bilagor

  • Regionerna bedriver sedan 2010 ett nationellt samarbete kring hållbar upphandling för att minimera risker för människor och miljö i leveranskedjorna (gemensam Uppförandekod för leverantörer). Samverkan innebär systematisk uppföljning inom prioriterade riskområden där Sveriges regioner med stöd av ett gemensamt kansli arbetar tillsammans och kan genomföra aktiviteter för att identifiera och åtgärda risker och avvikelser.
    År 2021 beslutade styrgruppen för Hållbar Upphandling att anta dokumentet 2030 med tillhörande strategi. Regionernas inköpschefer och miljöchefer ställer sig bakom programförklaringen och strategin, som innebär en ambitionshöjning för den nationella samverkan från och med år 2023.

     Bakgrunden är de ökade kraven och förväntningarna på upphandlande myndigheter att identifiera och minimera negativ påverkan på människor och miljö under produktens eller tjänstens livscykel och att upphandlande myndigheter från och med juli 2022 föreslås bli skyldiga att beakta social- och miljömässig hänsyn vid offentlig upphandling.

    År 2016 fattades beslut om att avsätta 40 öre/regioninvånare och år för gemensamma arbetet med Uppförandekoden och från 2018 utökades samverkan med miljöområdet med ett tillägg om tio öre/regioninvånare, där medlen finansierar ett gemensamt kansli.

     Kansliet bistår regionerna genom att samordna och kommunicera det regionala arbetet. Det innebär bland att utveckla standardiserade kontraktsvillkor för hållbara leveranskedjor, samordna harmoniseringen av regionernas hållbarhetskrav, utveckla standardiserade metoder för uppföljning, att vara ett nationellt stöd för uppföljningar och revisioner samt att tillhandahålla expertkunskap inom mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljö och anti-korruption. Att harmonisera krav och samordna uppföljningar innebär att varje region inte behöver göra lika många uppföljningar.

    Det har inte skett någon uppräkning i övrigt av anslaget till den nationella samverkan genom åren. För att lyckas nå de ökade målsättningarna fullt ut behöver det nationella samarbetet förstärkas och ges rätt förutsättningar.

    Det utökade anslag som föreslås med förstärkning av gemensamma kansliet med två tjänster kan användas för att:

    • identifiera och prioritera hållbarhetsrisker inom regionernas inköpskategorier, möjliggöra fler uppföljningar av ställda hållbarhetskrav (pengar ”går tillbaka till regionerna”),
    • skapa ett nationellt utbildningspaket och öka kompetensen,
    • kommunicera resultat och värdet av regionernas arbete med hållbar upphandling mer effektivt och strategiskt


     En uppräkning föreslås av det nuvarande anslaget från 50 öre till 1,00 kr per regioninvånare och år, med start år 2023.

    Bilagor

  • 1177 Vårdguiden är ett av Sveriges starkaste varumärken med en kännedom på 98% och ett mycket högt förtroende hos allmänheten. 1177 Vårdguiden består av flera nationella tjänster på webb och telefon, som är viktiga kanaler för regionernas kommunikation och erbjudande till invånarna. Sedan en tid används varumärket 1177 Vårdguiden inte bara på regionernas gemensamma tjänster utan också på appar och tjänster som används regionalt. Även kommunerna är på väg att successivt börja använda 1177 Vårdguidens tjänster för sin hälso- och sjukvård. Det finns därför ett behov av en långsiktig målbild, i syfte att använda de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt samt utnyttja regionernas och kommunernas kompetens och erfarenheter i utvecklingen av 1177 Vårdguiden som ett fortsatt attraktivt och sammanhållet erbjudande till invånarna.

    Målbild för 1177 Vårdguiden har utarbetats av Inera i samverkan med en referensgrupp för strategiska frågor kring 1177 Vårdguiden, med medlemmar från regioner, kommuner och SKR.

    Målbildens utgångspunkter är att:

    • Varumärket 1177 Vårdguiden används på både nationella och regionala tjänster som samverkar för att uppfylla målbildens förmågor och effektmål
    • Inga krav på särskilda lösningar eller teknikval ställs och inte heller på att regionerna ska gå i samma takt
    • Årliga nationella och regionala handlingsplaner med delmål tas fram och följs upp regelbundet


    Inriktningen är att målbilden ska vara uppfylld 2030. Målbilden ska godkännas av varje region för att slutligen fastställas av Ineras styrelse.

    Bilagor

  • I regionstyrelsens och regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplaner 2022, återfinns följande mål, beskrivning och målvärde under rubriken Ett friskare liv:
    Mål
    Det strategiska arbetet i länet gällande samverkan mellan kultur och folkhälsa ska utvecklas

    Beskrivning
    Regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden ska inom ramen för KulturZ och FolkhälsoZ mobilisera och utveckla samverkan tillsammans med kommuner och andra aktörer. Målet innebär att kulturens hälsofrämjande aspekter ska synliggöras och tillvaratas för att därigenom bidra till ett friskare län.

    Målvärde
    Minst 3 st aktiviteter ska genomföras inom ramen för det strategiska arbetet.


    Vid regionfullmäktige 2020-10-20 fastställdes Regionplan och budget 2021-2023, RS/372/2020. Under ”Budgetramar för regionstyrelse och nämnder; Förändring Budgetramar; Regionstyrelsen; Regiondirektör” återfinns följande:
    ”En kostnadsbudget på 0,5 mkr för interna projektmedel folkhälsa reserveras på område regiongemensamma kostnader för planperioden.”

    Samrådsorganen Kultur Z och Folkhälso Z utlyste under våren 2021 projektbidraget Kultur för hälsa 2021. Det kom sammanlagt in 12 ansökningar varav 6 beviljades medel motsvarande 493 000 kr.

    Två av dessa projekt avslutades under 2021 medan fyra har fått förlängd projekttid till och med 31 augusti 2022. Samtliga förlängningar motiveras med att restriktioner under pandemin inte medgav att aktiviteterna genomfördes då målgrupperna tillhörde riskgrupper. De resultat och delresultat som presenterats hittills är positiva och indikerar goda resultat, med bland annat vittnesmål om isolerade ungdomar som funnit ett socialt sammanhang genom musikprojekt.

    Folkhälso Z och Kultur Z föreslår regionstyrelsen att 2022 avsätta en kostnadsbudget på 500 000 kr för projektmedel för folkhälsa i form av projektet Kultur för hälsa 2022, med samma kriterier och villkor för projektbidrag som under 2021, se bilaga.

    Bilagor

  • Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans med staten beslutat om överenskommelsen God och nära vård 2022 - En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav.

    Runtom i Sverige pågår omställningen till en god och nära vård. Omställningen syftar till en hälso- och sjukvård som tillhandahålls sammanhållet med utgångspunkt i patientens individuella behov och förutsättningar så att individens hela livssituation kan beaktas. Innebörden av begreppen nära och tillgänglig ska definieras med utgångspunkt i patientens behov. Det handlar om ett förhållningssätt som avser en mer personcentrerad hälso- och sjukvård där samarbetet och samverkan mellan regioner och kommuner är central. Det tydliggörs att primärvården som utförs av såväl kommuner, regioner som privata utförare, är basen och navet i primärvården. Primärvården behöver samspela med den specialiserade vården både på och utanför sjukhusen, den kommunala omsorgen och socialtjänsten samt andra intressenter som behövs utifrån patientens perspektiv. Den nära vården har hälsan i fokus och kan inte uppnås om inte primärvården och folkhälsoarbetet sker i nära samverkan.

    Överenskommelsen består av fyra utvecklingsområden:

    • Utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav
    • Goda förutsättningar för vårdens medarbetare
    • Insatser inom ramen för Vision e-hälsa 2025
    • En förstärkt ambulanssjukvård


    Utvecklingsområde nära vård bygger i stort vidare på inriktningen från tidigare överenskommelser och handlar om att stödja omställningsarbetet, förbättra och utveckla tillgängligheten i primärvården, relationsskapande och ökad kontinuitet i vården samt personcentrerad hälso- och sjukvård. Viktigt att samtliga insatser utgår från ett personcentrerat förhållningssätt som i större utsträckning utgår från den enskilda människans behov och mindre utifrån hur hälso- och sjukvården organiserar sig. Utvecklingen av primärvårdens arbete med psykisk hälsa och en sammanhållen god och nära vård för barn och unga bör beaktas inom de utvecklingsområden som ingår i denna satsning

    Utvecklingsområdet som handlar om goda förutsättningar för vårdens medarbetare ska bidra till att stärka huvudmännens planering av sitt kompetensbehov i syfte att utveckla vårdens verksamheter mot en god och nära vård. Lärandet i vården har stor betydelse för dess kompetensförsörjning, framtida rekryteringsmöjligheter och är en förutsättning för omställning till nära vård. Vårdens medarbetare behöver kontinuerligt utveckla sin kompetens och de behöver samtidigt utveckla nya arbetssätt som är teambaserade, personcentrerade och hälsofrämjande samt förmågan att arbeta i nya vårdmiljöer med digitalt stöd.

    För Vision e-hälsa finns en strategi för egenomförande 2020-2022 där fyra inriktningsmål lyfts fram; individen som medskapare, rätt information och kunskap vid rätt tillfälle, trygg och säker informationshantering samt utveckling och digital transformation i samverkan. Under 2022 ska fokus ligga på inriktningsmålet rätt information och kunskap vid rätt tillfälle. För att få ta del av medlen ska regionerna fortsätta arbetet med gemensam tillämpning av standarder. Det handlar bl a om att arbeta mot en mer enhetlig och strukturerad vårdinformation samt kontinuerligt utveckla regiongemensamma arbetssätt

    För att få ta del av medlen inom utvecklingsområde Förstärkt ambulanssjukvård ska regionerna genomföra insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården, göra ambulanssjukvården mer jämlik och effektiv och anpassa den till de förändringar som omställningen till god och nära vård innebär.

    I beslutsunderlaget redovisas förslag till användning av den statliga satsningen för God och nära vård 2022 per utvecklingsområde. Inom respektive utvecklingsområde utses ansvarig tjänsteperson vilken har till uppdrag att föreslå aktiviteter inom sitt område. Regiondirektören föreslås sedan fastställa den slutliga fördelningen.

    Bilagor

  • Utifrån Skatteverkets ställningstagande att uthyrning av bemanningspersonal till hälso- och sjukvård omfattas av mervärdesskattelagen, kallat vårdmoms, har privata vårdgivare sedan den 1 juli 2019 fått ökade kostnader för dessa tjänster. Med anledning av Skatteverkets ställningstagande beslutade regeringen i budgetpropositionen för 2020 att avsätta 210 miljoner kronor per år under en treårsperiod för att förbättra förutsättningarna för aktörerna att anpassa sin verksamhet till det nya kostnadsläget. Statsbidraget syftar därför till att regionerna ska kunna omförhandla avtal med privata utförare som fått ökade kostnader för bemanning inom den aktuella regionen. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka bland annat de EU- rättsliga förutsättningarna i frågan som redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och omsorg (SOU 2021:40). Betänkandet bereds nu i Regeringskansliet.

    SKR genomförde en inventering i landet inför 2020 års fördelning av hur privata utförare i sina avtal kompenseras för momskostnader i landet, vilket varierar mellan 2-6%, där de flesta ersätter med 3%. I uppdraget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen kompenseras privata utförare för moms med 3% av den utbetalda ersättningen för listade personer. Något som tillämpats sedan införandet år 2010. Med anledning av det oklara rättsläget har inga ändringar i avtalet från 2022 genomförts.

    Någon rekommendation från SKR finns inte i dagsläget vilket gör att ersättningen hanteras olika inom regionerna. Flertalet Regioner fördelar utifrån faktiska merkostnader och några Regioner utifrån antal listade per privat vårdenhet.
    För 2021 fördelade Region Jämtland Härjedalen medlen till de privata hälsocentralerna utifrån deras faktiska merkostnader för hyrpersonal under 2020.
    Med anledning av det oklara rättsläget föreslås att medlen fördelas till de privata hälsocentralerna för faktiska merkostnader avseende vårdmoms under 2021.

    Fördelning av medlen grundar sig på regionernas befolkningsantal vilket gör att Region Jämtland Härjedalen får 2 652 655 SEK.

    Det förbehåll som givits medlen är att rekvisition skall vara inlämnad senast den 15 november 2022 samt att regionerna ska redovisa hur medlen använts senast den 31 mars 8 april 2023.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen fastställde i november 2021, § 204, fördelningen av investeringsbudgeten för 2022. Regionala utvecklingsnämnden och verksamhetsområde Kultur och bildning, Estrad Norr, har i investeringsplanen beviljats att reinvestera i ett ljusbord om 150 000 kronor. Nu har det visat sig att området kan köpa samma teknik för endast 75 000 kronor och därmed får ett överskott om 75 000 kronor. Området äskar att omdisponera överskottet till inköp och finansiering av en ej beslutad nyinvestering i en pelarlift om 75 000 kronor. Varken områdets eller regionens beslutad total investeringsram för år 2022 förändras genom föreslagen omdisponering.

    En pelarlift använder man för arbete på hög höjd som till exempel att rikta in strålkastare eller ”sätta rigg” för en föreställning. Konsekvenser vid utebliven omfördelning blir att området inte kan erbjuda scenkonst enligt uppdrag. Höghöjdsarbetet i riggen på scenen kan inte väljas bort, där sitter allt scenljus. Dessutom blir det en arbetsmiljöfråga med stora risker att arbeta på stege. En pelarlift resulterar i avsevärt högre arbetskvalitet och säkerhet på arbetsplatsen.

    Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 10 mars 2022. Då varken områdets eller regionens beslutade totala investeringsram för år 2022 förändras genom föreslagen omdisponering och med hänsyn till konsekvenserna om investeringen inte genomförs föreslår rådet att omdisponeringen godkänns.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 5 april 2022, § 47, och föreslår regionstyrelsen:
    Nyinvesteringen i en pelarlift om 75 000 kronor godkänns och finansieras genom att omdisponera överskottet från den beviljade reinvesteringen i ljusbordet.

    Bilagor

  • I Regionplan 2022 har det tagits beslut om en investeringsram på totalt 190 miljoner kronor. Av dessa 190 mkr har regionstyrelsen tidigare 2021-11-10 § 204 beslutat om specifika objekt motsvarande 145 mkr.

    Kvarvarande 45 mkr sattes av som en ospecificerad ram som i huvudsak skall disponeras för kommande fastighetsinvesteringar med tillhörande utrustningsbehov som inte var färdigutredda vid tidpunkten för beslutet.

    Regionstyrelsen har tidigare beslutat att avsätta 30,4 mkr ur den ospecificerade potten i investeringsbudget 2022 till olika fastighetsrelaterade objekt. Det återstår därmed 14,6 mkr av de ursprungliga 45 mkr.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade 2022-04-13 § 51 ett ärende om etablering av distriktssköterskemottagning i Hammerdal och föreslår regionstyrelsen att
    1. Hälso- och sjukvårdsnämnden får ett investeringsutrymme med 1,8 mkr för investeringar i utrustning och inventarier till distriktssköterskemottagning i Hammerdal ur regionstyrelsen anslag för ospecificerad pott i investeringsbudget 2022.

    2. Regionstyrelsen får ett investeringsutrymme med 700 000 kronor för att kunna vidta vissa fastighetsåtgärder kopplat till etablering av distriktssköterskemottagning i Hammerdal ur regionstyrelsen anslag för ospecificerad pott i investeringsbudget 2022.

    En sammanställning av hittills beslutade investeringar samt förslag till beslut på nya investeringar redovisas i bilaga.

    Bilagor

  • Under 2021 utförde revisionerna en granskning av ekonomistyrning med fokus på budgetprocessen och resursfördelningen. Vid avslutat granskning överlämnades en revisionsrapport samt en skrivelse innehållande rekommendationer. En redovisning av vilka åtgärder regionstyrelsen vidtagit eller avser att vidta ska lämnas till revisorerna senast 30 maj.

    Regionen har fortsatt en ansträngd ekonomi. Målet att återställa balanskravsresultatet innan utgången av 2024. För att lyckas med detta krävs fler åtgärder b.la utveckling av ekonomistyrningen och budgetprocessen. År 2020 och 2021 har i stor utsträckning påverkats av pandemin. Planerad verksamhet har ställts in samtidigt som regionerna har fått tillfälliga bidrag. Det är svårt att analysera och särskilja pandemins effekter mot verksamhetens eget förbättringsarbete kopplat till en ekonomi i balans. Under 2021 bidrog orealiserade finansiella intäkter till det positiva resultatet.

    Den samlade bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen fortsatt har stora ekonomiska utmaningar. Stora utmaningar väntar de kommande åren när den ekonomiska effekten av pandemin lägger sig. Minskande bidragsnivåer kommer dramatiskt synliggöra de ekonomiska problem som Regionen tampades med 2019, innan pandemin bröt ut.  Region Jämtland Härjedalen behöver prioritera effektivisering och förändring för att minska kostnaderna. Det innebär att varje verksamhet, anställning, aktivitet eller dylikt bör övervägas.

    Sammantaget håller regionstyrelsen med om revisorernas granskning varpå flertalet åtgärder och förbättringsåtgärder redan vidtagits eller initierats. Regionstyrelsen överlämnar sitt fullständiga svar till revisorerna i bifogad bilaga.

    Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen i samråd med sekretariatet.

    Bilagor

  • Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-03-31
    Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-04-13
    Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-04-21
    Protokoll regionens samverkansråd 2022-03-21
    Protokoll gemensam nämnd för samverkan 2022-03-21
    Protokoll gemensam nämnd för upphandling 2022-04-11
    Protokoll FoU-rådet 2022-02-21
    Protokoll regionens revisorer 2022-03-15, 2022-04-06, 2022-04-12

    Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview

    Bilagor

  •   27

    TILL FULLMÄKTIGE

  • Enligt 4 kap. 29-32 §§ kommunallagen (2017:725) (KL) får kommuner och regioner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige, 2018-02-14 § 27, och trädde i kraft den 1 januari 2019. 

    Den 1 december 2021 beslutade regionfullmäktige om utbetalning av partistöd för hela år 2022. Då 2022 är valår bör utbetalningen i juli endast avse tiden fram till och med 14 oktober 2022. Regionfullmäktige i november får fatta beslut om utbetalning för perioden 15 oktober - 31 december utifrån den nya mandatfördelningen efter valet. 

    Utifrån detta har underlaget för utbetalning av partistöd för år 2022 reviderats. 

    Bilagor

  • Regionfullmäktige fastslog 2020-02- 11—12 § 13 en första version av Långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk hälsa. RS/1437/2018. Vid uppföljning, utvärdering våren 2021 framkom behov av revidering och anpassning till pågående utredningar, utvecklingsarbeten och länsövergripande planer.

    Syftet med en långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk ohälsa i Jämtlands län är att få en samlad bild av läget inom fokusområde Psykisk ohälsa och att följa utvecklingen inom några strategiska målområden. Genom att planen regelbundet följs upp och återkopplas till den politiska ledningen ges förbättrade förutsättningar för styrning, ledning och resurssättning inom detta, för medborgarna och samhället, viktiga område. 

    Stress, depression och ångest tillhör de stora folksjukdomarna i Sverige och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. Den största ökningen har skett efter 2010. På sex år har antalet som sjukskrivits på grund stressrelaterad psykisk ohälsa i landet mer än dubblerats för kvinnor. Den stora ökningen ligger inte hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom utan i de grupper som lider av stress, ångest och depression. Under 2020 dog 1 168 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Av dessa var 839 män och 323 kvinnor och 6 var barn under 15 år. Ytterligare 273 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid men där avsikten inte kunnat styrkas. 

    I Jämtlands län ser vi en likartad utveckling som i landet i övrigt. Den psykiska ohälsan ökar mest av alla diagnoser i länet och utgör en ökande andel av primärvårdsbesöken liksom av sjukskrivningarna. Många människor är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Om vi kan minska den psykiska ohälsan kan vi också minska sjukfrånvaron och fler kan börja jobba igen. 
    Enligt Sveriges kommuner och Regioners (SKR) satsning ”Uppdrag psykisk hälsa” förväntas psykisk ohälsa år 2030 vara den dominerande folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt.  Psykisk hälsa är därmed ett av de mest prioriterade områdena inom hälso- och sjukvårdsområdet. Jämtlands län har bland de högsta suicidtalen i landet, en negativ trend som ännu inte lyckats brytas.

    Arbetet med psykisk ohälsa inbegriper stora delar av Region Jämtland Härjedalens verksamheter. Hälso-och sjukvården, Folkhälsoarbetet, Forskning/utbildning/utveckling samt Regionalt utvecklingsarbete.  Samverkan sker med en rad olika myndigheter och organisationer och området omfattas av statliga överenskommelser. 

    Det finns en rad faktorer som kan leda till psykisk ohälsa. För att åstadkomma en varaktig och stabil förändring och förbättring i länet måste resurser avsättas och aktiviteter samordnas - på flera plan. 

    Region Jämtland Härjedalens insatser ska samordnas med nationella liksom länsövergripande planer och strategier samt med det lokala och nationella arbetet i Uppdrag psykisk hälsa, för en God och Nära vård, i enlighet med Nationell Kunskapsstyrning och Socialstyrelsens riktlinjer.
    Där barn berörs utifrån eget behov av stöd och behandling, som anhörig eller efterlevande ska insatser säkerställa att det enskilda barnets behov uppmärksammas och tillgodoses.

    Uppdrag utifrån LUP-psykisk ohälsa ska lyftas in i verksamhetsplan och uppföljningsmodell för ansvarig verksamhet 2023 för utvecklande av aktiviteter med uppföljningsbara mål och mätvärden. Aktiviteter ska kopplas till de övergripande mål som beskrivs ovan. Arbetet ska vara påbörjat under uppdragets första år, men med inriktning på det långsiktiga perspektivet.

    Bilagor

  • Under våren 2019 gjorde regionala utvecklingsnämnden en översyn av sitt engagemang och deltagande i nätverk som i stort handlat om samverkan och påverkan i det politiska flernivåsystemet. En av effekterna av översynen var nämndens beslut att ge regiondirektören i uppdrag att se över möjligheter och intresse av att bilda en ny nordisk gränsregional kommitté med Trøndelag fylkeskommune. Region Jämtland Härjedalen avslutade därefter sitt medlemskap i Mittnordenkommittén, och i november 2020, § 130, beslutade regionfullmäktige följande:

    1. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att bilda en förening inom ramarna för Nordiska Ministerrådet med Trøndelag fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och Naboer AB som preliminära medlemmar.

    2. Föreningen får arbetsnamnet Fellesrådet for Jämtland/Härjedalen og Trøndelag

    Uppdraget har genomförts och resulterat i att en Gränsekommittée i form av föreningen Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen har etablerats och vunnit stöd genom avtal med Nordiska Ministerrådet. Nedan följer en beskrivning av arbetet.

    Utifrån fullmäktiges uppdrag beslutade regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 188, att Elise Ryder Wikén (M) utses till Region Jämtland Härjedalens representant i interimsstyrelsen för Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen fram till dess att ordinarie föreningsstämma kan hållas. Samtidigt beslutade nämnden att avsätta totalt 700 000 kronor under perioden 2021-2022 för medfinansiering till ett interregprojekt för etablering av Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen.

    Stiftande möte för föreningen hölls den 22 december 2020, och föreningen antog sina stadgar. Region Jämtland Härjedalens representant i styrelsen utsågs till ordförande för föreningen. Inför föreningens årsstämma i juni 2021 beslutades att Region Jämtland Härjedalens ombud vid föreningsstämman för Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen bemyndigades att rösta för att stämman ger interimsstyrelsen för föreningen uppdraget att under 2021 arbeta vidare för att etablera föreningens verksamhet i enlighet med föreningens ändamål (§ 80/2021).

    I oktober 2021, § 171, beslutade nämnden att finansiera Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Trøndelag med 150 000 kronor för verksamhetsåret 2021 och med 250 000 kronor för verksamhetsåret 2022.

    Fram till föreningsstämman som planeras till våren 2022 leds föreningen fortsatt av interimsstyrelsen bestående av tre ledamöter; en representant för Region Jämtland Härjedalen, en representant för Trøndelag Fylkeskommun, och en representant från Naboer AB. Naboer AB fungerar som administrativ plattform för den ideella föreningens löpande förvaltning, liksom förvaltningen av relationen till Nordiska Ministerrådet.

    Etableringen har genomförts med stöd av en etableringsplan, som uppdaterats löpande under överinseende av interimstyrelsen. Till stöd för etableringen har Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag Fylke inrättat ett Fellesteam bestående av tjänstepersoner som medverkat i genomförandet av etableringsplanen. Från och med kommande årsmöte 2022 (föreningsstämma) övergår verksamheten från etableringsfas till ordinarie verksamhet. Förslaget från Fellesrådets styrelse till årsstämman är att styrelsen utökas från tre till fem ledamöter, vilket medför att Region Jämtland Härjedalen medverkar med två ledamöter.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2022-04-05, § 48, och föreslår regionfullmäktige:
    1. Regionala utvecklingsnämndens återrapportering av uppdraget att bilda en gränskommitté i form av föreningen Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen godkänns.
    2. Stadgar för föreningen Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen godkänns.

    Bilagor

  • Region Jämtland har tidigare via Socialstyrelsen fått en förfrågan om vilka möjligheter det finns att lämna stöd till Ukraina. Hjälporganisationen Stiftelsen Ukrainahjälpen Filippus i Örnsköldsvik, har nu erbjudit sig att bistå med transport och leverans.

    Ambulanssjukvården har just nu tre ambulanser, beskrivna nedan, uppskattat sammanlagt värde på 120 000kr, redo för att säljas på begagnatmarknaden via Kvarndammen, KVD. De tre ambulanserna skulle i stället kunna skänkas till Ukraina.

    • Regnr: SEE193 1st NILSSON XC70 AMBULANCE Årsmodell 2016 (står v70 i reg bevis). 439863km Problem med fyrhjulsdrift/växellåda. Samt dåligt startbatteri.
    • Regnr: TLE349 1st NILSSON XC70 AMBULANCE Årsmodell 2014. 261444km
    • Regnr: XDX565 1st NILSSON XC70 AMBULANCE Årsmodell 2014. 211139km


    Fordonen ovan är uttjänta ambulanser, baserat på miltal och årtal. De är dock besiktade och kan användas flera år till. Innan ambulanser säljs eller doneras ska all ID-märkning samt regionmärkning tas bort. Precis som alltid görs inför en försäljning.

    Stiftelsen Ukrainahjälpen Filippus bildades 1992 med syftet att stödja Ukraina. Stiftelsen har tillgång till en buss, trailer med dragare samt en släpvagn, som de regelbundet använder för att köra ner förnödenheter. Stiftelsen har redan tidigare levererat två ambulanser till Ukraina.

    Dessutom har Region Västernorrland den 12 april fattat beslut om att skänka en ambulans, som inom kort kommer att köras ner till Ukraina. Stiftelsen har tagit kontakt med en verkstad som skulle kunna hjälpa till med att gå igenom fordonen innan avfärd.

    Region Jämtland Härjedalen har genom lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter möjlighet att besluta om internationellt bistånd. Enligt 5 kap. 4 § kan regionen lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får statligt bistånd, vilket Ukraina får.

    Bilagor

    • Tema fördjupning
      - Aktivt ledar- och medarbetarskap
      - Anställningsvillkor och lönebildning
       
    • Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.